Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

16 september 2021

Je m'appelle Agneta av Emma Hamberg

"På tvättmaskinens andra sida skräpar drivor med tomma champagneflaskor. Det måste vara flera års konsumtion.
    Då började jag tänka på min tvättstuga hemma. Den är så fräsch att jag tappar livslusten i den. Var sak på sin plats och den där fräscha strykbrädan, en fräsch korg för varje typ av tvätt och jag vill bara tumla mig själv tills jag brinner upp när jag tänker på det. Vad är det för människa som hellre i en katakomb och tvättar kläder så att drivor med tomglas skakar. Som blir förbannad när jag tänker på fräscha tvättstugor med fräscha strykbrädor? Men när jag kliver över skrot i en igenvuxen trädgård och binder tvättlinor mellan olika dåligt beskärda träd andas jag inte ett uns av irritation.
" (sid 138)

Je m'appelle Agneta (2021) av Emma Hamberg har man fått köa länge på biblioteket. Boken berättar om Agneta som är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för vad Agneta gör, tycker eller vill. Hennes man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att din kropp är ditt tempel och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Nej, granatäppelkärnor och quinoa är det som gäller. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.

Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne. Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen.
En bok om rätten att växa, få leva och få vara sig själv.

    "Jag älskar Einars rum. Den breda sängen som står mitt i rummet, alla mattorna, böckerna som klättrar upp längs väggarna och trängs med konsten, båtmodeller, små statyer av hästar och män, glaskulor i alla storlekar som står placerade på böckerna eller på golvet, och den franska balkongen där man anar klosterträdgården utanför." (sid 148)

12 kommentarer:

femfemman sa...

Emma Hamberg skriver läsvärda böcker för både ungdomar och vuxna...( kvinnor?). En bok som absolut ska läsas. Tack för tipset!

Mösstanten sa...

Den måste jag titta närmare på. Tack för tipset! Själv skulle jag önska att det plötsligt blev mycket fräschare här, bara så där av sig självt.

Hanneles bokparadis sa...

Anna-Lena, en bok som väcker många tankar.

Mösstanten, det finns olika viktiga saker.

enligt O sa...

Jag tyckte mycket om den, men reagerade på att Agneta faktiskt bara är 49 år och beskrivs som att hon är nära döden.

Hanneles bokparadis sa...

enligt O, visst är det märkligt att vissa litterära kvinnor åldras så tidigt...

Ama de casa sa...

Men jösses vilken trist make! Fågelskådare och frisksportare är väl helt OK, men resten... Jag förstår att hon flydde fältet.

Hanneles bokparadis sa...

Ama, trista människor är bäst att undvika...

Znogge sa...

Jag tyckte väldigt mycket om boken! Däremot håller jag med om att en 49-årig kvinnan knappast är så gammal.

Ylva sa...

Jag tyckte att det var roligt att läsa om hennes nya liv i Frankrike. Dit vill jag åka.

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, verkligen inte, riktigt bra ålder.

Ylva, två gånger har vår resa till Paris blivit inställd.

Hanna / Rak i ryggen sa...

Verkar jättehärlig. Ska införskaffa. Tack för tips!

Hanneles bokparadis sa...

Hanna, jag lånade på biblioteket.