en annan H-roman

   D spände sina muskler en aning och några i skaran skrattade. H ogillar interna skämt på fester, men stannade ändå kvar, han ville höra vart detta skulle ta vägen.
   Hon frågade:
   "Vad vore det för vits med att närma sig D, eller bilden av D, i sömnen när han kan ge så mycket mer in real life? Verkligheten är här och nu, där den kan upplevas och manipuleras." (sid 61)

Jag tänkte nog på mitt vackra namn när jag plockade fram boken H av Åsa Nilsonne från bibliotekshyllan. Nilssonne är professor i medicinsk psykiatri, hon har nog haft roligt när hon skrev boken. En bok om förälskelse och en dörr som står öppen. Vågar jag?

   Lite slarvigt att låta gränsen gå just där. I verkligheten är den, såsom gränser brukar vara, bitvis diffus och otydlig. Som när H känner sig som en med sina doktorander, när deras observationer och tankar och känslor flyter ihop med hans. Eller när han tittar på fotboll eller friidrott och känner den rena träffen på bollen, eller den frenetiska spurten i sin egen kropp. Eller när han lider med andra och mår bättre efter att ha skickat pengar till en hjälporganisation. (sid 216)