Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

13 februari 2025

Eva Ström tilldelas 2025 års Ferlinpris

Kärleken till matematiken (1989) av Eva Ström
Upptäcker vi matematiken?
Upptäcker vi matematiken
eller uppfinner vi den?
Upptäcker cirklarna oss, överraskar oss det gyllene snittet,
π, de små gränsvärdena och den ofattbara oändligheten,
de stora talserierna, sinuskurvorna, den prydliga enhetscirkeln
fjärdegradsekvationerna

språket uppfinner oss
vi kämpar emot denna upptäckt, insnörda i dess betydelser
som andra, alltid andra har skapat
les verbes irréguliers
I verbi italiani coniugati senza abbreviature
dessa skamlösa verb som aldrig kan hindra
en mening att sätta sig i rörelse
som alltid drar igång också det rostigaste maskineri
som får substantiven att osmort gnugga sig mot varandra
gnisslande, men ändå i rörelse

Den andra dottern av Annie Ernaux


Den andra dottern (2024) av Annie Ernaux
Berättelse om att växa upp som den "den andra dottern", hon som aldrig skulle ha fötts om inte den första dottern hade dött, eftersom familjens ekonomi bara tillät ett barn. Det är en gripande berättelse om det osagda, den hemliggjorda. Flickan Annie råkar vid tio års ålder höra modern berätta för en väninna om den förstfödda, hon som dog "som ett litet helgon". Och genom livet insisterar en fråga på svar: Varför du, varför jag?
Tystnad och hemligheter, så var det nog förr. Fragment och minnesbilder. Barn behandlade man som de inte hade öron. Aldrig prata med föräldrarna, inte ens som vuxen. Författaren själv råkade ut för allvarliga skador och sjukdomar som barn, innan vacciner obligatoriska.
Min far (1983) av Annie Ernaux handlar om författarens föräldrar och de erfarenheter som formade dem. I Min far närmar hon sig fadern - denna outbildade, hårt arbetande, känslokalla man. Ett Frankrike som känns oerhört avlägset, men som faktiskt bara ligger två generationer bort. Farfar som inte kunde läsa för istället för skola skulle han hjälpa till på gården.
Kvinnan skulle man kanske också läsa om för att förstå.

12 februari 2025

Essä nr 19-20 Högkultur som subkultur?


Kulturtidskriften Essä nr 19-20 med temat Högkultur som subkultur?
En hel del att fundera över, intressant läsning.
Den 29 mars 2006 arrangerade Kungliga Musikaliska Akademien och Svenska Akademien ett heldagsseminarium i Börssalen i Stockholm. Syftet var att diskutera det klassiska bildningsidealet och förändringar i förhållandet mellan den breda konsten och den smala, massans preferenser och den kulturella elitens. Horace Engdahl, då ständig sekreterare i Svenska Akademien, inledde seminariet med anförandet "Högkultur som subkultur?". Se: HÄR.

I det här numret bildar detta anförande – men också frågan som sådan – utgångspunkten för essäer av:
Victor Malm Min smak är min
Maxim Grigoriev Kultur utan konstverk
Malin Ullgren Litteraturens fanjunkare
Erik Wikberg Varför vara intellektuell?
Sigrid Combüchen Handsken
Gustav Sjöberg Förhistorisk utblick
Victoria Larm Kartan och territoriet
Peter Halldorf I den monastiska marginalen