Poesi och matematik

Litterär kalender 2025
Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn.I 2025 års utgåva finns bidrag av bland andra Mats Almegård, Emet Brulin, Clara Diesen, Torbjörn Elensky, Jonas Ellerström, Sara Gordan, Kristina Hagström-Ståhl, Gunnar Harding, Gabriella Håkansson, Kristoffer Leandoer, Marie Lundquist, Elisabeth Mansén, Julia Ravanis, Burcu Sahin, Sanna Samuelsson, John Swedenmark, Johan Svedjedal, Jenny Tunedal, Anna Williams och Per Wästberg.
Göran Greider tilldelades 2024 De Nios Stora pris "för ett flödande författarskap mitt i samtiden med okuvlig tro på människans möjligheter”. Han presenteras genom en längre intervju av Yukiko Duke som avslutar kalendern. Litterär kalender kan man låna på biblioteket.

Poesi och matematik av Julia Ravanis
  "För jag kände inte bara ett begär efter att förstå fysikens ekvationer, utan också efter att läsa bööcker. Böcker, precis som fysikaliska teorier, kan ge tillträde till tidigare dolda aspekter av verkligheten, och jag älskade att få det. Många av livets stora upplevelser läste jag om innan jag upplevde dem. Jag lärde mig vad tonårstiden innebär från böcker som Sara Kadefors Sandor slash Ida och Johanna Thydells I taket lyser stjärnorna. Lite senare läste jag Lec Tolstojs Anna Karenina"
Julia sommarpratar: på torsdag.

Frances Burney

Frances Burney (1752-1840) was the most successful female novelist of the eighteenth century. Her first novel Evelina was a publishing sensation; her follow-up novels Cecilia and Camilla were regarded as among the best fiction of the time and were much admired by Jane Austen. Burney's life was equally remarkable: a protegee of Samuel Johnson, lady-in-waiting at the court of George III, later wife of an emigre aristocrat and stranded in France during the Napoleonic Wars, she lived on into the reign of Queen Victoria. Her journals and letters are now widely read as a rich source of information about the Court, social conditions and cultural changes over her long lifetime. This Companion is the first volume to cover all her works, including her novels, plays, journals and letters, in a comprehensive and accessible way. It also includes discussion of her critical reputation, and a guide to further reading.

Fängslad av Tatjana Brandt är essäbok om litteratur och livet, läsning, eskapism, död och som sträcker sig från den brittiska 1700-tals författaren Frances Burney över Inger Christensen och Ann Jäderlund till en lång text om J.K. Rowlings Harry Pottersvit

Dying for Time, Proust, Woolf, Nabokov

Dying for Time Proust, Woolf, Nabokov (2012) av Martin Hagglund.
Marcel Proust, Virginia Woolf, and Vladimir Nabokov transformed the art of the novel in order to convey the experience of time. Nevertheless, their works have been read as expressions of a desire to transcend time-whether through an epiphany of memory, an immanent moment of being, or a transcendent afterlife. Martin Hägglund takes on these themes but gives them another reading entirely. The fear of time and death does not stem from a desire to transcend time, he argues.

Vårt enda liv av Martin Hägglund

"Jag kommer förstås aldrig kunna veta hur det är att vara en fiskmås. Men frågan om vad det innebär att vara en mås leder mig till den idé om frihet som utgör kärnan i den här boken. Att försöka förstå ett liv som är så olikt mitt eget är att påminnas om att jag både är en naturlig varelse (i det jag har gemensamt med måsen) och en andlig varelse (i det som skiljer mig från måsen)." (sid 107)

Vårt enda liv : sekulär tro och andlig frihet (This Life: Secular Faith and Spiritual Freedom 2020) av filosofen Martin Hägglund som även är litteraturvetare, utgår från stora filosofer; från Aristoteles till Hegel och Marx, skönlitterära författare från Dante till Proust och Knausgård, ekonomer från Mill till Keynes och Hayek, och religiösa tänkare från Augustinus till Kierkegaard och Martin Luther King Jr. Hägglund vill visa vägen mot ett friare liv. Han visar hur andliga frågor om frihet inte kan skiljas från ekonomiska och materiella villkor: allting handlar om hur vi behandlar varandra i det här livet och vad vi gör med vår tid. 

Luther King och medborgarrörelsen har paralleller med Karl Marx strävan efter frihet. När King i Memphis deklarerar att "mina ögon har skådat Guds ankomst" handlar inte om någon övernaturlig vision. Snarare handlar det om att återkalla oss till den idé om universell frihet och jämlikhet som vi har förbundit oss till genom ett historiskt åtagande. Hägglunds filosofiska analys är en del av denna revolution, uttryck i ett praktiskt åtagande att förändra vår föreställning om vilka vi är och vilka vi kan vara. Vi har en möjlighet att förverkliga vår frihet endast om vi hjälper varandra att äga vårt enda liv.

Årets bästa bok enligt brittiska The Guardian.

Lyssna på Martin Hägglund och ärkebiskop Antje Jackelén: HÄR.

Lydia Sandgren om rökning

Lydia Sandgren skriver essän Den sista cigaretten, förr och då, om litterära rökare i Tidningen Vi nr 6 2025

Kärlek 1.0

Kärlek 1.0 : lust och litteratur i Europa 1100-1485 (2025) av Anders Cullhed

Kärleken har inte alltid stått i fokus för poeter och romanförfattare. Nej - det var på 1100-talet som de sydfranska trubadurerna började sätta ord på kärlekens väsen. Var den en sorts galenskap, en förädlande kraft, en rot till lidande eller bara ett riskabelt erotiskt spel? Frågorna var många och ekar in i modern tid.
Här får vi träffa trubadurerna och deras efterföljare i Tyskland, England och Italien, ta del av deras stormiga liv och svärmiska diktning och därmed steg för steg se hur den europeiska kärleken uppfinns, utvecklas och nagelfars fram till medeltidens slut: ett slags Kärlek 1.0. På vägen passerar vi berömda par, historiska såväl som fiktiva, som Abelard och Heloïse, Tristan och Isolde, Lancelot och Guinevere, Dante och Beatrice samt Troilus och Criseyde - utan vilka vårt känsloliv troligen hade tagit sig annorlunda uttryck i dag.

En mastig intressant lärorik bok som man kanske inte läser från pärm till pärm, utan delar. Man lär sig mycket historia, roligare än i skolan.

Gärna skulle jag en kväll
vilja ha honom naken i mina arma
och att han då skulle vara lycklig,
om jag ville vara hans huvudkudde.
          grevinnan Dia 1100-tal

Statford-upon-Avon #71

Hilmer och Hilma har varit på William Shakespeares 400 års kalas.

Trevlig ta en vilopaus på lokalt bibliotek och läsa tidningar.

Shakespeare som Starwars passar här i hans födelseort.

Jag gillar titta i hyllorna vad engelsmän läser.

Besök i brittiska barnbokslandskap

Besök i brittiska barnbokslandskap (1987) av Göte Klingberg har inget om Enid Blytons Fem böcker, knasigt. Klingberg var svensk professor och forskare i barnlitteratur, han föddes 1918 i Finland, dog 2006 i Göteborg.

Maria Källquist har studerat vad som hänt med en text vid nyöversättning när den skulle rensas från etniskt diskriminerande beskrivningar och moderniseras. Kapitel från Enid Blytons Fem går i fällan har närstuderats: HÄR.
Ann Johansson har studerat vad som gjort Enid Blytons Fem-serie så populär: HÄR.

The Complete Fragments of Sappho

If Not, Winter: The Complete Fragments Of Sappho (2003). With her singular style and extensive translator's notes, Carson pieces together the voice of Sappho.

Blev nyfiken på Anne Carsons översättning efter ha läst Efter Sapfo (2025) av Selby Wynn Schwartz: Ett vimmel av författare, konstnärer, skådespelerskor, översättare. Alla dessa starka kvinnor som studerade och gjorde saker som ingen uppmuntrade i deras omgivning, i männens värld.. bernur har läst: HÄR.

Hej då, ha det så bra! av Kristina Lugn

Hej då, ha det så bra! (2003) av Kristina Lugn,
Nr 12 av Sveriges 25 bästa böcker, lånade på Universitetsbiblioteket.

Kristina Lugns återkomst som lyriker efter fjorton år utgör en stor litterär händelse! Så pass länge sedan är det hennes förra diktsamling Hundstunden publicerades. Under dessa år har hon ägnat sig åt dramatiken och, som alla känner till, haft stora framgångar med pjäser som "Idlaflickorna", "Tant Blomma" och "Stulna juveler" för att nämna några. Nu återvänder hon, till glädje för sina många läsare, till poesin med diktsamlingen Hej då, ha det så bra!, som handlar om hemlängtan och svek och om att snarare vara illa medfaren än klok och erfaren. En samling stämd i moll men någon dyster läsning är den inte. Kristina Lugn om den nya samlingen: "Att skriva en dikt är som att först sy fast varenda känsla med björntråd vid min tanke. Och sedan, när den är ordentligt förtöjd där, snickra ihop en meningsbyggnad som har dörrar också för främlingar. Och slutligen, när jag äntligen älskar det jag gjort, förlora det. Och det enda jag kan säga är Hej då, ha det så bra!" Daniel Boyacioglu, poet

Människorna lever bara ett
känslokast
från avgrunden.
Alla vi människor lever bara ett
tankesprång
från Karlavagnen.
Jag befinner mig nu
bara en slängkyss
från begravningsbyrån.
I mitt sällskap har jag
ett barn som ropar
från jordens alla hörn.  Flera smakbitar kanske: HÄR.

Albertineutredningen av Anne Carson

Albertineutredningen (2020) av Anne Carson
Vad gör man när man avslutat På spaning efter den tid som flytt och hamnat i den öken som breder ut sig Efter Proust? Man kan till exempel ta notis om Albertine, den kvinna med vilken romanens manliga berättarjag har sitt mest ingående förhållande. Albertine nämns på 807 sidor i Prousts verk och ägnar 19 % av sin tid i det åt att sova. Hon hamnar i särskilt fokus i bok 5, Den fångna – en bok som tidspressade läsare tryggt kan slopa fullständigt, enligt en ledande expert på Proust. bernur har läst: HÄR.

Problemet med Albertine är
(från berättarens perspektiv)
    a) ljugandet
    b) lesbianismen
och (från Albertines perspektiv)
    c) att hon hålls inspärrad i berättarens hus.

nästan som julafton

Trodde aldrig jag skulle hitta dessa.

Collected Essays Vols. 1-4.
Edited with a foreword by Leonard Wolf  1967

De nyare volymerna 5-6 hade jag innan.

Om att ändra sig av Julian Barnes

Om att ändra sig (Changing My Mind 2025) av Julian Barnes
Han har upptäckt att till och med hans mest förankrade åsikter med tiden har förändrats på ett sätt han aldrig kunnat ana. Det kan gälla såväl språkliga tvisteämnen som politiska ställningstaganden. För att inte tala om hur det kan vara att läsa om en gammal favoritbok. Även synen på själva tiden har förändrats. Otåligheten att komma vidare har ersatts av en eftertänksam vilja att bromsa.

Barnes skriver i sin alldeles egna stil, en brittiskt sofistikerad, mycket finstämd stil, inte alls högdragen eller överlägsen, men skärpt till tusen och samtidigt ledig. Personligt, brittiskt. Han kan konsten att göra en utvikning från ämnet, berätta en story within the story som är så intressant att den nästan tar över. Ändå landar han lika mjukt när han återvänder och tar upp tråden igen, helt obesvärad.

Men jag tror ändå att ett gott språk till sist övervinner ett dåligt, och att förvillarna kommer att besegras, delvis av styrkan i själva språket.
     Samtidigt, även om jag uppskattar den oändliga formbarheten hos det språk jag använder i mitt skrivande, finns det förändringar som jag inte gillar. Inom den toleranta tidigare lexikograf bor en grinig gammal gubbe. För att räkna upp några av mina stötestenar: jag avskyr hur "storied" (omtalad) håller på att ersätta "historic" (historisk), och "paraphrase" (parafrasera) används i stället för "adapt" (omarbeta) bernur har läst: HÄR

Röstautograferna av UKON

Röstautograferna (2019) av Ulf Karl Olov Nilsson
Varifrån kommer rösten egentligen? Uppenbarligen inifrån, uppenbarligen ur munnen. Men ändå från ett osynligt ställe, ett högst vagt och ogripbart inre.
Ja, rösten är en av dessa frågor som blir mer komplicerade ju mer vi tänker på dem. Rösten är både natur och kultur, både personlig och socialt inlärd, både ljudobjekt och meningsbärare. UKON:s poetiska essä är fylld av exempel från havererade poesiuppläsningar, en tjugoårig psykologpraktik, barndomsminnen och Emily Dickinsonska läsefrukter och tar oss via hicka, körsång och födsloskrik till såväl felsägningar, rösthallucinationer som sirener - och en döv fars sista ljudinspelning på ett trasslande kassettband.

Nåväl, poeten presenterar sig och säger: Nu ska jag läsa en dikt. Vad är det då som börjar? Vilka är poesiuppläsningens särdrag?

Om man jämför med närliggande medier som sång, opera, teater, hörspel, måste man konstatera att poesiuppläsning, med Charles Bernsteins ord i "Närlyssning och det framförda ordet", är "djupt antiperformativt" och "antiexpressivt", ett slags fattig teater, Vad många således kan uppfatta som det olidligt tråkiga i företeelsen skulle rentav kunna visa sig vara dess väsen.

Soloröst alltså, utan ackompanjemang, lika lågteknologisk som spektakulärt ickespektakulär i hyperbolens tidevarv. (sid 65)

Proofs and Theories av Louise Glück

Proofs and Theories av Louise Glück
A collection of essays in which the author writes of her own upbringing, her human and literary antecedents, and also dwells on lives and poems. The book includes writings on T.S. Eliot, George Oppen, Sylvia Plath, Robinson Jeffers, Wallace Stevens, and John Berryman.

Lyrikens liv ⏱ FemEnFredag

Vad är något du alltid tappar bort, oavsett hur noggrann du är? inget, håller hårt i mina saker, lägger på samma plats hemma.
Vad är något som alltid gör din dag lite bättre? altanfrukostar.
Vilken pinsam situation rodnar du fortfarande över? glömt.
Vad är det första du gör på morgonen, innan du ens vaknat till? ser i aktivitetsklockan om jag sovit tillräckligt.
Vilket språk skulle du vilja kunna? utvecklar och uppehåller de jag kan.

Slumpmässigt Fem en fredag hos: ElisaMatilda.

Lyrikens liv : introduktion till att läsa dikt
av Christian Refsum, Arne Melberg, Christian Janss.
Boken diskuterar olika svar på frågan om vad lyrik är och presenterar lyrikanalysens grundläggande begrepp. Den går igenom olika lässtrategier och sätt att se på lyrikläsning. Centrala lyriska former och undergenrer tas upp, liksom frågan om diktens förhållande till den litterära institutionen, till genrer, prosa och olika medier. Bokens resonemang bygger på ett stort antal svenska och internationella dikter.

Alfabet av Inger Christensen fördjupning

En fördjupning och närläsning av poeten Inger Christensens Alfabet. Christensen skriver avsnitten i bestämd längd av Fibonaccis talföljd; en matematisk serie av 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55...  man ökar antalet genom en titt bakåt.
Om man vill gå på djupet i Christensens diktsamling så bra tips är Sofia Robergs avhandling Besvärja välden - en ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet och
Marie Silkebergs nyöversättning Eller som med intet som språk : dikter, prosa, utkast av Inger Christensen.
Nollpunkten : precisionens betydelse hos Witold Gombrowicz, Inger Christensen och Herta Müller av Gabriel Itkes-Szna.

Essä nr 19-20 Högkultur som subkultur?

Kulturtidskriften Essä nr 19-20 med temat Högkultur som subkultur?
En hel del att fundera över, intressant läsning.
Den 29 mars 2006 arrangerade Kungliga Musikaliska Akademien och Svenska Akademien ett heldagsseminarium i Börssalen i Stockholm. Syftet var att diskutera det klassiska bildningsidealet och förändringar i förhållandet mellan den breda konsten och den smala, massans preferenser och den kulturella elitens. Horace Engdahl, då ständig sekreterare i Svenska Akademien, inledde seminariet med anförandet "Högkultur som subkultur?". Se: HÄR.

I det här numret bildar detta anförande – men också frågan som sådan – utgångspunkten för essäer av:
Victor Malm Min smak är min
Maxim Grigoriev Kultur utan konstverk
Malin Ullgren Litteraturens fanjunkare
Erik Wikberg Varför vara intellektuell?
Sigrid Combüchen Handsken
Gustav Sjöberg Förhistorisk utblick
Victoria Larm Kartan och territoriet
Peter Halldorf I den monastiska marginalen

Erfarenheter av Valle Wigers

Erfarenheter (2025) av Valle Wigers är en samling noveller om resa genom livets skiftningar. Med råhet och poetisk precision skildrar Valle Wigers de unga drömmarna, tunga minnena och de små, mänskliga mötena som lämnar djupa avtryck. Här skildras ungdomlig längtan, gemenskap och de ögonblick som formar oss.
I 90-talets Köpenhamn navigerar tre femtonåringar genom stadens pulserande och vilda värld, längtande efter en samhörighet bortom vardagen. På en ö i Bottenhavet försöker en son hantera förlusten av sin mor. I Berlin väcks minnen av den första kärleken till liv i ett nytt tidevarv.

La Gomera
En ömsint novell av tolvårige sonens semesterresa med pappan som inte är helt perfekt, men gör så gott han kan. Båda längtar efter mamman. Vad minns pappan av detta efter trettio år? En konst att säga mycket med små medel.

"Likt varje år har vi varit i stugan i Sälen som morfar efterlämnade, omgivna av linoleumgolv och furupaneler och luggslitna sängkläder i blommiga och randiga mönster. Inte ett lakan eller örngott är det andra likt, tallrikarna och assietterna har kanter som någon tycks ha gnagt på, elementen täcks av fuktiga skidkläder som luktar surt - en överdos av allt mamma inte tillåter i vårt storstadsliv."

Berlingryning (2023)

Trilogin om Kirsten Hvitfeld.

I Schopenhauers närvaro av Michel Houellebecq

I Schopenhauers närvaro (2017) av Michel Houellebecq har jag glömt att jag har i bokhyllan. Den tyske filosofen Schopenhauer har haft ett stort inflytande på Michel Houellebecqs författarskap. I essän I Schopenhauers närvaro kommenterar han ett trettiotal utdrag ur filosofens mest berömda verk: Världen som vilja och föreställning och Aforismer i levnadsvishet. Samtidigt får vi inblick i Houellebecqs relation till Schopenhauers filosofi och hur den präglat hans texter alltsedan han av en slump lånade aforismerna på ett bibliotek i början av 80-talet.


Antiken idag en öppen föreläsning med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria. Detta är den tredje föreläsningen i serien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med ekonomiskt stöd av Svenska Akademien, där vi bjuder in expertkunniga inom filosofi, idéhistoria, litteratur och psykoanalys för att diskutera antikens relevans idag.

Per Magnus Johansson reder ut psykoanalysens förhållande till antiken. Hur förband sig Sigmund Freud till antiken och den kunskapstradition som bars upp av den grekiska dramatiken och filosofin? Freud använde sig av Sofokles text om Kung Oidipus när han formulerade teorin om Oidipuskomplexet. Han tolkade myten utifrån den psykoanalytiska teorin och praktiken. Hur skall man förstå denna transformation? Och hur är det rimligt att tolka Freuds läsning idag?

Postmoder kärlek av Per Magnus Johansson  youTube