Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

24 april 2024

Byrackan av Virginia Woolf

Byrackan (Gypsy, the Mongrel) av Virginia Woolf  är en av hennes senare noveller. Woolf var en varm hundvän och skrev en hel del om sina hundar, bland annat denna novell om en riktig byracka som en dag klev in i hennes liv. Ett antal personer diskuterar sina hundars drag och natur - om de verkligen talar om hundar?  Översättning av Margareta Ekström.

"Och en dag försökte vi skoja med henne. Vi gav henne ett plommon med kärna i. Vad kommer hon att ta sig till med det? undrade vi. Kan ni tro det, för att inte såra oss tog hon plommodet i munnen, och så, när ho trodde att vi inte såg, släppte hon ner kärnan i sin vattenskål och kom tillbaka med viftande svans. Det var som om hon sa: 'Där lurade jag er allt!'" (sid 16)

Novellresan 2024 hos Ugglan.
April: Djurriket.

4 kommentarer:

znogge sa...

Det låter som en sympatisk novell helt i min smak!

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, gissade det, Virginia Woolf tyckte mycket om hundar 🙂

Ugglanoboken sa...

Jag gillade den här!

Hanneles bokparadis sa...

Ugglan, Woolf är duktig på att få fram nyanser.