Hjärta, jägare av Marie Silkeberg

Hjärta, jägare (2025) av Marie Silkeberg
En bok om kvinnor som älskar kvinnor, om sorgens tid, om kärlekens korta ögonblick och skoningslöst seende nåd. Vad återstår av en människa när hon förlorat den hon älskar? Vill hon ens bestå? Är hon för en tid bara bilder av de hon saknar, brottstycken av de förlorade relationerna?
Att förlora en ungdomsvän. Ett överväldigande svårt mistande, en explosion utanför tid och rum. Att sedan förlora en älskad som gjorde sorgen levbar, gav den bilder. bernur har läst: HÄR.

Vi driver allt längre ut
Ut i det öppna gattet mellan piren och hamnen
Där fiskebåtarna ta sig in
Jag sliter för att dra oss därifrån
Närmare stranden
Men strömmen är starkare

Efter Inger Christensens bortgång 2009 överlämnades hennes omfattande arkiv – över sextio lådor – till Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Marie Silkeberg, som genom sina översättningar kommit nära Christensens poetiska värld, fick tillgång till detta unika material. Tillsammans med Christensens son, Peter Borum, sammanställde hon en storslagen volym på nästan tusen sidor: Verden ønsker at se sig selv (2018). Ur detta material har Silkeberg nu översatt och sammanställt ett urval på svenska, och satt samman i ett kronologiskt system. Ett enormt översättningsarbete som speglar Christensens mångfacetterade kreativitet – poesi, prosa, skisser, anteckningar och mer därtill.

Alfabet av Inger Christensen fördjupning

En fördjupning och närläsning av poeten Inger Christensens Alfabet. Christensen skriver avsnitten i bestämd längd av Fibonaccis talföljd; en matematisk serie av 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55...  man ökar antalet genom en titt bakåt.
Om man vill gå på djupet i Christensens diktsamling så bra tips är Sofia Robergs avhandling Besvärja välden - en ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet och
Marie Silkebergs nyöversättning Eller som med intet som språk : dikter, prosa, utkast av Inger Christensen.
Nollpunkten : precisionens betydelse hos Witold Gombrowicz, Inger Christensen och Herta Müller av Gabriel Itkes-Szna.

Alfabet av Inger Christensen

Alfabet (1981) av Inger Christensen är fullt av kontraster och rör sig från det allra minsta till det allra största. Aktuellt efter fyra decennier. Sofia Roberg har skrivit en avhandling Besvärja världen : en ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet (2022), föregångare för den samtida ekopoesin.

atombomben finns
Hiroshima, Nagasaki
Hiroshima den 6
augusti 1945
Nagasaki den 9
augusti 1945
140.000 döda och sårade i Hiroshima
ca 60.000 döda och
sårade i Nagasaki

siffror som står stilla
någonstans i en vardaglig sommar
sedan dess är de sårade
döda, först många, de
flesta, sedan färre, men
alla; till sist
de sårades barn,
dödfödda, döende,

många, ständigt
några, slutligen de
sista; jag står i
mitt kök och skalar
potatis; kranvattnet
rinner och överröstar
nästan barnen
ute på gården; 

1 När sa du senast ”borta bra, men hemma bäst?” ofta, är hemkär fast nu har vi varit hemma ett par år.
2 När senast upplevde du ”delad glädje är dubbel glädje”? ofta.
3 Vad har ”gömts i snö, och kommer upp i tö”? när hundbajs dyker upp.
4 När talade du senast om trollen? sällan, kan vara positivt också.
5 Ingen kan allt, men alla kan något – vad kan du? småsaker, hjälper barnen.
         Ordspråk Fem en fredag hos: ElisaMatilda.

Ljus á la Inger Christensen

Lyran känner för ljus, det får bli två böcker av Inger Christensen och fyrar:

Ljus (1962) av Inger Christensen är en vacker ljus bok, båda inuti och utanpå
i nytryck. Sällan man läser en lyrikbok från pärm till pärm, utan man smuttar, lägger ifrån sig, återkommer, läser igen. Ljus var Christensen debut. Vid varje läsning får orden ny innebörd, precis som en bra bok ska göra.

Alfabet Inger Christensen är fullt av kontraster och rör sig från det allra minsta till det allra största. Från aprikosträdens kronblad som faller ner som snö och tekittelns ånga som pyser under locket till Ishavets vågor som rasar i vrede. Full närvaro i Vintergatans damm och i mormors kök där hon kokar aprikoskräm. 

Orden har en speciell rytm och flyt. Christensen skriver dessutom avsnitten i bestämd längd av Fibonaccis talföljd; en matematisk serie av 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55...  man ökar antalet genom en titt bakåt. Vilket jag tycker är kul, eftersom jag gillar både ord och siffror. Och alfabetet finns med på flera olika sätt, allt flyter som om varje bokstav hade sin egen plats och betydelse. Så fort man känner sig trygg, skakar Christensens om en med mera allvarligt innehåll. Som all bra lyrik tål Christensens dikter omläsning, man upptäcker något nytt hela tiden. 

En liten trevlig bok till min lilla samling av fyrar: Life between the lighthouses,
innehåller vackra bilder från västkusten och smaskiga recept från öarna.

Ljus av Inger Christensen

Ljus (1962) av Inger Christensen är en vacker ljus bok, båda inuti och utanpå
i nytryck. Sällan man läser en lyrikbok från pärm till pärm, utan man smuttar, lägger ifrån sig, återkommer, läser igen. Ljus var Christensen debut. Vid varje läsning får orden ny innebörd, precis som en bra bok ska göra.