Vi skulle ha talat om allt av Judith Hermann

Vi skulle ha talat om allt av (Wir hätten uns alles gesagt 2025) Judith Hermann.
En dag möter Judith Hermann sin före detta psykoanalytiker på gatan, en man som känner hennes inre liv mer än någon annan. De röker en cigarett tillsammans, därefter går han vidare, in på en bar. Hon står kvar. Så inser hon att det finns saker hon måste reda ut, och hon följer efter honom in.
Vi skulle ha talat om allt är en underbart välskriven meditation över det skrivna ordet och livets gång. Författaren går tillbaka i sitt liv, följer i spåren på det skrivna, och försöker förstå vem hon var och vem hon blev.
Efter romanen Hemma, som blev en stor återkomst för henne i Sverige, är Judith Hermann tillbaka. Vi skulle ha talat om allt är en underbart välskriven meditation över det skrivna ordet och livets gång. Författaren går tillbaka i sitt liv, följer i spåren på det skrivna, och försöker förstå vem hon var och vem hon blev.

"Berättarens lägenhet, hennes vardag, böckerna hon läser, vägarna hon går, alltihop har en prydlig struktur som går att visa upp - i motsats till lägenheten där jag bor, böckerna jag läser, vägarna jag går - inget av detta skulle gå att avbilda i en berättelse utan att främmandegöra det. Berättelsen avleder läsaren från det egentliga, den leder bort läsaren från mig." (sid 15)

Ugglor i mossemn : tankar om idiom

Ugglor i mossen : tankar om idiom (2025) av Horace Engdahl.
Detta är en bok om några av författarens favoritidiom och om det ljus de kastar över språket och den mänskliga naturen. "Ana ugglor i mossen" är ett stående uttryck som vi tar till när vi inte vill vara tråkiga och helt enkelt säga "ana oråd". Den språkvetenskapliga termen för sådana uttryck är idiom. Det finns tusentals sådana i det svenska språkets kollektiva minne. Några av dem har varit i bruk i hundratals år, andra har tillkommit på senare tid. De ser oskyldiga ut till dess att man börjar titta närmare på dem. Då öppnar sig de märkligaste perspektiv.

En liten bok med stort intressant innehåll för oss som är intresserade av språk, Engdahl är kunnig och kan ge ursprung och historia till många av våra talesätt, även nya uttryck. Språket förändras ju hela tiden.

Tyngd : myten om Atlas och Herakles av Jeanette Winterson

Tyngd : myten om Atlas och Herakles (2006) av Jeanette Winterson.
Ingår i Mytserien. Winterson har här skrivit sin version av myten om Atlas och Herakles. Den ansvarstyngde Atlas bär världen på sina axlar medan Herakles tar sig rätten att skövla den. Författaren berättar även om sin egen uppväxt och längtan ut till stjärnorna.

"Jag vill berätta historien om igen" - så börjar den brittiska författaren Jeanette Winterson sin mästerliga version av den antika myten om Atlas och Herakles. Winterson har berättat att hon visste vilken myt hon skulle välja redan innan hon avslutade telefonsamtalet med erbjudandet att vara med i den världsomspännande och prestigefyllda Mytserien.
- Mina vänner påstår att jag har ett Atlaskomplex, säger hon själv - och det går inte att ta miste på det personliga engagemanget i berättelsen om titanen som bär världen på sina axlar. Lekfullt och personligt skildrar Tyngd två väsensskilda sätt att hantera sin egen styrka i mötet mellan dessa giganter. Den ansvarstyngde Atlas bär tappert världen på sina axlar utan att försöka smita, medan Herakles tar sig rätten att skövla den. Här ryms både burlesk och ett brett antikt vetande, samt en portion bondförnuft. Jeanette Winterson vidgar myten om Atlas och Herkules till ett svindlande stort perspektiv, där både geologi och astronomi får plats. Hon för också in sitt eget livsöde i myten, berättar självutlämnande om sin ensamma uppväxt och längtan ut bland stjärnorna, bland annat med hjälp av rymdhunden Laika, emblematisk för en hel generation ensamma barn på sextiotalet . Med en självklar poetisk logik blir det Laika som slutgiltigt befriar Atlas ur hans fångenskap.

I en sekund stod Atlas stum. När han sedan granskade Herakles flinande ansikte insåg han att han hade blivit lurad. Den baksluge Herakles hade ingen hjärna men gott om listighet.
    Vad kunde Atlas göra? Han ville slunga universum mot Herakles, krossa honom, utplåna tiden och få historien att börja om från början.
    "Såja, Atlas", sa Herakles. "Du har haft ditt lilla roliga"-
    Sakta, så att inte en droppe mjölk gick till spillo, drog Atlas ner Kosmos på sina axlar och böjde sig under sin börda. (sid 82)

Bildning - vad innebär det?

Svenskläraren nr 2/3 2025 har temat Bildning - vad innebär det?
Bildning handlar om en personlig och livslång utveckling som omvandlar individen genom att fördjupa insikter, kunskaper och förståelse för sig själv och omvärlden, eller?
Bildning kräver bra språkkunskap, skriver Yvonne Hallesson, docent i svenska: Utan språkkunskaper står sig en bildad person slätt utan att behärska svenska språkets struktur, historia och användning, så viktigt för elevers bildning. Viktigt att utveckla en egen röst, kunna tänka kritiskt och förstå andra perspektiv, se sambanden.
Språket förändras också hela tiden, och svaren därför inte alltid självklara. Flera olika erfarna skribenter: "Bildning handlar om att växa som människa. Bildningsprocessen kräver en känsla av meningsfullhet."
I en undersökning beskrev de flesta lärare bildning på liknande sätt, som något som om handlar om personlig utveckling, röst och kritiskt tänkande. De jobbar ofta bildningsinriktat utan att egentligen tänka på det.

Det är läsaren som skriver boken

Det är läsaren som skriver boken (2025) av Kristoffer Leandoer.
Vad händer när vi läser? Är litteratur något som bara finns mellan pärmarna i en bok, eller något som uppstår i själva mötet mellan läsaren och boken? Är boken alltid densamma, eller förändras den med varje ny läsning? Kan två människor överhuvudtaget läsa samma bok?
Här närmar sig Kristoffer Leandoer litteraturen från ett nytt och oväntat håll där det snart blir tydligt: Det är läsaren som skriver boken . Vi läsare är opålitliga: vi glömmer, vi minns fel. Vi hoppar över och drar ifrån, och vi lägger gärna till de detaljer som författaren glömt.
Så vad innebär medskapande läsning för kritiker och översättare, för pusseldeckare och bibeltolkare? Vad strök morfar under i Kierkegaards dagbok? Läser vi med ögonen eller öronen? Vilka böcker har diktatorn i sitt bibliotek? Dödade Oidipus verkligen sin pappa?

En intressant bok som man nog inte sträckläser men intressant fördjupa sig Leandoes funderingar. Kul att ha nämner Klara Johanson (1875-1948), en mycket uppskattad litteraturkritiker. Kristoffer Leandoer är väldigt beläst, han nämner en mängd författare från olika tider.

Den 24 november 1920 avsluter Virginia Woolf den första anteckningsboken med manuskriptet till sin nya roman Jacob's room. När Woolf ett halvt år tidigare började arbeta på romanen var idén långt ifrån färdigutvecklad: "Låt oss anta att Rummet kan hålla ihop det", är det enda hon i april med bestämdhet kan säga om romanens yttre.
Genom åren antecknade Klara Johanson åtskilliga idéer till böcker hon aldrig skrev, men denna skriver hon alltså samtidigt som Virginia Woolf förstår att den roman hon skriver är en roman vars huvudperson ska hållas osynlig hela tiden. (sid 258)

Dä kvetter om Gustaf Fröding

Poesisamtal med Johan Svedjedal om Gustaf Fröding.

Gustaf Fröding studerade sju terminer i Uppsala i början av 1880-talet, men tog aldrig någon examen och klarade bara en enda tentamen. Istället ägnade han sig åt osedlighet och festande, finansierat av de arv han fick efter första läsåret. Ursäkter? Inga. Men bakom låg en plan som han knappt ens själv förstod. Till sist kunde han inte bli annat än författare.

I en bok med många lönndörrar ger Johan Svedjedal nya perspektiv på en missförstådd och mytologiserad period i Gustaf Frödings författarliv sin nya biografi Dä kvetter : Gustaf Fröding som student. Fröding sätts också in i ett större historiskt sammanhang där författaren visar sig vara allt annat än en solitär. Johan Svedjedal är författare och professor emeritus i litteratursociologi vid Uppsala universitet. Han är verksam som kulturskribent i Dagens Nyheter och ledamot av Samfundet De Nio.

Jag har en hel del av och om Gustaf Fröding i min egen bokhylla.
Fröding översatte/tolkade flera: Robert Burns, Adelbert von Chamisso, Nicolaus Lenau och Edgar Allan Poe, Chamisso, Lord Byron och Percy Bysshe Shelley. Av den sistnämnde gjorde han på beställning av tidskriften Ord och Bild en tolkning av ”Hymn to Intellectual Beauty”, av Fröding kallad ”Hymn till den själiska skönheten”:
År 1892 utgav han Folkskalden Robert Burns. En lefnadsteckning efter engelska källor, vilken innehåller översättningar av 12 Burns dikter, har boken.

Bob Dylan som omslagspojke

Litteraturens historia 1945-1992 (1994) utgallrad bok från biblioteket.

Flera sidor om Bob Dylans musikaliska gärning och hur han har påverkat, tillsammans med andra. Sylvia Plath nämns, samtida poet, och många fler. Sångaren Bob Dylan från USA förnyade musiken från folkmusiken. Han byggde en bild av sig själv som en kringströvande sångarluffare. Dylans Blowin' In the Wind (1962) blev kampsång för sextiotalets medborgarrättsrörelser.
Texterna förtätas i formuleringar som hårfint balanserar mellan sentensartade och det gåtfulla, alltid minnesvärda: Don't follow leaders, watch the parking meters, But to live outside the law, you must be honest, You don't need a weatherman to know which way the wind blows. Senare blev det tillbaka till folkmusiken. Ihågkommen för Mr. Tambourine Man.

Ola Holmgren, professor i litteraturvetenskap, var inte förvånad att Dylan fick Nobelpriset för han har skrivit boken Stickspår : åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur. Boken innehåller åtta subjektiva val och analyser av Dylans stora och varierande produktion. Holmgren är inte den enda som jämför Dylans texter med Shakespeare, även Christopher Ricks professor of Poetry at Boston University.

Selma Lagerlöf - tisdagstrio

Jag tipsar om teaterpjäs, biografier och annat av och om Selma:

Selma Lagerlöfs teatersonetter
Sankta Annas kloster : drama i två akter (2021)
Du märkvärdiga människa! : essäer om Selma Lagerlöf av Lena Carlsson.

Spår och speglingar
Jag vill sätta världen i rörelse : en biografi över Selma Lagerlöf.
I Selmas sällskap av Louise Vinge
Evangelium enligt Selma.

Selma Lagerlöf temat tisdagstrio hos: RobertW

Tankar om borgerliga friheten

Kulturtidskriften Essä nr 21 med temat Tankar om borgerliga friheten.
1759 lämnade Peter Forsskål in en avhandling vid Uppsala universitet med titeln Tankar om borgerliga friheten. Den befanns ”stötande mot flera kungliga stadgar och författningar” och förbjöds, men Forsskål hittade snart andra vägar att offentliggöra sina teser. Sju år senare hade han banat väg för den svenska tryckfrihetsförordningen – den första i världen. Då var den unge författaren redan död och begravd i en bergsby i Jemen. Av sina samtida uppfattades han som ovanligt intelligent och mycket stridbar. Linné namngav också en liten brännässla efter honom, Forsskaolea, med tilläggsbeteckningarna, tenacissima, hispida, adhaerens, uncinata (hårdnackad, vild, envis, kantig).

I detta nummer skriver Jakob Christensson Döden i Yarim, Henrik Gundenäs Forsskål och vi, Nina Björk Vad kan man tänka på om man tänker på frihet? och Staffan Vahlquist En filosof tar sig friheter, men också om Forsskål själv. Tidskriften finns på bibliotek.

Poesi och matematik

Litterär kalender 2025
Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn.I 2025 års utgåva finns bidrag av bland andra Mats Almegård, Emet Brulin, Clara Diesen, Torbjörn Elensky, Jonas Ellerström, Sara Gordan, Kristina Hagström-Ståhl, Gunnar Harding, Gabriella Håkansson, Kristoffer Leandoer, Marie Lundquist, Elisabeth Mansén, Julia Ravanis, Burcu Sahin, Sanna Samuelsson, John Swedenmark, Johan Svedjedal, Jenny Tunedal, Anna Williams och Per Wästberg.
Göran Greider tilldelades 2024 De Nios Stora pris "för ett flödande författarskap mitt i samtiden med okuvlig tro på människans möjligheter”. Han presenteras genom en längre intervju av Yukiko Duke som avslutar kalendern. Litterär kalender kan man låna på biblioteket.

Poesi och matematik av Julia Ravanis
  "För jag kände inte bara ett begär efter att förstå fysikens ekvationer, utan också efter att läsa bööcker. Böcker, precis som fysikaliska teorier, kan ge tillträde till tidigare dolda aspekter av verkligheten, och jag älskade att få det. Många av livets stora upplevelser läste jag om innan jag upplevde dem. Jag lärde mig vad tonårstiden innebär från böcker som Sara Kadefors Sandor slash Ida och Johanna Thydells I taket lyser stjärnorna. Lite senare läste jag Lec Tolstojs Anna Karenina"
Julia sommarpratar: på torsdag.

Frances Burney

Frances Burney (1752-1840) was the most successful female novelist of the eighteenth century. Her first novel Evelina was a publishing sensation; her follow-up novels Cecilia and Camilla were regarded as among the best fiction of the time and were much admired by Jane Austen. Burney's life was equally remarkable: a protegee of Samuel Johnson, lady-in-waiting at the court of George III, later wife of an emigre aristocrat and stranded in France during the Napoleonic Wars, she lived on into the reign of Queen Victoria. Her journals and letters are now widely read as a rich source of information about the Court, social conditions and cultural changes over her long lifetime. This Companion is the first volume to cover all her works, including her novels, plays, journals and letters, in a comprehensive and accessible way. It also includes discussion of her critical reputation, and a guide to further reading.

Fängslad av Tatjana Brandt är essäbok om litteratur och livet, läsning, eskapism, död och som sträcker sig från den brittiska 1700-tals författaren Frances Burney över Inger Christensen och Ann Jäderlund till en lång text om J.K. Rowlings Harry Pottersvit

Dying for Time, Proust, Woolf, Nabokov

Dying for Time Proust, Woolf, Nabokov (2012) av Martin Hagglund.
Marcel Proust, Virginia Woolf, and Vladimir Nabokov transformed the art of the novel in order to convey the experience of time. Nevertheless, their works have been read as expressions of a desire to transcend time-whether through an epiphany of memory, an immanent moment of being, or a transcendent afterlife. Martin Hägglund takes on these themes but gives them another reading entirely. The fear of time and death does not stem from a desire to transcend time, he argues.

Vårt enda liv av Martin Hägglund

"Jag kommer förstås aldrig kunna veta hur det är att vara en fiskmås. Men frågan om vad det innebär att vara en mås leder mig till den idé om frihet som utgör kärnan i den här boken. Att försöka förstå ett liv som är så olikt mitt eget är att påminnas om att jag både är en naturlig varelse (i det jag har gemensamt med måsen) och en andlig varelse (i det som skiljer mig från måsen)." (sid 107)

Vårt enda liv : sekulär tro och andlig frihet (This Life: Secular Faith and Spiritual Freedom 2020) av filosofen Martin Hägglund som även är litteraturvetare, utgår från stora filosofer; från Aristoteles till Hegel och Marx, skönlitterära författare från Dante till Proust och Knausgård, ekonomer från Mill till Keynes och Hayek, och religiösa tänkare från Augustinus till Kierkegaard och Martin Luther King Jr. Hägglund vill visa vägen mot ett friare liv. Han visar hur andliga frågor om frihet inte kan skiljas från ekonomiska och materiella villkor: allting handlar om hur vi behandlar varandra i det här livet och vad vi gör med vår tid. 

Luther King och medborgarrörelsen har paralleller med Karl Marx strävan efter frihet. När King i Memphis deklarerar att "mina ögon har skådat Guds ankomst" handlar inte om någon övernaturlig vision. Snarare handlar det om att återkalla oss till den idé om universell frihet och jämlikhet som vi har förbundit oss till genom ett historiskt åtagande. Hägglunds filosofiska analys är en del av denna revolution, uttryck i ett praktiskt åtagande att förändra vår föreställning om vilka vi är och vilka vi kan vara. Vi har en möjlighet att förverkliga vår frihet endast om vi hjälper varandra att äga vårt enda liv.

Årets bästa bok enligt brittiska The Guardian.

Lyssna på Martin Hägglund och ärkebiskop Antje Jackelén: HÄR.

Lydia Sandgren om rökning

Lydia Sandgren skriver essän Den sista cigaretten, förr och då, om litterära rökare i Tidningen Vi nr 6 2025

Kärlek 1.0

Kärlek 1.0 : lust och litteratur i Europa 1100-1485 (2025) av Anders Cullhed

Kärleken har inte alltid stått i fokus för poeter och romanförfattare. Nej - det var på 1100-talet som de sydfranska trubadurerna började sätta ord på kärlekens väsen. Var den en sorts galenskap, en förädlande kraft, en rot till lidande eller bara ett riskabelt erotiskt spel? Frågorna var många och ekar in i modern tid.
Här får vi träffa trubadurerna och deras efterföljare i Tyskland, England och Italien, ta del av deras stormiga liv och svärmiska diktning och därmed steg för steg se hur den europeiska kärleken uppfinns, utvecklas och nagelfars fram till medeltidens slut: ett slags Kärlek 1.0. På vägen passerar vi berömda par, historiska såväl som fiktiva, som Abelard och Heloïse, Tristan och Isolde, Lancelot och Guinevere, Dante och Beatrice samt Troilus och Criseyde - utan vilka vårt känsloliv troligen hade tagit sig annorlunda uttryck i dag.

En mastig intressant lärorik bok som man kanske inte läser från pärm till pärm, utan delar. Man lär sig mycket historia, roligare än i skolan.

Gärna skulle jag en kväll
vilja ha honom naken i mina arma
och att han då skulle vara lycklig,
om jag ville vara hans huvudkudde.
          grevinnan Dia 1100-tal

Statford-upon-Avon #71

Hilmer och Hilma har varit på William Shakespeares 400 års kalas.

Trevlig ta en vilopaus på lokalt bibliotek och läsa tidningar.

Shakespeare som Starwars passar här i hans födelseort.

Jag gillar titta i hyllorna vad engelsmän läser.

Besök i brittiska barnbokslandskap

Besök i brittiska barnbokslandskap (1987) av Göte Klingberg har inget om Enid Blytons Fem böcker, knasigt. Klingberg var svensk professor och forskare i barnlitteratur, han föddes 1918 i Finland, dog 2006 i Göteborg.

Maria Källquist har studerat vad som hänt med en text vid nyöversättning när den skulle rensas från etniskt diskriminerande beskrivningar och moderniseras. Kapitel från Enid Blytons Fem går i fällan har närstuderats: HÄR.
Ann Johansson har studerat vad som gjort Enid Blytons Fem-serie så populär: HÄR.

The Complete Fragments of Sappho

If Not, Winter: The Complete Fragments Of Sappho (2003). With her singular style and extensive translator's notes, Carson pieces together the voice of Sappho.

Blev nyfiken på Anne Carsons översättning efter ha läst Efter Sapfo (2025) av Selby Wynn Schwartz: Ett vimmel av författare, konstnärer, skådespelerskor, översättare. Alla dessa starka kvinnor som studerade och gjorde saker som ingen uppmuntrade i deras omgivning, i männens värld.. bernur har läst: HÄR.

Hej då, ha det så bra! av Kristina Lugn

Hej då, ha det så bra! (2003) av Kristina Lugn,
Nr 12 av Sveriges 25 bästa böcker, lånade på Universitetsbiblioteket.

Kristina Lugns återkomst som lyriker efter fjorton år utgör en stor litterär händelse! Så pass länge sedan är det hennes förra diktsamling Hundstunden publicerades. Under dessa år har hon ägnat sig åt dramatiken och, som alla känner till, haft stora framgångar med pjäser som "Idlaflickorna", "Tant Blomma" och "Stulna juveler" för att nämna några. Nu återvänder hon, till glädje för sina många läsare, till poesin med diktsamlingen Hej då, ha det så bra!, som handlar om hemlängtan och svek och om att snarare vara illa medfaren än klok och erfaren. En samling stämd i moll men någon dyster läsning är den inte. Kristina Lugn om den nya samlingen: "Att skriva en dikt är som att först sy fast varenda känsla med björntråd vid min tanke. Och sedan, när den är ordentligt förtöjd där, snickra ihop en meningsbyggnad som har dörrar också för främlingar. Och slutligen, när jag äntligen älskar det jag gjort, förlora det. Och det enda jag kan säga är Hej då, ha det så bra!" Daniel Boyacioglu, poet

Människorna lever bara ett
känslokast
från avgrunden.
Alla vi människor lever bara ett
tankesprång
från Karlavagnen.
Jag befinner mig nu
bara en slängkyss
från begravningsbyrån.
I mitt sällskap har jag
ett barn som ropar
från jordens alla hörn.  Flera smakbitar kanske: HÄR.

Albertineutredningen av Anne Carson

Albertineutredningen (2020) av Anne Carson
Vad gör man när man avslutat På spaning efter den tid som flytt och hamnat i den öken som breder ut sig Efter Proust? Man kan till exempel ta notis om Albertine, den kvinna med vilken romanens manliga berättarjag har sitt mest ingående förhållande. Albertine nämns på 807 sidor i Prousts verk och ägnar 19 % av sin tid i det åt att sova. Hon hamnar i särskilt fokus i bok 5, Den fångna – en bok som tidspressade läsare tryggt kan slopa fullständigt, enligt en ledande expert på Proust. bernur har läst: HÄR.

Problemet med Albertine är
(från berättarens perspektiv)
    a) ljugandet
    b) lesbianismen
och (från Albertines perspektiv)
    c) att hon hålls inspärrad i berättarens hus.