Besök i brittiska barnbokslandskap

Besök i brittiska barnbokslandskap (1987) av Göte Klingberg har inget om Enid Blytons Fem böcker, knasigt. Klingberg var svensk professor och forskare i barnlitteratur, han föddes 1918 i Finland, dog 2006 i Göteborg.

Maria Källquist har studerat vad som hänt med en text vid nyöversättning när den skulle rensas från etniskt diskriminerande beskrivningar och moderniseras. Kapitel från Enid Blytons Fem går i fällan har närstuderats: HÄR.
Ann Johansson har studerat vad som gjort Enid Blytons Fem-serie så populär: HÄR.

The Complete Fragments of Sappho

If Not, Winter: The Complete Fragments Of Sappho (2003). With her singular style and extensive translator's notes, Carson pieces together the voice of Sappho.

Blev nyfiken på Anne Carsons översättning efter ha läst Efter Sapfo (2025) av Selby Wynn Schwartz: Ett vimmel av författare, konstnärer, skådespelerskor, översättare. Alla dessa starka kvinnor som studerade och gjorde saker som ingen uppmuntrade i deras omgivning, i männens värld.. bernur har läst: HÄR.

Hej då, ha det så bra! av Kristina Lugn

Hej då, ha det så bra! (2003) av Kristina Lugn,
Nr 12 av Sveriges 25 bästa böcker, lånade på Universitetsbiblioteket.

Kristina Lugns återkomst som lyriker efter fjorton år utgör en stor litterär händelse! Så pass länge sedan är det hennes förra diktsamling Hundstunden publicerades. Under dessa år har hon ägnat sig åt dramatiken och, som alla känner till, haft stora framgångar med pjäser som "Idlaflickorna", "Tant Blomma" och "Stulna juveler" för att nämna några. Nu återvänder hon, till glädje för sina många läsare, till poesin med diktsamlingen Hej då, ha det så bra!, som handlar om hemlängtan och svek och om att snarare vara illa medfaren än klok och erfaren. En samling stämd i moll men någon dyster läsning är den inte. Kristina Lugn om den nya samlingen: "Att skriva en dikt är som att först sy fast varenda känsla med björntråd vid min tanke. Och sedan, när den är ordentligt förtöjd där, snickra ihop en meningsbyggnad som har dörrar också för främlingar. Och slutligen, när jag äntligen älskar det jag gjort, förlora det. Och det enda jag kan säga är Hej då, ha det så bra!" Daniel Boyacioglu, poet

Människorna lever bara ett
känslokast
från avgrunden.
Alla vi människor lever bara ett
tankesprång
från Karlavagnen.
Jag befinner mig nu
bara en slängkyss
från begravningsbyrån.
I mitt sällskap har jag
ett barn som ropar
från jordens alla hörn.  Flera smakbitar kanske: HÄR.

Albertineutredningen av Anne Carson

Albertineutredningen (2020) av Anne Carson
Vad gör man när man avslutat På spaning efter den tid som flytt och hamnat i den öken som breder ut sig Efter Proust? Man kan till exempel ta notis om Albertine, den kvinna med vilken romanens manliga berättarjag har sitt mest ingående förhållande. Albertine nämns på 807 sidor i Prousts verk och ägnar 19 % av sin tid i det åt att sova. Hon hamnar i särskilt fokus i bok 5, Den fångna – en bok som tidspressade läsare tryggt kan slopa fullständigt, enligt en ledande expert på Proust. bernur har läst: HÄR.

Problemet med Albertine är
(från berättarens perspektiv)
    a) ljugandet
    b) lesbianismen
och (från Albertines perspektiv)
    c) att hon hålls inspärrad i berättarens hus.

nästan som julafton

Trodde aldrig jag skulle hitta dessa.

Collected Essays Vols. 1-4.
Edited with a foreword by Leonard Wolf  1967

De nyare volymerna 5-6 hade jag innan.

Om att ändra sig av Julian Barnes

Om att ändra sig (Changing My Mind 2025) av Julian Barnes
Han har upptäckt att till och med hans mest förankrade åsikter med tiden har förändrats på ett sätt han aldrig kunnat ana. Det kan gälla såväl språkliga tvisteämnen som politiska ställningstaganden. För att inte tala om hur det kan vara att läsa om en gammal favoritbok. Även synen på själva tiden har förändrats. Otåligheten att komma vidare har ersatts av en eftertänksam vilja att bromsa.

Barnes skriver i sin alldeles egna stil, en brittiskt sofistikerad, mycket finstämd stil, inte alls högdragen eller överlägsen, men skärpt till tusen och samtidigt ledig. Personligt, brittiskt. Han kan konsten att göra en utvikning från ämnet, berätta en story within the story som är så intressant att den nästan tar över. Ändå landar han lika mjukt när han återvänder och tar upp tråden igen, helt obesvärad.

Men jag tror ändå att ett gott språk till sist övervinner ett dåligt, och att förvillarna kommer att besegras, delvis av styrkan i själva språket.
     Samtidigt, även om jag uppskattar den oändliga formbarheten hos det språk jag använder i mitt skrivande, finns det förändringar som jag inte gillar. Inom den toleranta tidigare lexikograf bor en grinig gammal gubbe. För att räkna upp några av mina stötestenar: jag avskyr hur "storied" (omtalad) håller på att ersätta "historic" (historisk), och "paraphrase" (parafrasera) används i stället för "adapt" (omarbeta) bernur har läst: HÄR

Röstautograferna av UKON

Röstautograferna (2019) av Ulf Karl Olov Nilsson
Varifrån kommer rösten egentligen? Uppenbarligen inifrån, uppenbarligen ur munnen. Men ändå från ett osynligt ställe, ett högst vagt och ogripbart inre.
Ja, rösten är en av dessa frågor som blir mer komplicerade ju mer vi tänker på dem. Rösten är både natur och kultur, både personlig och socialt inlärd, både ljudobjekt och meningsbärare. UKON:s poetiska essä är fylld av exempel från havererade poesiuppläsningar, en tjugoårig psykologpraktik, barndomsminnen och Emily Dickinsonska läsefrukter och tar oss via hicka, körsång och födsloskrik till såväl felsägningar, rösthallucinationer som sirener - och en döv fars sista ljudinspelning på ett trasslande kassettband.

Nåväl, poeten presenterar sig och säger: Nu ska jag läsa en dikt. Vad är det då som börjar? Vilka är poesiuppläsningens särdrag?

Om man jämför med närliggande medier som sång, opera, teater, hörspel, måste man konstatera att poesiuppläsning, med Charles Bernsteins ord i "Närlyssning och det framförda ordet", är "djupt antiperformativt" och "antiexpressivt", ett slags fattig teater, Vad många således kan uppfatta som det olidligt tråkiga i företeelsen skulle rentav kunna visa sig vara dess väsen.

Soloröst alltså, utan ackompanjemang, lika lågteknologisk som spektakulärt ickespektakulär i hyperbolens tidevarv. (sid 65)

Proofs and Theories av Louise Glück

Proofs and Theories av Louise Glück
A collection of essays in which the author writes of her own upbringing, her human and literary antecedents, and also dwells on lives and poems. The book includes writings on T.S. Eliot, George Oppen, Sylvia Plath, Robinson Jeffers, Wallace Stevens, and John Berryman.

Lyrikens liv ⏱ FemEnFredag

Vad är något du alltid tappar bort, oavsett hur noggrann du är? inget, håller hårt i mina saker, lägger på samma plats hemma.
Vad är något som alltid gör din dag lite bättre? altanfrukostar.
Vilken pinsam situation rodnar du fortfarande över? glömt.
Vad är det första du gör på morgonen, innan du ens vaknat till? ser i aktivitetsklockan om jag sovit tillräckligt.
Vilket språk skulle du vilja kunna? utvecklar och uppehåller de jag kan.

Slumpmässigt Fem en fredag hos: ElisaMatilda.

Lyrikens liv : introduktion till att läsa dikt
av Christian Refsum, Arne Melberg, Christian Janss.
Boken diskuterar olika svar på frågan om vad lyrik är och presenterar lyrikanalysens grundläggande begrepp. Den går igenom olika lässtrategier och sätt att se på lyrikläsning. Centrala lyriska former och undergenrer tas upp, liksom frågan om diktens förhållande till den litterära institutionen, till genrer, prosa och olika medier. Bokens resonemang bygger på ett stort antal svenska och internationella dikter.

Alfabet av Inger Christensen fördjupning

En fördjupning och närläsning av poeten Inger Christensens Alfabet. Christensen skriver avsnitten i bestämd längd av Fibonaccis talföljd; en matematisk serie av 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55...  man ökar antalet genom en titt bakåt.
Om man vill gå på djupet i Christensens diktsamling så bra tips är Sofia Robergs avhandling Besvärja välden - en ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet och
Marie Silkebergs nyöversättning Eller som med intet som språk : dikter, prosa, utkast av Inger Christensen.
Nollpunkten : precisionens betydelse hos Witold Gombrowicz, Inger Christensen och Herta Müller av Gabriel Itkes-Szna.

Essä nr 19-20 Högkultur som subkultur?

Kulturtidskriften Essä nr 19-20 med temat Högkultur som subkultur?
En hel del att fundera över, intressant läsning.
Den 29 mars 2006 arrangerade Kungliga Musikaliska Akademien och Svenska Akademien ett heldagsseminarium i Börssalen i Stockholm. Syftet var att diskutera det klassiska bildningsidealet och förändringar i förhållandet mellan den breda konsten och den smala, massans preferenser och den kulturella elitens. Horace Engdahl, då ständig sekreterare i Svenska Akademien, inledde seminariet med anförandet "Högkultur som subkultur?". Se: HÄR.

I det här numret bildar detta anförande – men också frågan som sådan – utgångspunkten för essäer av:
Victor Malm Min smak är min
Maxim Grigoriev Kultur utan konstverk
Malin Ullgren Litteraturens fanjunkare
Erik Wikberg Varför vara intellektuell?
Sigrid Combüchen Handsken
Gustav Sjöberg Förhistorisk utblick
Victoria Larm Kartan och territoriet
Peter Halldorf I den monastiska marginalen

Erfarenheter av Valle Wigers

Erfarenheter (2025) av Valle Wigers är en samling noveller om resa genom livets skiftningar. Med råhet och poetisk precision skildrar Valle Wigers de unga drömmarna, tunga minnena och de små, mänskliga mötena som lämnar djupa avtryck. Här skildras ungdomlig längtan, gemenskap och de ögonblick som formar oss.
I 90-talets Köpenhamn navigerar tre femtonåringar genom stadens pulserande och vilda värld, längtande efter en samhörighet bortom vardagen. På en ö i Bottenhavet försöker en son hantera förlusten av sin mor. I Berlin väcks minnen av den första kärleken till liv i ett nytt tidevarv.

La Gomera
En ömsint novell av tolvårige sonens semesterresa med pappan som inte är helt perfekt, men gör så gott han kan. Båda längtar efter mamman. Vad minns pappan av detta efter trettio år? En konst att säga mycket med små medel.

"Likt varje år har vi varit i stugan i Sälen som morfar efterlämnade, omgivna av linoleumgolv och furupaneler och luggslitna sängkläder i blommiga och randiga mönster. Inte ett lakan eller örngott är det andra likt, tallrikarna och assietterna har kanter som någon tycks ha gnagt på, elementen täcks av fuktiga skidkläder som luktar surt - en överdos av allt mamma inte tillåter i vårt storstadsliv."

Berlingryning (2023)

Trilogin om Kirsten Hvitfeld.

I Schopenhauers närvaro av Michel Houellebecq

I Schopenhauers närvaro (2017) av Michel Houellebecq har jag glömt att jag har i bokhyllan. Den tyske filosofen Schopenhauer har haft ett stort inflytande på Michel Houellebecqs författarskap. I essän I Schopenhauers närvaro kommenterar han ett trettiotal utdrag ur filosofens mest berömda verk: Världen som vilja och föreställning och Aforismer i levnadsvishet. Samtidigt får vi inblick i Houellebecqs relation till Schopenhauers filosofi och hur den präglat hans texter alltsedan han av en slump lånade aforismerna på ett bibliotek i början av 80-talet.


Antiken idag en öppen föreläsning med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria. Detta är den tredje föreläsningen i serien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med ekonomiskt stöd av Svenska Akademien, där vi bjuder in expertkunniga inom filosofi, idéhistoria, litteratur och psykoanalys för att diskutera antikens relevans idag.

Per Magnus Johansson reder ut psykoanalysens förhållande till antiken. Hur förband sig Sigmund Freud till antiken och den kunskapstradition som bars upp av den grekiska dramatiken och filosofin? Freud använde sig av Sofokles text om Kung Oidipus när han formulerade teorin om Oidipuskomplexet. Han tolkade myten utifrån den psykoanalytiska teorin och praktiken. Hur skall man förstå denna transformation? Och hur är det rimligt att tolka Freuds läsning idag?

Postmoder kärlek av Per Magnus Johansson  youTube

The madwoman in the attic

The madwoman in the attic : the woman writer and the nineteenth-century literary imagination av Sandra M. Gilbert and Susan Gubar.
De undersöker viktoriansk litteratur ur ett feministiskt perspektiv. Gilbert och Gubar hämtar sin titel från Charlotte Brontës Jane Eyre, där Rochesters fru Bertha hålls i hemlighet inlåst i en vindslägenhet av sin man.

Mejl

Mejl (2024) av Ludvig Köhler, Michael Larsson

Brevromanens tid är inte över.
Olika vänskaper kräver olika tekniska lösningar. I januari 2022 börjar två män i två städer att skriva till varandra. Brevväxlingen blir snabbt avgörande för dem, ett forum där vardagsliv möter litteraturliv, där böcker och vandringar, krogbesök och radioprogram skärskådas. Partners och pappor, Kalle Lind och Lars Norén, Harvest och Bullen. Men texten börjar också snart att handla om sig själv, om att skriva, om brevet som form, och det som till en början var en biprodukt blir till själva verket i sig. En synkronicitet växer fram. Med stark nukänsla tecknar Ludvig Köhler & Michael Larsson i Mejl ett totalt oironiskt dokument över tiden vi nyss levde i.

"Jag tänker att jag fortfarande måste läsa hans bok, men har inte haft tid. Tiden går så fort. Är glad att vardagens lunk är tillbaka med full kraft och att man bara kan tuffa på. Märker att jag mår bättre av att ha fasta rutiner och tider och inte dricker lika mycket som på sommaren. I det är man hopplöst svensk, liksom lite för dålig på att leva fritt, istället är man bunden till de enklare rutinerna, som ur ett större perspektiv kanske inte är så väsensskilda från de ortodoxa judarnas inrutade aktiviteter, som ser likadana ut, år efter år. I ett annat liv, i ett annat tidevarv hade man kanske varit en ortodox jude som stod och mässade och sedan skyndade sig hem för att hinna använda spisen innan solen gick ner. Eller för den delen en lantbrukare utanför Sala som oroar sig för att pengarna inte ska räcka för att köpa mer hö till boskapen."

Det går an av Carl Jonas Love Almqvist

Det går an (1839) av Carl Jonas Love Almqvist
En av svensk litteraturs mest omdiskuterade kärleksromaner. Boken väckte stor, långvarig debatt på sin tid, på grund av dess ställningstagande mot äktenskapet och mot det skråväsende som gjorde kvinnan ekonomiskt livegen. Romanen befäste Almqvists rykte som o- eller amoralisk folkförförare och socialt stod den honom dyrt. I dag räknas romanen till våra allra största klassiker.

Under en ångbåtsresa mellan Stockholm och Lidköping förälskar sig glasmästardottern Sara och sergeanten Albert i varandra. Sara är självständig och vill inte gifta sig, men önskar att de ska leva med varandra ändå. Sara ställer krav för deras kärlek, att de ska leva jämställt med varandra och inte gifta sig. Boken propagerar också för att kvinnor ska kunna försörja sig själva. Almqvist beskriver de stora klasskillnaderna tydligt, och kvinnors möjligheter att försörja sig själva. På båten vill Sara absolut betala sin del av maten, och halva resan med hästen.

  "De "bättre" resande utgjordes denna gång av äldre herrar, nästan allesammans med ledsamma ansikten. De åtföljdes av fruar och barn, icke just av allra yngsta slaget, men i den gängliga åldern, då naiviteten förgått och ännu icke efterträtts av känsla och förnuft. Alla sådana människor är högst egoistiska, och det av begripliga skäl. De där väluppfostrade barnen är vanligen så ur stånd att hjälpa sig själva, att de i varje ögonblick ropar på hjälp: än har kängbandet lossnat, än har en handske fallit i sjön. än är de hungriga, än törstiga, och hela världen står för dem i olag. Deras mödrar har således mycket besvär, utom all möda de måste göra sig med sina egna kroppar, för att komma upp och ned i de trånga ångbåtstrapporna"

Det går an med Lars Lind och Helena Brodin1963 i SvtArkiv, se: HÄR.

ESSÄ nr 1 2017 handlar om Almqvist ur olika synvinklar. Historikern Henrik Berggren, nationalekonomen Jesper Roine, filosofilektorn Christine Zyka och poeten Johan Jönson skriver om essän ”Svenska fattigdomens betydelse” (1838) av Carl Jonas Love Almqvist. Essä; någonting mellan det personliga och det vetenskapliga.

Parnass nr 3 2024

Litteraturtidningen Parnass publiceras av de litterära sällskapen i Sverige sedan 1993 och utkommer fyra gånger per år. Intressant innehåll om Vilhelm Moberg, Sophie Elkan på Stadsmuseet i Göteborg, broderi av Hemsöborna, återbruk av litteraturen av litteraturprofessor Jørgen Bruhn, Tua Forsströms diktning. Och mycket annat, tidningen finns på biblioteket.

Victoria Benedictsson hemma och i världen

Victoria Benedictsson hemma och i världen (2024) av Maria Hansson, Eva Öhrström, Yvonne Leffler.
En ny tunn bok om nyare forskning, med många sidor Noter. Boken presenterar tre olika aspekter av den mytomspunna 1800-talsförfattaren Victoria Benedictsson.
Maria Hansson utgår från det internationella genombrottet i 1880-talets skandinaviska litteratur där författare som Ibsen och Strindberg belyste äktenskapliga problem i dramatik och romaner, medan Benedictsson i stället använde folktron i myter och sagor för att hävda sig som kvinnlig författare.
Eva Öhrström tar upp salongskulturens historia för att visa vad som hände när Benedictsson lämnade lilla Hörby för att besöka Stockholms kulturkretsar.

Litteraturprofessor Yvonne Leffler visar i en tredje litteratursociologisk studie på det stora internationella intresset för Victoria Benedictsson. Hon var översatt till flera språk, precis som Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén. Benedictsson representerade det moderna genombrottets kvinnliga författare i svensk litteratur både hemma och internationellt.


Rahaa (Pengar 1885) Victoria Benedictsson (alias Ernst Ahlgren) hittade jag i min mors bokhylla på finska, översättning Salme Setälä 1916. Slutet skiljer sig lite. Yvonne Leffler skriver att det finns få litteraturvetenskapliga arbeten på finska.

Kort sagt om Brigitte Bardot

Kort sagt (2017) av Anne Carson
Boken består av en serie prosadikter, eller miniessäer om man så vill, över ämnen av vitt skilda slag. Texter som "Kort sagt om autism" och "Kort sagt om perspektivlära" avhandlas i fyrtiofem eleganta mikro­föreläsningar. Sylvia Plath, regn, läsning, hedonism och Ovidius är andra motiv som Carson med osviklig känsla för rytm, språklig precision och lågmäld humor tar sig an.

"Kort sagt om Brigitte Bardot
Brigitte Bardot stryker omkring. Vad är hon ute efter, en slav? Att tillfredsställa sina begär och få till vackra fotografier. Vems slav är det. Hon struntar i det, hon klandrar aldrig sig själv. Om hon använder olja kommer hon att få slaven att glänsa. Perfekt La folie, kommer hon att tänka för sig själv." (sid 31)

äpplen 🍏🍎 tisdagstrio

Minervas äpple: om diktsyn, tolkning och bildspråk inom nordisk göticism är skriven av Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Frukttjuven (2020) av Peter Handke.

Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan, en berättelse om en skara gamlingar i en halvt raserad bergsby som sedan länge tappat kontakten med världen nedanför berget.

Frukt och bär (på omslaget, i titeln eller i handlingen) - temat tisdagstrio hos: Robert W