Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

30 augusti 2014

Om icke vetekornet av Ngũgĩ wa Thiong'o

Om icke vetekornet (1967) av Ngũgĩ wa Thiong'o är hans tidiga tredje bok, han har skrivit flitigt under femtio år. Denna innehåller olika berättelser från tiden för Kenyas frihetskamp under 1950-talet. Boken innehåller fristående berättelser. Den röda tråden  handlar om glidningen mellan individ och kollektiv och en tidsmässig glidning mellan nuet och den antikoloniala kampen. Kenya utropade sig självständigt 1963.
Det är inte självklart att man uppskattar varandra bara för att man tillhör samma klan eller kämpar för samma sak, motsättningar finns. Indier bor i Kenya också. Vissa bunkrar mat och säljer när torrperionen kommer. Jag känner igen det mustiga sättet att uttrycka sig från mina gamla släktingar på landet. Den tysta Mugo som hade lett en hungerstrejk i ett brittiskt koncentrationsläger under självständighetskampen återkommer i berättelserna. Han blir tillfrågad att hålla tal under ceremonierna till minne av dem som dog under kampen för självständigheten. Mugo förstår inte varför just han, men många ser honom som en hjälte. Han höll tyst om sin ed.

Undantagstillstånd i Kenya, krig, vardag, kärlek. Kan Gikonyo förlåta Mumbi som inte kunde vänta på honom sex år under fångenskap utan födde en annan mans barn? Hur påverkas de svartas liv av vitas närvaro? Jag blir lite nyfiken på att läsa Rudyard Kipling (1865-1936 i Bombay i Indien) som hade den tidens positiva syn på det Brittiska Imperiets utveckling, han var väl de vitas idol. Nobelpris fick han. Karen Blixen (1885-1962) levde i Kenya och drev kaffefarm (1914-1931). De vita har blivit rika på de svartas arbete, men det var inte lätt att ändra. Ngũgĩ wa Thiong'o är intressant läsning när man får se och försöka allt så nära från svartas sida.

Trevligt av Modernista ge ut dessa nyöversättningar böcker igen. Om icke vetekornet (A Grain of Wheat 1967) kom ut 1982 på svenska med Torsten Hansons översättning och nu med ett nyskrivet förord av litteraturvetaren Stefan Helgesson.

11 kommentarer:

Lena sa...

SV: Helen Fieldings bok är rolig och mysig!

Ingrid sa...

Det är verkligen fint att Modernista satsar på de här böckerna!

Hanneles bokparadis sa...

Lena, det kan jag tänka mej ♥

Ingrid, eller hur!

znogge sa...

En helt ny författare för mig. Man får många bra tips via bloggen :-)

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, visst är det kul att upptäcka något helt nytt :)

Freja sa...

Du skriver så intressant om de här böckerna att jag gick in och la en av dem i min pågående kundkorg på Bokus. Ska bli spännande att läsa!

Hannele sa...

Freja, roligt att höra!

Johannes sa...

Några nyöversättningar är det inte, utan återutgivning av de befintliga översättningarna från 1970- och 1980-talen. Men det finns säkert många som missade dem eller var för unga förra gången de gavs ut.

Hanneles bokparadis sa...

Johannes, jag vet att böckerna givits ut tidigare, trodde att man gått igenom texten, det gör man ofta vid nyutgivning.

Mrs Calloway sa...

vetekornet står definitivt på min läslista. intressant med olika delar av Afrika

Hannele sa...

Mrs Calloway, jag har lärt mej en hel del.