Fysik för filosofer

Fysik för filosofer : den moderna fysikens idévärld av Raymond Snijders.
Boken presentera den moderna fysikens idévärld i ett tjugotal fristående berättelser. En rad viktiga begrepp förklaras på ett pedagogiskt och lättförståeligt vis. Moderna begreppsdefinitioner placeras i en idéhistorisk kontext där sambandet mellan fysik och filosofi blir både översiktligt och begripligt. Fysik för filosofer är en bred och populärvetenskaplig exposé över den moderna fysikens idévärld. En berättelse som förenar fackmannens djupa kunskaper med påtagliga litterära kvaliteter.

Litet loppisfynd som även maken vill läsa.

Skönheten i kaos av Julia Ravanis

Skönheten i kaos (2021) av Julia Ravanis
tar ner den teoretiska fysiken på jorden och jämför den med mänskliga erfarenheter. Förklaringar av svarta hål, sammanflätade elektroner och strängteori varvas med reflektioner om längtan och frustration, om att bli kär och känna andra människors blick på en själv.  Det här är ett litterärt försök att förstå skönheten i det kaos som präglar den moderna fysiken – liksom erfarenheten av att leva i det 21:a århundradet.

"Ensam hemma i sängen, i väntan på sin partner som är på festen, upplevs samma ental timmar som betydligt flera än fyra. Det känns som om det gått en evighet tills nyckeln vrids om i låset och den berusades misslyckade lågmäldhet förvissar en om att ens ensamma väntan är över. Utan klockor skulle fler hålla med Einstein: mer tid passerar för den som ligger still i sängen än för den som dansar." (sid 28)


Julia Ravanis är civilingenjör i teknisk fysik, har en fil. mag. i idéhistoria och doktorerar i teknikhistoria, hon har också skrivit Emmys teorem (2024), intressant samtal med UKON.

Herscht 07769

Herscht 07769 : Florian Herschts roman om Bach (2023) av László Krasznahorkai.

Den ungerske mästaren László Krasznahorkai har skrivit en roman om dagens Europa – en roman som tydligt bär hans särmärke i samtidslitteraturen. Tanken på ett enat Europa går åt fanders, den melankoliska humorn blandas med avgrundsdjup sarkasm, tankarna svindlar och meningarna vindlar.

Kana är en stad någonstans i tyska Thüringen. De enda som visar något intresse för den ödsliga och försakade staden är nynazister. Stadens invånare betraktar å sin sida främlingarna med misstro och förakt. Bara Florian Herscht inbillar sig att han står på god fot med personer på båda sidor om konflikten. Han är vänlig och hjälpsam – och stark som få – men har en inneboende rädsla för tatueringar och är övertygad om att universum går mot sin undergång. För att varna alla om den annalkande katastrofen skriver han brev till förbundskansler Angela Merkel; brev som knappast förvånande lämnas obesvarade.
Endast Johann Sebastian Bachs musik kan erbjuda Florian tröst. Men så vandaliseras den store kompositörens grav av oskön graffiti, polisen söker vandalerna utan framgång, vargar strosar omkring i skogsbrynet – apokalypsen tycks närma sig med stormsteg.

"sedan Florian började jobba åt Bossen hade de tvättat bort graffiti från betongväggar, fallfärdiga hus, under broar, intill järnvägen, på tågvagnar, på brandväggar i förorter, det var nästan alltid sådana ställen, men från ett museum, det var helt oerhört och skandalöst även i hans ögon, och Bossen hade själv förklarat att de, det vill säga sådana där som förstör världen med graffiti, tack och lov aldrig ger sig på statyer, fontäner, slott, kyrkor eller museer för den skull, det lär vara en oskriven lag bland dem, men så detta, att ändå, och dessutom Bachhaus, han hade under alla omständigheter blivit förvånad" (sid 34) Flera smakbitar: HÄR.

Ett enda kapitel på 375 sidor men det flyter på bra.
Tankarna drar till W G Sebald och Thomas Bernhard.

talmannens dikt före Nobelfesten

Kärleken till matematiken (1989) av Eva Ström

Upptäcker vi matematiken?
Upptäcker vi matematiken
eller uppfinner vi den?
Upptäcker cirklarna oss, överraskar oss det gyllene snittet,
π, de små gränsvärdena och den ofattbara oändligheten,
de stora talserierna, sinuskurvorna, den prydliga enhetscirkeln
fjärdegradsekvationerna

språket uppfinner oss
vi kämpar emot denna upptäckt, insnörda i dess betydelser
som andra, alltid andra har skapat
les verbes irréguliers
I verbi italiani coniugati senza abbreviature
dessa skamlösa verb som aldrig kan hindra
en mening att sätta sig i rörelse
som alltid drar igång också det rostigaste maskineri
som får substantiven att osmort gnugga sig mot varandra
gnisslande, men ändå i rörelse

På algebraisk väg bevisas Guds existens vid Katarina den storas hov

dock bara för matematiskt fåkunniga
Språken växer som trädgårdar i maj, fulla av sly och ogräs
Här höjer sig en bok med konungslig krona
Rapsen exploderar med sin söta doft och sin stickande gulhet
ett gult öga som betraktar oss
som uppfinner oss                  Flera smakbitar: HÄR.

Vi Läser nr 4

Tidningen Vi Läser nr 4 * 2024 innehåller lång intervju med Marianne Lindberg De Geer (78): "Hela min generations kvinnor har slutat prata medan gubbarna bara babblar på" Hennes romantrilogi om Mona utkommer i en nyutgåva. Och hon skriver vidare på sitt stora dagboksprojekt.
Carl-Johan Vallgrens favoritord.
Olga Ravn, häxornas försvarare. Cormac McCarthy borde jag läsa.
Mörkret och människan : Om svarta hål och vår plats på jorden av Jonas Enander (som är doktor i fysik) blir jag nyfiken på.

internationella Pi-dagen π

Tomtar gillar matte och siffror och tänker fira internationella π (pi) dagen.

oändligt antal decimaler.

Jag tyckte om matte och kämpade envist med dessa böcker.

Mahler : en musikalisk fysionomi av Theodor W Adorno

Mahler : en musikalisk fysionomi (1960) av Theodor W Adorno inleder en ännu pågående omvärdering av Gustav Mahlers musik. Mahlers enastående förmåga att använda de traditionella formerna på ett sätt som tvingar dem bortom sig själva gör honom, slår Adorno fast, till en centralgestalt i den tidiga modernismen.
Detta är också en bok som intar en särställning i författarens eget verk. Mer än någon annanstans sätter Adorno här sin filosofi på spel i mötet med musiken. Den "långa blick" han finner hos Mahler är också hans egen, vänd bakåt i ett försök att frilägga en annan relation mellan det förflutna och nuet.

Theodor W. Adorno (1903-1969) var en ledande företrädare för den så kallade kritiska teorin, inte minst genom sina studier av musik, litteratur och filosofisk estetik.

"Essäsamlingen är hårdkokt med estetiska tolkningar av Mahlers musik. Det hjälper nog att ha hela Mahlers repertoar i färskt minne", Hanna här läst: HÄR.

"Det musikaliska stoffet är vardagligt, föredraget sublimt. Just så var konfigurationen av innehåll och stil i alla romaners roman, Flauberts Madame Bovary. Episk är Mahlers gest, det naiva Se här, nu ska jag spela något för er som ni aldrig hört förut. Likt romaner uppväcker var och en av hans symfonier förväntan på det särskilda som en gåva. Guido Adlers iakttagelse att ännu ingen någonsin haft tråkigt med Mahler, inte ens hans motståndare, talar för detta. Den unge Mahler är förtjust i det musikaliska material i vilket man kan släppa loss; där torde inte scheffelska fantasier ha saknats. Hans spiritualitet hade en fond av musikalisk underjord." (sid 79)
Tolvtonsmusik är till sin natur egentligen inte någon särskild riktning eller stil, som exempelvis expressionismen, utan snarare en musikalisk teknik, tolvtonstekniken. Grunden för tolvtonstekniken är sekvensen eller tonraden, som är en serie av toner där alla den kromatiska skalans tolv toner ingår en gång.

Sifferdjur : hur siffrorna styr våra liv av Micael Dahlen, Helge Thorbjørnsen

  "Om vi låter andras siffror bli facit till och med för våra egna upplevelser, hur lätt ska vi då inte påverkas av siffrorna i sammanhang vi själva inte upplevt? Till exempel när vi ska välja film eller restaurang?
    Tänk efter själv. Nog har det hänt att du varit sugen på att se en film men valt bort den efter att du sett en surpuppa till recensent ge den en låg siffra i betyg? Och kanske läste du inte vad recensenten skrev, eller så läste du och kom fram till att hen är en surpuppa (för sådana blir vi som bekant allihopa när vi betygsätter för mycket) men kunde ändå inte skaka av dig siffran? Eller struntar i att gå till en restaurang för att den fick för lågt betyg ("kyparen kunde inget om franska viner" och du dricker inte ens franska viner, men siffran är ju ändå en siffra)?
     Vilket hotell skulle du välja? Det som i recensionen hade ett toppenrum och en välsmakande frukost? Det som i recensionen hade ett rum som var sådär och en frukost som var okej? Det valet var nog ganska enkelt. Men om du fick veta att det första hotellet fick betyget tre och det andra hotellet fick betyget fem? Då är inte svaret lika givet längre." (sid 107)
      ur kap: Siffrorna och upplevelserna

Sifferdjur : hur siffrorna styr våra liv (2021) där ekonomiprofessorerna Micael Dahlen och Helge Thorbjørnsen visar hur siffrorna styr oss långt mer än vi tror - och vad vi kan göra åt det. Med ny, banbrytande och ibland skrämmande forskning hjälper de oss se hur siffrorna smyger sig in i våra huvuden och kroppar och påverkar hur vi tänker, känner och mår. När gör siffrorna oss starkare och när gör de oss svagare? När lurar de oss? Och när förvandlar de oss till självupptagna tölpar som snor kopieringspapper på jobbet? Sifferdjur väcker oss ur sifferpsykosen och låter oss ta tillbaka makten över siffrorna i våra liv. Riktigt tänkvärd rolig bok.   Flera smakbitar: HÄR.

12 Bytes av Jeanette Winterson - smakbit

   "At the beginning of the future were two yong womwn: Mary Shelley and Ada Lovelace.
   Mary was born in 1797. Ada was born in 1815.
Each of these yong womwn tore their way into history in the early years of the Industrial Revolution. The start of the Machine Age.

Ada wasn't free to go out and build the world. She was the legal property first of her father, and then of her husband. When she married at 19, she spent the next 3 years having 3 children. Babbage's wife did that job for him.

Ada had no social strukture in which to exist as Ada. For some reason, maybe the Byronic blood, she didn't care. She was lucky to have a husband who bored her, but who let her do as she liked - or who didn't notice what she was up to most of the time, and that includen many affairs, and a great deal of money lost on horse racing." (sid 20)

12 Bytes How We Got Here. Where We Might Go Next (2021) av Jeanette Winterson, twelve funny and provocative essays drawing on years of research into artificial intelligence ask challenging questions about humanity, art, religion and the way we live and love. With wit, compassion and curiosity, Winterson tackles AI's most interesting talking points, from the algorithms that data-dossier your whole life, to the weirdness of backing up your brain.   Flera smakbitar: HÄR.

Den tveksamme bekännaren och andra essäer av Sharon Rider

Det är väldigt varm, jag behöver någon läsning som kyler huvudet lite.

Den tveksamme bekännaren och andra essäer (2021) av Sharon Rider skriver att allt hon har gjort under närmare 30 år som akademisk lärare, forskare och essäist kan beskrivas som ett slags "kulturepistemologi" - reflektioner över det mänskliga tänkandets villkor, dess begränsningar och möjligheter. Universitetet såsom vi känner det dess forskningsprojekt och utbildningsprogram, dess interna organisation, dess mekanismer för finansiering m.m. - utgör en viss systematisering och institutionalisering av praktiker som visar vad en viss kultur värdesätter som vetenskap. Det som görs eller inte görs på universitetet avslöjar vilken kunskap vi anser är värd att upprätthålla, utveckla och sprida. I det avseendet utgör universitetet ett mikrokosmos av en kulturs mentalitet - dess tänkande, värderingar, visioner, rädslor och förhoppningar. 

Sharon Rider är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, där hon var prodekanus för historisk-filosofiska fakulteten 2008-2014. Hennes arbete fokuserar på de materiella, kulturella och institutionella villkoren för vetenskap, forskning och den högre utbildningen i ljuset av grundläggande begrepp såsom autonomi, ansvar, saklighet och kunskap.

Sharon Rider har skrivit essäer i olika ämnen i olika tidningar under ett par decennier.

Kön och karaktär Ikaros 2009
"Låt mig vara tydlig. Jag anser att det gamla, högtravande "maskulina" universitetet i hög grad förtjänar det öde det nu tycks gå till mötes. Jag skulle vilja säga att det påminner om en gammal, gaggig gubbe som frossar i dammiga, punschlustiga anekdoter om stora män, legendariska föreläsningar, ofantliga kunskaper hos den och den, häftiga strider mellan professor X och docent Y på ett visst seminarium år 1962. Det vill säga att det blev, till slut, en förstelnad uppsättning döda former, helt tömda på liv och mening."

Matematik som bildningsämne Dadaidos 2016
"Man kan se skillnaden mellan bildning i matematiskt tänkande och in och utlärning av föärdighetr i ljuset av skillnaden mellan att lära sig ett främmande språk och att lära sig sitt modersmål. Även den enklaste matematik förutsätter att man redan har ett språk (det vill säga ett modersmål). Om man är vilse och oprecis i sitt modersmål, är förutsättningarna för att utveckla den sorters abstrakt tänkande som matematik utgör klart beskurna (för att tänka abstrakt måste man först kunna tänka konkret)."

veckans barnsligaste bokpaket

Inte fel att börja uppfostran tidigt.

Bra att väcka lite drömmar hos barnbarnen.

Om tiden inte finns : tankar om den nya fysiken av Carlo Rovelli

"I Benedictus-partiet i Ludvig van Beethovens Missa solemnis är soloviolinens sång ren skönhet, ren förtvivlan, ren lycka. Vi lyssnar andäktigt och känner utan att kunna förklara varför att detta är meningens källa. Detta är tidens källa.
    Sedan kommer sången till ro för att slutligen tystna. "Silvertråden slits av och guldskålen brister, kruset krossas vid källan och brunnshjulet går i bitar; då stoftet återvänder till jorden, sitt ursprung." Det är inget att vara rädd för. Vi sluter ögonen och finner ro. För mig är detta något ljuvt och skönt. Det är tiden." (sid 217)

Om tiden inte finns : tankar om den nya fysiken (2019) av Carlo Rovelli.
   Tid är viktigt. Tiden är ett mysterium. Tid är subjektivt, självupplevt. Det finns inget NU. Filosofi och fysiken kan inte definiera samtidighet, tid är relativ och har egentligen ingen riktning.

   Carlos Rovelli utforskar tidsbegreppets, samtidighetens utveckling i människors tankar. Carlos vandrar i Einsteins, Hawkings och många kvantfysikers fotspår. Hans uppdrag är att ifrågasätta och förklara hur universum fungerar för oss som inte förstår. Carlos självklara fråga är "Vad är konsekvensen av att det inte finns ett NU?".  Carlos utvecklar sina tankar, man vaggas in i en tro att man förstår, men i själva verket finns det bara en sanning. Ju mer man vet, desto mer vet man att man inte förstår.

   Jag rekommenderar denna bok för den som är nyfiken på vad tid är... den är en del av 'Jakten på den tid som flytt' inom naturvetenskapen.

gästbloggare B.

Livet, Universum & Allting

Livet, Universum och Allting - Populärvetenskapliga krönikor (2018) av Johan Hansson, professor i teoretisk fysik, avhandlar väldigt många olika ämnen, mer eller mindre lättfattligt. Titeln syftar inte på Douglas Adams Liftarens guide till galaxen.

Författaren skriver själv: "Under åren 2009-2018 skrev jag ganska regelbundet kortare populärvetenskapliga krönikor i, den nyligen avsomnade, tidskriften Allt om Vetenskap. De ocensurerade/ oredigerade originaltexterna till dessa krönikor finns nu samlade i denna bok. Kul man kunde hjälpa Allt om Vetenskap köra sin verksamhet i botten, önskar dig (o)rolig läsning." Den som saknar tidskriften får ypperligt tillfälle här att förkovra sig. Fast frågan är, vem är mottagaren? Vissa avsnitt kan vara lite svåra, samtidigt kanske för enkelt för den som är bekant med ämnet. Intressant läsning oavsett om man håller med författaren - eller har andra synpunkter eller erfarenheter.

Det finns femtiotal rubriker i skilda ämnen, precis som titeln antyder; Arbete, hur tekniken kan ge oss mer fritid. Fred Hoyle, en viktig astrofysiker. George Gamow en doldis som Nobelpriskommittén missat. Liv - i Rymden? Roger Penrose som är mindre känd än Stephen Hawking. Neutrinon - partikelfysikens svarta får. Klimatsmart? Sunt eller Falskt. Kvantmystik. Utbilling "Education is not filling a bucket but lighting a fire" William Butler Yeats; stenålderspedagogik inom högre utbildning, som inte imponerar författaren.

 Provläs: HÄR. Bokförlaget Axplock.

Moderna fysiken på 15 minuter av Johan Hansson.

Moderna fysiken på 15 minuter - för vem?

Moderna fysiken på 15 minuter av Johan Hansson, som är professor i teoretisk fysik, förklarar (?) relativitetsteorin, svarta hål, kvantfysik, Big Bang, kaosteori, partikelfysik, kvantgravitation och annat i korta fristående kapitel, som tar en kvart att läsa. Vem är målgruppen? Ekvationerna kräver en hel del fysik- och matematikkunskaper. Förkunskapen bör vara gymnasiets naturvetenskaps-program, då kan boken vara trevlig repetition. Inget jag skulle försöka förklara för min mor. Ändå är hon en klok kvinna.

"Relativitetsteorin - Krökt är rakt - Resultatet är att det för en enkel människa verkar som om gravitationskrafter påverkar olika kroppar. Ett exempel är planeterna i solsystemet som rör sig "så rakt de kan", eftersom de befinner sig i fritt fall, men då solens massa kröker rumtiden blir slutresultatet att planetbanorna kröker sig runt, runt solen." (sid 17)

Olga Ladyzhenskaya (1922-2004) och partiella differentialekvationer: HÄR.

Lite som Henrik Langes 96 romaner för dig som fortfarande har bråttom. Boken ger mest för den som har hunnit läsa dessa 96 romaner innan: Simon och ekarna, En flykting korsar sitt spår, Den femte sanningen, Ett dockhem, Naiv.Super, Bokhandlaren i Kabul och nittio romaner till.

Einsteins nya fru av Liv Strömquist

"Albert Einstein gjorde all sin tidiga forskning tillsammans med sin första fru, Mileva Marić. Mileva var en serbisk matematiker som studerade teoretisk fysik i samma klass som Einstein på tekniska högskolan i Zürich. Kvinnor var egentligen förbjudna att studera där, men gör Mileva hade man gjort ett undantag.
   År 1905 publicerade de tillsammans tre ariklar som kom att revolutionera fysiken. Artiklarna handlade om relativitetsteorin, Brownsk rörelse och den fotoelektroska effekten.
I alla brev från denna tiden refererar Einstein till forskningen om "vår forskning." Sedan går deras äktenskap åt helvete" (sid 25)

Einsteins nya fru : Samlade serier av Liv Strömquist innehåller de bästa serierna från hennes tidigare böcker och en del nytt. Kvickt, roligt och tankeväckande. Maken tyckte också om boken.

Bokmässa - helgfråga

Vad gillar du för bokligt event? undrar Mia i Helgfrågan. Som göteborgare är jag glad att Bokmässan är här. Biblioteken har massor med fina föredrag med olika författare, så jag är nöjd på hemmaplan.

Bonusfråga: Om du skulle sadla om, ja inte hästen utan jobb. Vilket yrke skulle du välja? Jag har haft helt olika utbildningar och intressanta jobb, men kanske bli forskare - inte teknisk fysik längre utan litteratur... en bra dröm.

Allt är vågor : Virginia Woolf och den moderna fysiken av Per Molander

"Det finns ingenting stadigt, ingenting fast i universum. Allt går i vågor, allt dansar; allt är snabbhet och triumf." Det är Jinny som talar i bokens [Vågorna av Woolf] andra avsnitt, när barnen har installerat sig i skolan, men det skulle kunna vara en sammanfattning av den moderna fysiken. (sid 45)

Allt är vågor : Virginia Woolf och den moderna fysiken av Per Molander innehåller ordentlig genomgång av Virginia Woolfs liv och biografi, bra lektion i litteraturhistoria, repetition och förklaringar av den klassiska fysikens historia ifall man glömt samt genomgång av den moderna fysiken. Boken har flera exempel på olika metaforer; typ vågen som används på olika sätt i fysiken och just i Woolfs bok - som anses vara en modernistisk bokpärla, lik Proust och Joyce. Den som vill fördjupa sig i Woolfs verk, hittar i boken tips om Eric Warner som skrivit en inträngande analys av The Waves. (sid 39)
Per Molander är fysiker och kan sitt ämne.

...det är möjligt att det bland de så kallade romanerna kommer att finnas en som vi knappt vet hur ni ska namnges. Den kommer att skriver prosa, men på en prosa som har många av poesins kännetecken. Den kommer att ha något av poesins hänförelse men samtidigt mycket av prosans vardaglighet. Den kommer att vara dramatisk utan att vara en pjäs. Den kommer att läsas, inte framföras. Den kommer att hålla större distans till livet. Den kommer som poesin att ge skisser mer än detaljer. Den kommer knappast att bruka den fantastiska förmåga att registrera fakta som en av prosans kännetecken. Den kommer att berätta föga om huvudpersonernas hus, inkomster och yrken; den kommer att ha föga gemensamt med den sociologiska romanen eller miljöromanen. Med dessa inskränkningar kommer den att uttrycka huvudpersonerna känslor och tankar på nära håll och livligt, men ur en annan vinkel, skriver Virginia Woolf i essän Konstens smala bro 1927. (sid 37)

Flera smakbitar: HÄR.

Har någon bok inspirerat dig?

Marie Curie, född 7 november 1867 i Warszawa i Polen. År 1903 fick hon nobelpriset i fysik tillsammans med maken. Hon var den första kvinnliga nobelpristagaren. 1911 fick hon sitt andra nobelpris i kemi. Hennes biografi har jag läst säkert fem gånger, det var tack vare henne att jag sökte in på Chalmers för att läsa teknisk fysik och bli forskare, men inte hennes fel att jag avverkade fler fester än tentor... Jag skulle kunna diskutera hennes forskning i timmar. Fråga hur det var att byta land och språk? Hur fixade hon familj och barn? Hur var det att arbeta tillsammans med sin man? Finns det någon bok/författare/karaktär som har inspirerat dig så pass mycket att du har bytt yrke, skaffat dig en ny hobby eller tagit ett kliv ut i det okända på annat sätt, frågar Annika på Bokbloggsjerkan.