Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, är periodare, läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, livet skulle vara tråkigt utan böcker. Litteraturbanken. My own photos.

20 juli 2016

För att kunna leva - Nordkorea

För att kunna leva: en nordkoreansk flickas resa till frihet av Yeonmi Park hittade jag på biblioteket, en fantastisk plats för bokfynd. Yeonmi skriver att hon är tacksam för två saker: att hon föddes i Nordkorea och att hon lyckades fly från Nordkorea. Det har format henne. Nordkoreaners språk saknar ord för frihet och kärlek. Det finns inte böcker och inte internet. Befolkningen är undernärda efter lång tids svält. Ingenting av detta visas i dokumentfilmer: HÄR.
Det fanns ett sorts kastsystem; om en i familjen försökt lura staten, blev hela släkten straffad flera generationer och man miste alla privilegier; fick sämsta bostäder, inget jobb. Sjukhusen saknade medicin, läkarna fick plocka örter i skogen. Yeonmi lärde sig äta vilda växter för att stilla hungern, aldrig känna sig mätt. Kyla på vintern. Konstgödsel saknades i hela landet efter kinesernas sanktioner. Människors avföring blev hårdvaluta för de små privata odlingarna och de gemensamma toaletterna låstes nattetid. Det var brist på allt, man klarade sig med svarthandel..

Det var förbjudet att se annat än kanaler som godkänts av staten. I gränsområden kunde man ibland se kinesisk tv. "De gjorde reklam för såna exotiska saker som mjölk och kakor. Jag drack aldrig ett enda glas mjölk i Nordkorea! Jag visste inte ens att man fick mjölk från kor förrän jag flydde." (sid 67)

Yeonmi lyckades ta sig över gränsen till Kina, men lyckan infann sig inte: "Jag hade sett sådana där skor när jag i hemlighet tittade på kinesiska tv-program i Nordkorea. Jag hade drömt om att äga ett par. Nu hade drömmen slagit in, och jag kände mig ändå eländig. Jag började inse att all mat och alla sneakers i världen inte kunde göra mig lycklig. Det materiella var värdelöst. Jag hade förlorat min familj. Jag var inte älskad, jag var inte fri och jag var inte trygg. Jag levde, men allting som gjorde livet värt att leva var borta." (sid 156) 
Det var inte välgörenhet smugglare bedrev när de hjälpte unga kvinnor över gräsen.

7 kommentarer:

Elegia sa...

Minäkin luin hiljattain tämän, enkuksi tosin. En varmaan täydellisesti ymmärtänyt tätä kirjoitustasi (ruotsi ruosteessa), mutta yllättävän paljon, jee. Johtunee varmaan osittain siitä, että kun olen lukenut saman kirjan, osaan arvata osan sanoista. <3

♥ Hanneles bokparadis sa...

Elegia, hienoa kun yritit lukea tekstini ruotsiksi! Kyllä oli käsittämättömän kovaa elämää hänellä ja perheellä.

znogge sa...

Vilket öde när man styr tevetittande och information så. Leva totalt ovetande om vissa saker...

Veiken sa...

Det är fasansfulla saker som utspelar sig i Nordkorea! Det är inte lätt att sedan leva på den andra sidan gränsen....

♥ Hanneles bokparadis sa...

Znogge, och inte lärde barnen något i skolan heller...

Veiken, inte enkelt på något sätt.

Freja sa...

Det låter som en spännande bok. Jag ska vara med i en bokcirkel via biblioteket, ska kolla om de har den här boken som bokcirkelbok, den är nog intressant både att läsa och att diskutera.

♥ Hanneles bokparadis sa...

Freja, absolut! Vilken bra idé.