Hoppas det smakar bra av Junko Takase

Hoppas det smakar bra (2024) av Junko Takase.
Nitani arbetar på ett medel stort kontor i en förort till Tokyo. Han tar sig fram i världen utan några större ambitioner och förstår inte andra människors besatthet av mat -- själv äter han helst snabbnudlar och skulle inte ha något emot att få hela sitt näringsintag från en tablett. På samma kontor arbetar den ambitiösa Oshio och allas favorit Ashikawa, som ständigt lyckas komma undan med att gå hem tidigt med "migrän" medan de andra får täcka upp för henne. Att hon trots det har tid att baka en massa sötsaker och ta med sig till kontoret retar upp Oshio till den grad att hon bestämmer sig för att börja sabotera för henne. Och hon lyckas få med sig Nitani på tåget, även om han egentligen är rätt så förtjust i Ashikawa.

    "Egentligen ville jag läsa litteratur på universitetet, men sedan fick jag höra att det inte var något bra studieval för en man att läsa humaniora. Så var det säker också, tänkte jag. Och visst tyckte jag om att läsa böcker, absolut, men kanske inte tillräckligt för att fördjupa mig och skriva ett examensarbete i litteratur. Så det fick bli ekonomi istället. Inte för att jag hade någon lusta att skriva examensarbete inom ekonomi. Verkligen inte. Men det visade sig att det inte behövdes för att bli färdig." (sid 66)

Boken innehöll små intriger på arbetsplatsen, mer än japansk mat. Jag hade svårt ibland hålla koll på vem som umgicks med vem. Åtta personer var det, i alla fall med på att dela Ashikawas tårta plus platschef. Vem är bokens "jag", troligen Oshio.

Jag är inte så bevandrad i japansk kokkonst, fick googla när jag blev nyfiken. Utöver sushi i Göteborg så har jag besökt en lyxig japansk restaurang i New York, där man satt lågt och fick själv steka sin mat på plattan på bordet, lite som här:
"Stället hade fyra bord med stora inbyggda teppenayskihällar samt sex bord i en traditionell japansk avdelning, där man satt direkt på tatamimattan. Borden där var utrustade på samma sätt med teppanyakihällar. De var i horigotatsu-stil med utrymme att sträcka ut benen under bordet, så att man slapp sitta på knäna eller med benen i kors på tatamimattan." (sid 89) Flera smakbitar: HÄR.

Nakanos secondhandbutik av Hiromi Kawakami

Nakanos secondhandbutik (2023) av Hiromi Kawakami (som skrivit Senseis portfölj). Lars Vargö översatt från japanska, han har själv skrivit flera böcker om Japan och varit svensk ambassadör i Tokyo och Seoul. Han har även tolkat haiku-dikter.

En en charmig berättelse om en udda uppsättning vänner och deras vardag i den lilla butiken i Tokyos utkant. När jalusierna till Nakanos secondhandbutik rullas upp är det Hitomis uppgift att ställa fram några av butikens mer eller mindre exklusiva föremål på en bänk utanför. Där inne styr den kufiske ägaren Nakano, som när han säger att han ska gå till banken i själva verket träffar sin älskarinna. Ibland hjälper också hans syster Masayo till i butiken, en konstnärssjäl vars kärleksråd blir till en guide för Hitomi, inte minst gällande allt-i-allon Takeo, vars blyga och svårlästa framtoning väcker oväntade känslor hos henne.

"Den kvällen gick jag in i en närbutik på vägen hem från jobbet. Förutom den vanliga kycklinglådan stoppade jag ned två burkar öl i varukorgen. Även ett paket Chiichiku, fiskkorv med ost, och ett paket friterad bläckfisk med majonässmak hamnade där. Efter en stunds tvekan la jag till två burkar chûhai, en alkoholläsk med citronsmak. För säkerhets skull tog jag även en éclairbakelse och ett paket grönsaksjuice. Och på vägen till kassan slank en veckotidning ned i korgen. Det hela gick på lite mer än tre tusen yen. "Lätt kommet, lätt förgånget", mumlade jag där jag gick för mig själv i kvällningen." (sid 45) Flera smakbitar: HÄR.

De förlorade minnenas ö av Yoko Ogawa

De förlorade minnenas ö (2022) av Yoko Ogawa är en klassikerstämplad dystopisk berättelse av en av Japans främsta författare. Romanen berättas av en ung författare vars redaktör är i fara och behöver hennes hjälp för att undkomma. Tillsammans inser de att hennes skrivande kan vara det enda sättet att bevara det förflutna på.
På en namnlös ö sprider sig glömskan som en epidemi. Saker har börjat försvinna från ön, och strax därpå även ur människors minnen. En dag finns det inte längre några fåglar, en annan inga mera rosor. Men för ett fåtal lever minnena kvar, och för dem är tillvaron skräckfylld: de vet att den hemliga polisen kan få även människor att försvinna.

"Det fanns en säng, ett skrivbord och en stol och i ett hörn fanns en toalett avgränsad av plywoodskivor. Vattnet från plastdunken som hängde ovanför rann ner som det skulle i septitanken. Att fylla på vatten i dunken skulle komma att bli min dagliga uppgift.
     På den gamle farbrors förslag installerade vi också ett slags enkel interntelefon. Vi förband arbetsrummet där uppe med det dolda rummet med hjälp av en gummislang och i ändarna på den fäste vi trattar som jag använt i köket. Om man satte munnen till tratten kunde man med den anordningen prata med varandra utan att se varandra, ungefär som i en trådtelefon.
     Sängkläderna var nytvättade, mjuka och rena. Skrivbordet och stolen doftade av friskt trä. Ljuset från lampan var svagt orangefärgat och tillräckligt för att lysa upp rummet. Vi släckte och gick tre steg upp för stegen och knuffade upp den fyrkantiga luckan som ledde ut ur rummet. Det var ganska svårt att ta sig ut genom det trånga hålet." (sid 80) Flera smakbitar kanske: HÄR.

Kvinnan i sanden av Kobo Abe i svt

Kvinnan i sanden Japansk långfilm från 1964
Ett udda drama om läraren och hobbyentomologen Niki som en dag samlar insekter på en sandstrand. När han råkar missa sista bussen hem blir han guidad av några bybor nedför en stege till en stuga i ett sandtag där han erbjuds att stanna över natten. I stugan bor också en ung kvinna men på morgonen upptäcker Niki att stegen är borta och utan den är det omöjligt att ta sig ur sandtaget. Han verkar nu dömd att stanna nere i gropen för evigt, för att tillsammans med den unga kvinnan försöka gräva undan den ständigt nedrinnande sanden innan den begraver dem båda. Regi: Hiroshi Teshigahara. I rollerna: Eiji Okada, Kyôko Kishida, Hiroko Itô, Kôji Mitsui m.fl. (Suna no onna) Se: HÄR.

Kvinnan i sanden (Suna no onna 1962) av Kobo Abe
En insektssamlare försvinner spårlöst och dödförklaras sju år senare. I själva verket lever han fortfarande i en liten by vid havet. Folket som bor där för en desperat kamp för överlevnad och håller insektssamlaren fången i en sandgrop tillsammans med en kvinna. Varje dag tvingas de skyffla undan sand för att skydda byn från att dränkas - och hela tiden när mannen en dröm om att en dag kunna fly.

Kobo Abes modernistiska mästerverk är en tydlig föregångare till Haruki Murakami och hans blandning av surrealism och realism. Nu presenteras Kvinnan i sanden i Norstedts klassikerserie med ett nyskrivet förord av Inger Edelfeldt.
Kenzaburo Oe: "Nu när jag fått Nobelpriset hoppas jag att åter få fler läsare. Det är mycket värdefullt för mig, även om jag menar att det skulle ha mottagits av Kobo Abe."

Tokyo Ueno station av Yu Miri

Tokyo Ueno station : utgången mot parken (2022) av Yu Miri berättar om Kazu som lever sin sista tid i den kejserliga Uenoparken i Tokyo, nära stationen där han som ung klev av tåget för att delta i bygget av Olympiska spelen 1964. En gång hade han en familj i Fukushima, nu finns ingenting att återvända till. Hans liv har kantats av förluster.
Kazus återblickar, stadens brus och livet i parken blir också en berättelse om det moderna Japan med gamla traditioner och nya, med naturkatastrofer och djupa sociala klyftor. Kazus sörjer sin som som dog ung, precis innan han skulle börja sin utbildning. Han har arbetat jämnt, inte umgåtts så mycket med sin familj. Några hemlösa har katt som sällskap, allt det samlar ihop av tomburkar går till kattens mat. Eller hade råd att kastrera den. Ofta blev de bestulna av tomburkar de samlat, ett tufft liv, kallt på vintern.
   Om kejsarparet ko, var de tvungna att plocka bort sina "hem", allt skulle vara städat. Samma inför Olympiaden, då revs dessa hemlösas kartonghem.

  "Vi hade aldrig svårt att hitta mat. I Ueno fanns ett antal äldre restauranger. De flesta hade gått med på att lämna bakdörrarna öppna när de stängde för natten, och innanför, på avstånd från själva soporna, hade de portionerat ut utebliven mat och stoppat den i rena påsar som ställts upp på hyllor. Närbutikerna gjorde likadant. Vid soputrymmet bakom butikerna ställde de ut lunchboxar, smörgåsar och kaffebröd vars bäst före-datum hade passerat. Om man bara såg till att vara där innan sopbilarna kom, fanns det en hel del att välja på." (sid 11)

Snöns rike av Yasunari Kawabata

Snöns rike (1948) av Yasunari Kawabata berättar om en turistort med heta källor på den snörika Honshu - ett paradis för njutningslystna rika - dit Shimamra kommer. Han är medelålders, förmögen, estet ut i fingertopparna, som tillfullo förmår uppskatta två fjärilars lek över fälten, men vars trötta hjärta inte orkar omfatta en passion.  I honom förälskar sig den unga geishan Komako. Deras förbindelse är dödsdömd från början, men i det längsta vägrar Komako, hängiven och förtvivlad, att inse detta.

"Hennes prat om romaner tycktes inte ha mycket att göra med "litteratur" i ordets gängse bemärkelse. De enda vänskapliga förbindelser hon hade med invånarna i samhället hade uppstått ur vanan att byta damtidningar, och efteråt hade hon fortsatt att läsa på egen hand. Hon var fullständigt okritisk och begrep sig föga på litteratur, och hon lånade till och med romaner och tidskrifter som hon fann liggande i gästernas rum på hotellet. Inte få av de nya författarnamn hon nämnde var helt obekanta för Shimamura. Hon uppträdde som om hon hade talat om böcker på främmande språk." (sid 37)

Yasunari Kawabata tilldelades Nobelpriset i litteratur 1968 Japan:
”för hans berättarkonst, som med fin känsla uttrycker japanskt väsen i dess egenart”

Paralympics i Japan

tittade på fin invigning av Paralympics i Tokyo i svt, bra tema att alla ska behandlas lika. Jag hittade en bra guide på loppis om Japan, finns några andra böcker i bokhyllan. Jag har inte varit där och har inte planerat att resa, men det är trevligt att även resa i tv-soffan och i läsfåtöljen.

japansk strandläsning

Det är inte kärleken som för

        människan vilse;

hon går själv vilse

Japanska ordspråk och visdomsord

Senseis portfölj av Hiromi Kawakami

"Men sedan insåg jag att det var mörkt och överväldigades av ensamhetskänslor.
    Efter det gick jag ut. Väl ute på gatan ville jag försäkra mig om att jag inte var den enda levande varelsen på jorden och inte heller den enda som kände mig ensam. Men det gick inte att göra bara genom att titta på människor som passerade förbi. Ju mer jag ville få det bekräftat, desto svårare blev det att just få något bekräftat.
    Det var då jag återigen sprang på Sensei." (sid 94)

Senseis portfölj (2021) av Hiromi Kawakami är en stillsam och trevlig bok om ett möte mellan två ensamma människor i Tokyo: kontorsarbetaren Tsukiko och hennes trettio år äldre före detta lärare. Tsukiko är 38 år och lever ensam. Hennes liv har kanske inte riktigt blivit som hon tänkt sig: hon har få vänner, träffar sällan sin familj, börjar bli uppgiven om att någonsin träffa någon. Och så dricker hon kanske lite för mycket. 

En kväll stöter hon på sin gamla japansklärare från gymnasiet på den lokala sake-baren, dit hon ofta går. Eftersom hon inte kan minnas hans namn gör hon som i skolan och kallar honom vid det formella tilltalsnamnet Sensei ("magistern"). Efter detta första möte fortsätter de två att träffas på olika restauranger och barer, där de äter sig igenom det japanska köket, dricker sake och konverserar. Och medan årstiderna passerar förbi mellan raderna -- från vårens körsbärsblom till den heta sommarens iskalla ölflaskor, till höstens svampexkursioner växer sig bandet mellan dem allt starkare.

förberett origami för barnbarn

Origami-repetition för mig själv också.

Lämpligt barnarbete också, kratta, plantera gladioluslökar.

Japanese Gardens av Monty Don

Japanese Gardens a journey av Monty Don (2019) visades nyligen i svt. En maffig coffee table-bok på 1,5 kg och 200 foton av Derry Moore. Toppen att kunna låna på biblioteket, tack för tips Mrs Calloway. En personlig bok, men skulle ha föredragit en vacker japansk trädgård på omslaget.

Traditional Japanese gardens combine aesthetics with ethics in a perfectly curated celebration of nature. A Japanese garden is the natural world made miniature: rocks represent mountains, ponds represent seas.

In this personal and lyrical exploration of both the traditional and the modern aspects of Japanese gardening, Monty Don takes a look at the traditions and culture which inform some of the most beautiful gardens from all over Japan, from Kenroku-en to the Zen gardens of Tokyo and the historic beauty of Kyoto.

Monty Don guide us through the history and spectacular seasons of Japanese gardens, from the famous cherry blossom celebration hanami to the autumnal crimson magnificence of momijigari. Monty Don also explores the creative forms uniquely associated with Japanese gardens, from stone-masonry and ikebana to the intricate skill of bonsai.

intressant haiku-fynd för 10 kr

kunde inte låta bli köpa Hans-Jørgen Nielsens Haiku : introduktion og 150 gendigtninger, på danska, det går väl det också.

finns japanska tecken, förklaringar, från olika tidsperioder.

bästa sportboken - kulturfråga

Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami innehåller personliga essäer, inte bara om löpning utan även om livet och hans författarskap. Jag springer, fast någon 'runner's blues' kommer jag inte att uppleva, men kanske ska jag testa Mizuno-skor. (Titeln anspelar på Raymond Carvers novellsamling Vad vi pratar om när vi pratar om kärlek.)

Vilken bok som på något sätt handlar om sport är din favorit? undrar Enligt O i veckans Kulturfråga.

lyckan i ett städat hem

älskar att läsa gamla husmorsböcker, Marie Kondo är något helt annat, jag blir bara glad av hennes glädje och iver att dela med sig. Man behöver inte följa alla råd, men inte fel att tänka hur viktigt att även barnen hjälper till. De små är också glada när de kan känna sig nyttiga. När man få ordning på sina saker så kommer man även tycka om sig själv, saker går smidigare, lättare att njuta av livet. Glädje. 

Gillade den japanska garderoben med en bokhylla inuti. En klädkammare som ett eget litet rum. En garderob med glädje. Det påminde mig om mitt ”musikrum” i tonåren i den lilla garderoben; jag satt på golvet och lyssnade på min skivspelare, ägde några få skivor, transistorradio, spelade in med min nya moderna magnetofon, störde ingen annan i familjen 🎼

Spark Joy - lyckan i ett städat hem (2021) av Marie Kondo bjuder på enkla och uppmuntrande tips för hur du organiserar ditt hem, från badrummet till hemmakontoret. Med omisskännlig entusiasm visar hon hur vi hittar det som gör oss lyckliga, hur vi gör oss av med det som inte ger oss glädje och förhåller oss till sådana nödvändigheter som inte bjuder på omedelbar lycka. 

Med steg-för-steg anvisningar och illustrerade beskrivningar får du praktiska råd och knep för att skapa ett trivsamt hem för både dig och dina tillhörigheter. Du skapar en harmonisk plats för både arbete, kärlek, minnen och saker i ditt hem. Att städa är att lära känna sig själv, och upptäcka glädjen i det egna hemmet. Med Marie-Kondo-metoden finns ingen risk att misslyckas – och desto rörigare du har det, desto mer kommer du att få ut av förändringen.

mat & dryck - tisdagstrio

1 Hur mår fröken Furukura? (2020) av Sayaka Murata berättar om Keiko som är 36 år, har aldrig haft en pojkvän och jobbar i den lilla närbutiken med timlön, köper billig mat med kort datum med sin lilla lön.

2 Nere för räkning i Paris och London av George Orwell är självbiografiskt från hans vistelse i Paris fattigkvarter som diskare runt 1930 och en kort tid som luffare i London. Två hade det lättare att få ihop mat än om man var ensam.

3 Mums för minigourmeter och matgladisar av Erward Blom med fru och tre barn, underbart charmig och inspirerande bok. De har studerat många böcker om forskning på barnmat, fina boktips, mat från olika länder. Vad sägs om pilgrimsmusslor, surkålsgryta med korv, zucciniplättar, fetaostfyllda järpar, Full English Baby Breakfast, franska ägg, karelsk gryta från Korpivaara, grön thaicurry, pommes frites på sötpotatis, viltfilé med gräddsås, mango- och blåbärskompott. Precis som barn kan äta vuxenmat så passar Bloms recept på 70-tal rätter för vuxna.

Mat & dryck (i handling eller titel) - temat tisdagstrio hos: Ugglan.

Sången från Ogura - hett#57

Innan vi möttes 

min älskade var mitt liv 

av ringa värde - 

Nu kan jag plötsligt icke 

få leva det länge nog

 

Sången från Ogura innehåller hundra dikter från lika många platser och från lika många diktare. Fujiwara no Yoshitaka (954-974) ryktes bort tidigt, kärleksdikten kan ha varit skriven till hans hustru. en intellektuel dam vars dagbok har återupptäckts. Parets son Yukinari lämnade efterlämnade en politiskt och kulturhistoriskt intressant dagbok, känd under namnet Gonki.

.

Veckans inlägg i Monikas Hett i hyllan där man bekänner sina hyllvärmare.

origami för barn på biblioteket

Biblioteket har små uppdrag åt barn och ungdomar varje vecka, denna vecka får man ett litet pysselkit med papper och glitter för att vika sin egen fjäril.

I Haiculdesac I av Gunnar Högnäs

VINN-VINN 
Sommar på jobbet: 
kund på semester. Vi har 
tid för varandra.

I Haiculdesac I (2020) av Gunnar Högnäs som länge har varit intresserad av den japanska haiku-dikten. En av inspiratörerna har varit Marshall McLuhan (professor i engelsk litteratur) som på 1960 talet myntade begreppet Global Village - var inne på rätt spår då han deklarerade att mediet är budskapet: "Det är bara att koppla upp sig, dyka in i nätet, surfa på sociala medier, för att inse att så ligger det å andra sidan till. Och vad litteratur beträffar kan till exempel skillnaden mellan tryckt bok och talbok eventuellt på sitt sätt påverka hur litteratur skapas. Också haikun är ett medium som formar innehållet." Dessa dikter är skriva enligt stavelseformeln fem - sju - fem och utan de andra kraven som ligger bakom en traditionell, äkta haiku.

Denna lyriksamling handlar om livet, på allvar och med humor. Så fyndigt skrivna, ordvalen påhittiga, ett nöje att läsa. Dessa korta dikter skapar massa bilder i huvudet, om livet, döden, glädje, skratt. Både Hercule Poirot och Samuel Beckett skymtar mellan sidorna, förmodligen i väntan på älgen. Flera pärlor som jag är glad att jag hittat, många favoriter och nya upptäcker jag vid omläsning.

Lyssna på Gunnar Högnäs: HÄR och HÄR.

VERKSAMHETSPLAN
Kyrkan mitt i byn,
en begravningsplats öppen
för tro på framtid.

Hur mår fröken Furukura?

   "Åh, förresten, vill du ha en burk kaffe? Det finns läsk också. Jag har köpt buckliga burkar, och de är inte kylda." 
   "Buckliga?" 
   "Ja, det har jag visst inte förklarat för dig. Om en burk har fått bucklor går det inte att sälja i butiken. Förrutom det har jag bara mjölk och en kanna varmt vatten." (sid 104)

Hur mår fröken Furukura? (2020) av Sayaka Murata berättar om Keiko Furukura som var annorlunda redan som barn. Nu är hon 36 år, har aldrig haft en pojkvän och har jobbat i den lilla närbutiken i arton år med timlön. Hennes föräldrar är oroliga och önskar att hon skulle skaffa sig ett riktigt jobb, och hennes vänner undrar varför hon inte träffar någon och gifter sig. Men Keiko har hittat sitt eget sätt att ge livet mening, och hon tänker inte låta någon eller något komma emellan henne och närbutiken.

Plötsligt har hon sin arbetslösa arbetskamrat Shiraha, som inneboende i den lilla lägenheten. Han fick sparken och blivit utslängd från sin lägenhet för att ha inte betalat hyra. Det finns plats för honom bara att sova i badkaret. Furukura men sin lilla lön, hon som alltid köper billig mat i  med kort datum i närbutiken, måste nu få pengarna att räcka till hans mat också. Shiraha är otrevlig, bidrar inte med någonting, men Keikos vänner och familj är nöjda att hon äntligen har en pojkvän.

Såg en intressant dokumentär om de japanska överblivna kvinnor, som gör vad som helst för att få en make. Spelar ingen roll hur bra utbildning de har eller om de kan försörja sig själva. De "behöver" en man.

20. Läs en bok som har ett efternamn i titeln.

Konstnär i den flytande världen av Kazuo Ishiguro

   "Saken är den", sa jag, "att min yngsta dotter Noriko är inbegripen i giftermålssamtal." 
   "Jaså, det säger du?" 
   "Om jag ska vara ärlig så är jag lite orolig för henne. Hon är redan tjugosex. Kriget gjorde det svårt för henne. Annars skulle hon säkert ha varit gift vid det här laget." (sid 111)

Konstnär i den flytande världen (1986) av Kazuo Ishiguro är väldigt japansk, med gamla seder och bruk. Efter världskriget 1948 är landet sönderbombat men byggs snabbt upp igen ur ruinerna, både med byggnader och industrier. Den berömde konstnären Masuji Ono tillbringar dagarna i trädgården med sina två vuxna döttrar och sitt barnbarn. Mycket av tankarna går åt att ordna den yngsta dotterns giftermål, hon är redan 25 år är det blev inte av med det första bröllopet. Han återtar kontakt med gamla vänner och minns sin tid som lärling på konstskolan.

"Även om vi inte var närmare bekanta med varandra hade jag alltid varit medveten om doktor Saitos göranden och låtanden i konstvärlden, och som ett sätt att visa att vi kände till den andres ryktbarhet hade vi i många år utväxlingar på gatan, Men läget var förstås ett helt annat när vi möttes den där gången i förra månaden." (sid 96)

Flera smakbitar: HÄR.

Ishiguro fick Whitbread Book of the Year och den nominerades till Bookerpriset.