Svenska Akademien i Göteborg

Svenska Akademien har stark koppling till Göteborg: Jila Mossaed, Horace Engdahl, Mats Malm, Bo Ralph, Sture Allén förr och Ellen Mattson - jag har lyssnat och träffat de flesta, eftersom det finns många bra föredrag på bibliotek i min favoritstad.

Poesins röster : avlyssningar av äldre litteratur av Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien. "Hur läser vi litteratur från äldre tider? Det är mycket vi inte kan veta om sammanhanget en text skrevs och lästes i, och det är inte alltid vi genomskådar vare sig författarens avsikter eller de tänkta mottagarnas förväntningar."Jag har lyssnat på ett föredrag av honom om Heliga Birgitta.

Spårvagnsresor med Mr Hume (2023) av Horace Engdahl. Boken nominerad till Stora Fackbokspriset. På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slag med David Hume, en skotsk filosof som avled 1776. Deras samtal i spårvagnen fortsätter genom hela boken.

Professor Sture Allén blev 93 år, han satt 40 år i Svenska Akademien, han föddes på Hisingen. Han var före sin tid när han började samla på ord i Språkdata i Göteborgs Universitet: ord från dagstidningar, riksdagsprotokoll, Bonniers romaner och andra källor, massor med ord. Olika ordböcker, ex SAOL, började göras i Göteborg, tittar man i början av äldre ordböcker känner man igen göteborgska namn.
Det hela började i slutet av 1960-talet när Sture Allén insåg vad man kunde göra med datorer; samla stora mängder ord, jämföra olika tidsperioder, se hur ordens betydelse ändrats. Där jobbade Sture Allén som professor i språklig databehandling fram till 1993. Där satt jag med min uppsats och har fikat med Sture Allén.

 Svenska Akademien (Associera fritt!) temat tisdagstrio hos: RobertW.

Mrs Dalloway med Eva Åsefeldt

Virginia Woolfs modernistiska mästerverk Mrs Dalloway fyller 100 år! Romanen som kom att förändra romankonsten i grunden och föra litteraturen i en helt ny riktning har fått en hyllad nyöversättning av Eva Åsefeldt. Hela romanen utspelar sig i London under en enda dag och skildrar Mrs Dalloways förberedelser inför en fest och den traumatiserade krigsveteranen som långsamt rör sig mot sitt självmord.

Lyssnat på Anna-Karin Palm (som valdes in i Svenska Akademien 2023) och som skrivit förordet till den nya utgåvan. Trevligt att lyssna om Virginia Woolfs liv och hennes eget förhållande till Woolfs skrivande. Översättaren Eva Åsefeldt var på plats men hon lyssnade.

oktoberspegel av Gunnar Ekelöf

Samlade dikter I Diktsamlingar utgivna 1932-1959 av Gunnar Ekelöf.
Svenska Akademien publicerade 2015 i sin klassikerserie Ekelöfs samtliga 14 diktsamlingar i en kritisk utgåva i två band. Nu fullbordas utgåvan genom ytterligare två volymer, den ena innehållande de fristående dikter som Ekelöf publicerade i tidningar och tidskrifter (vol. III), den andra med dikter som aldrig förr har publicerats (vol. IV).
Anders Olsson tar i sitt nyskrivna förord fasta på den vidgade bild av författarskapet som utgåvan förmedlar, med allt från tillfällesverser och medvetna pekoral till sublima utkast till Diwan-diktningen.
Ska man läsa allt i vol. I-IV så blir det 1672 sidor.

oktoberspegel
nerverna gnisslar i stilla skymningen
som flyter genom fönstret  grått och sakta
de röda blommorna verkar stilla i skymningen
och lampan sjunger ensam i ett hörn

tystnaden dricker det stillsamma höstregnet
som inte längre gör grödan något gott
de knäppta händerna värmer varandra
de stela blickarna falnar i glöden

västkustskt ⛵️ tisdagstrio

1 Lycka att bo i Göteborg om man gillar litteratur. Göteborg har utnämnts till Unesco city of literature i det internationella nätverket för kreativa städer: Bokmässan, Textival, mm...
2 Många bra göteborgsförfattare; Sun Axelsson, Andrés Stoopendaal; Hanna Johansson, Sabrin Jaja, Sara Garib, Gunnar D Hansson, UKON, Lina Ekdahl, Martin Engberg, Elise Ingvarsson, Johannes Anyuru, Lydia Sandgren.
3 Svenska Akademien har stark koppling till Göteborg: Jila Mossaed, Horace Engdahl, Mats Malm, Bo Ralph, Sture Allén förr och Ellen Mattson, jag har lyssnat och träffat de flesta, eftersom många bra föredrag i min favoritstad.
                                                                      research av: Valle Wigers (bra göteborgsförfattare).

Jila Mossaed ledamot i Svenska Akademien, göteborgare, iransk-svensk författare, poet, läser sina svenska dikter: Vad jag saknades här.

Litteraturhuset har många intressanta föredrag.

 

Västkusten temat tisdagstrio hos: RobertW.

Vi Läser nr 3-4 * 2025

Tidningen Vi Läser nr 3-4 * 2025 har även med boken Censur på gott och ont av Jon Helgason docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans forskning har främst berört frågor rörande litterärt värde, modern litteratur- och kulturdebatt samt svensk och nordisk kulturpolitik. "Censur uppfattas idag som en inskränkning av alla människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll."

Lång intervju med Håkan Nesser. Akademiledamoten Birgitta Trotzig borde jag läsa. Emmanuel Carrère blir jag nyfiken på. Bibi Rödöö som styr Sommar P1 känner sig lat när hon läser, hon berättar om vilka författare hon drömmer om att få med. Yukiko Duke har läst Lucy vid havet av Elizabeth Strout.

Anna-Karin Palm har läst 100 år gamla Mrs Dalloway av Virginia Woolf med nyöversättning av Eva Åsefeldt. Tidningen Vi Läser finns på flesta bibliotek.

Floderna flyter mot havet av Artur Lundkvist

Vi besökte Ristafallet och besökte ett trevligt loppis där vi åt våfflor och jag hittade Floderna flyter mot havet (1934) av Artur Lundkvist. Det står Ristafallet på P-kvittot, perfekt bokmärke. Och minne om en fin solig dag i Jämtland hos sonens familj.

Floderna flyter mot havet (1934) av Artur Lundkvist
Romanen har en självbiografisk bakgrund och handlar om bondsonen Leander som bryter upp från sin landsbygdsmiljö och flyttar till Stockholm. Romanen gavs ut för första gången 1934 och var kontroversiell i sin samtid på grund av de explicita sexuella skildringarna. Det var under den litterära sedlighetskampanjens värsta tid. Kampanjen var inspirerad från det nyväckta, nazistiska Tyskland och vann genast anslutning från kristna moralivrare och andra reaktionärer. En särskild sedlighetskommitté tillsattes för att övervaka litteraturen. Boken fick blandad kritik, recensenterna gav främst uttryck för sin egen avsmak för sexualitet.

    "Det började talas om en tjänsteflicka som kommit till byn. Hon var alltför tillgänglig och full av livslust, hennes röda, svällande läppar krökte sig utmanande. Hon kom byn att känna sig osäker. När hon blev med barn antogs det vara den där karlen som var den skyldige, med det kunde kanske också vara bonden själv på gården. Leander betraktade i smyg den havande flickan när han ibland fick se henne på nära håll: hon var rödfläckig i ansiktet och hennes mage stod hög och uppsvälld. Han fann det lite motbjudande med henne, han visste vad hon hade gjort för att bli sådan och han undrade över karlen." (sid 16)

bästa svenska i år - kultur

inte nödvändigt de senaste jag läser:

Sommarleken (2016) av Ellen Mattson

Min flickvän har en gammal själ (2024) av Anna Axfors.

Sent farväl (2013) av Ia Genberg.

Just nu är jag här (2017) av Isabelle Ståhl är nominerad till Augustpriset. Ståhl har disputerat i idéhistoria.

Stacken (2023) av Annika Norlin.

Vilken är den bästa svenska bok du läst i år? undrar: enligt O i: veckans Kulturfråga.

Rubicon / Issos / Troja av Lotta Lotass

Rubicon / Issos / Troja (2024) av Lotta Lotass
Rubicon Issos Troja är som titeln avslöjar en trilogi om krig. Alea iacta est (tärningen är kastad) sägs Julius Caesar ha utropat i det point of no return-ögonblick som uppstod när han beslöt sig för att korsa floden Rubicon med sina legioner. Med slaget vid Issos segrade Alexander den store över den persiske kungen Dareios III.

Stenen, invid vilken vi nu väntar, skall i åldrar komma att vara sten invid vilken vi väntat.

Murar rasar och reses ånyo, rasar och reses ånyo, rasar och reses ånyo och stenen, invid vilken vi väntar, ar alltjämt den sten invid vi väntat.

Redan rister molnen.
Stävar klyver ljusets vågor.
Stunder återstår av det som varit evärdliga strider.
Spelplanen är öde. (sid 65) benur har läst: HÄR.

Sommarleken av Ellen Mattson

Sommarleken (2016) av Ellen Mattson
Ett vackert gammalt hus vid havet, en farmor och tre syskon som bor hos henne varje sommar är oemotståndligt lockande för endabarnet Sandra från samhället intill. Hon söker sig allt oftare till huset och människorna där. Hon fascineras av deras traditioner och sätt att tala med varandra och av husets nedgångna skönhet. Hon vill höra till, och får vara med på farmoderns och syskonens kalas, utflykter och segelturer. De lovar att lära henne segla.
Men saker och ting ser olika ut från olika håll. När syskonen är kvar fast höstterminen har börjat står det klart att något är allvarligt fel i deras familj, och Sandras vanliga föräldrar i en vanlig tegelvilla framstår plötsligt som mer lockande. Men Sandra fortsätter att söka sig till det gamla huset - och när sommaren är slut är allt förändrat.

"De hade gjort i ordning smörgåsar som stod på en plåt för att gratineras, ugnen var redan påslagen, de väntar bara på henne. Medan vattnet kokade berättade hon om sin dag, att de varit ute och seglat och att hon hade fått sköta focken, hon sa att hon ville lära sig segla ordentligt och de sa att i så fall kunde hon få börja i seglarskolan för det fanns säkert platser kvar.
     De drack te och åt de varma smörgåsarna och talade om sommaren som var för torr, det behövdes både regn och värme om det skulle bli någon svamp." (sid 40) Flera smakbitar: HÄR.

Passade på att få boken signerad när jag lyssnade: HÄR.

Alternativa fakta : om kunskapen och dess fiender av Åsa Wikforss

Intressant ta del av vad akademiledamöter gör för brödfödan.
Alternativa fakta : om kunskapen och dess fiender (2017) av Åsa Wikforss. Hon är professor i teoretisk filosofi, invaldes som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien 2018 och Svenska Akademien 2019.

Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Wikforss undersöker det omdiskuterade fenomenet kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen mot fakta och hur vi kan motverka en sådan resistens.
Utmärkande för den mänskliga kunskapen är att den är social: Merparten av vår kunskap får vi från andra människor. Detta gör att vi kan samla på oss kunskap och förmedla den mellan varandra på ett sätt som inga andra djur kan. Men det gör oss också sårbara för påhittade nyheter, lögner och propaganda.
Hur kan vi rusta oss mot det falska och ogrundade? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Dessa frågor är inte bara av betydelse för den enskilda individen utan helt avgörande för en fungerande demokrati. För att besvara dem behöver vi de redskap som samtida filosofi erbjuder.

    "Att kunskap kräver tro eller övertygelse har en del intressanta konsekvenser. För att ha kunskap om att klimatet håller på att förändras, till exempel, så räcker det inte att jag läser en text om klimatförändringar. Om jag inte också tror det som står i texten, om jag inte accepterar textens innehåll som sant, har jag inte fått kunskap i frågan. Det betyder att kunskapsförmedling inte bara handlar om att sprida information - man måste också få folk att tro det som påstås. Detta förklarar även varför det är så viktigt att förmedla just kunskap. Eftersom övertygelser spelar en särskild roll för mänskliga handlingar räcker det inte med att informera en annan människa om hur saker och ting är. Om hon inte tar till sig det vi säger, om hon inte blir övertygad, kommer det inte förändra hennes handlingsmönster. Den som inte tror att rökning orsakar cancer kommer inte vara motiverad att ändra sitt beteende." (sid 19)

Brev till grevinnan de Martel av Marcel Proust

Brev till grevinnan de Martel av Marcel Proust.
Marcel Proust var en flitig brevskrivare. Hans korrespondens har publicerats i många volymer, men med jämna mellanrum dyker det upp nya dokument. I denna skrift publiceras ett tidigare okänt brev från 1913 som har påträffats i Svenska Akademiens arkiv.

Brevets mottagare är grevinnan de Martel de Janville, på sin tid en produktiv och mycket populär författare under signaturen Gyp, men också känd för sin uttalade antisemitism. Numera är hon bortglömd.

Gyp hades kickat ett brev till Proust tillsammans med ett dedicerat exemplar av en av sina romaner. I sitt brev svarar Proust med att berömma författaren och beklaga att de inte kan mötas.

Boken innehåller bilder, texterna både på franska och svenska.
Hur mycket brev finns det att läsa i framtiden?

Mannen på bryggan av Horace Engdahl urpremiär

Mannen på bryggan av Horace Engdahl skrevs för tio år sedan efter skilsmässan. Horace och Ebba skilde sig efter 30 år tillsammans - och de har skrivit var sin bok. De verkar ha levt på var sin planet, träffats hastigast i trappuppgången. Ingen verkar lyssna på den andre, i alla fall inte i slutet. Han undrar när slutade hon att lyssna? Båda skyller på varandra att inte lyssna.

Engdahls pjäs har haft urpremiär i veckan i Göteborg på Pustervik, hans nya hemstad. Från början skulle monologen Mannen på bryggan sättas upp på Dramaten, beställt av dåvarande chef Marie-Louise Ekman, men blev inte av, allt som hände med Dramaten och med Akademien då.

Pjäsen skrevs för kristallkronorna på Dramaten men nu fått sin urpremiär på rockklubben vid Järntorget, för Horace har ju blivit göteborgare. Dramatiserats och spelas av Eskil Lundgren. Rolig, fyndig, tankeväckande, jag läste texten innan vi såg pjäsen. Fullsatt, Horace stannade efteråt och pratade med publiken, riktigt trevligt.

    "Humanitet är som dioxin, det får testiklarna att förvissna. Har en man någonting för att han är snäll? Vad? Kom fram med det! Nej, just det. Våldsamma förbrytare däremot väcker intresse, möter förståelse, får mängder av beundrarinnepost i fängelset. Att fordra för lite av en kvinna är riskabelt. Finkänslighet på fel ställe tråkar ut. Sin goda uppfostran kan man spara till samtal med krogvakter. Där gör den intryck." (sid 233)

Ellen Mattson om läsningens betydelse

Vad betyder läsning för hjärnan, språket och tankeförmågan? Och vilken roll kan Svenska Akademien spela för att lyfta läsningens betydelse? Författaren och ledamoten av Svenska Akademien Ellen Mattson intressant att lyssna.
Vi läser allt mindre, speciellt barn och ungdomar. Akademien gör olika insatser för att öka barns läsning. Finns ingen "dålig" litteratur, hon läste Kitty och Vi Fem. Viktigt med mängdläsning, komma upp i snabbhet. Unga säger att: "Läsning är slöseri med tid!"

Djupläsning kräver pappersläsning, kunna gå in i en text, uppleva olika perspektiv. Skumläsning på skärm blir förlust av komplexitet. Virginia Woolf levde i en familj där man läste mycket för barnen, inte bara barnböcker utan även svår läsning. Woolf var mycket intresserad av läsning.
Dålig läsförmåga försämrar korttidsminnet. Lyssna är inte samma sak som läsa själv.Man skapar egna bilder, förlorar sig själv, lämnar verkligheten, annan tid, annans verklighet. Man lär sig något, hur det känns för andra i en annan tid.
Ingen läsning, ingen skrift. Man måste läsa för att kunna skriva.

Mycket byggarbete, inte helt enkelt komma till Göteborgs Litteraturhus.

Alma av Katarina Frostenson

Alma (2023) av Katarina Frostenson. Den nya boken av Frostenson knyter an till världar och ämnen som skildrats i K, F och A och är samtidigt självständig med en egen ton och rytm.

Alma är en berättelse i fyra satser, som nära hör samman. De kretsar kring en del av Paris där berättaren funnit en tillflykt. Möten uppstår i realiteten och i tanken och berättaren upptäcker öden och liv som vittnar om krig och exil.

"Nästan allt talar om kriget här. Vad ledde hit för min del - frågan kommer igen. Flykt? Längtan efter anonymitet. Glömska, det där vackra, omöjliga tillståndet - glömskan som kallats en nåd.
För glömskans skull kom jag hit en liten tid. För att kroppen skulle orka...fortsätta.
Kroppen. den där som måste sitta eller stå. Lägga sig ner. Eller stå!" (sid 11)

Göran Häggs doktorsavhandling

Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890–1930 av Göran Hägg blev jag nyfiken på när jag såg den på mitt antikvariat. Den tar upp texter av Frans G Bengtsson, Oscar Levertin, Bengt Lidforss, Erik Hedén, Fredrik Böök och Klara Johanson, vilka jag läst ibland.

Carina Burman har skrivit K.J. en biografi över Klara Johanson (2015). Klara Johansons boksamling finns i Svenska Akademiens Nobelbibliotek.

Intressanta skribenter som fortfarande läsvärda. Läst Oscar Levertins essäer, har romanen Sommarleken av Fredrik Böök som jag ska läsa, har andra litterära biografier av Böök, han var ledamot av Svenska Akademien. Frans G Bengtsson har skrivit Röde orm och annat.

Ristafallet #241

Vi besökte Ristafallet och besökte ett trevligt loppis där vi åt våfflor och jag hittade Floderna flyter mot havet (1934) av Artur Lundkvist. Det står Ristafallet på P-kvittot, blir perfekt bokmärke. Och minne om en fin solig dag i Jämtland hos sonens familj. Kanske även Gerd och BP har bokmärke.

En solig varm dag för bad i forsen.

Vad är en suck? : en essä om Erik Johan Stagnelius av Anders Olsson

Vad är en suck? : en essä om Erik Johan Stagnelius av Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, med i Svenska Akademien.

Suckar, suckar äro Elementet,
I vars sköte Demiurgen andas.

Så inleds Erik Johan Stagnelius sena dikt "Suckarnes Mystär", den mäktigaste gestaltningen av melankolin som allomfattande Weltschmerz i svensk litteratur. Men vad betyder dessa suckar, där allt i skapelsen har sin boning, och vilken roll har de i författarskapet?

Anders Olsson letar fram litterära suckar av andra samtida författare med Stagnelius och funderar på betydelser. Även suckar i psalmtexter. Jämför med andra litteraturvetare. Fotnoter och biografi omfattar närmade tjugo sidor. Kanske kollar jag någon gång vad Fredrik Böök tänkte om Stagnelius (kvinnliga författare gillade han inte).
Olsson plockar fram samtida ordböckers definitioner om suck olika varianter "sinnets ack och O". Många som använt suckar i texten, några: Kant, Fichte, Hegel, Schiller, Schelling, Lidner, Thorild, Hammarsköld, Goethe.
Hur förhåller sig egentligen Stagnelius känslospråk till tårarna och den passiva åtrån, som möter oss i dikten långt innan högromantiken etableras? Roland Barthes har formulerat: Vem är det som gråter när Werther gråter? Är det den älskande i honom, eller är det romantikern?" (sid 18)

"För en kärleksdiktare som Stagnelius är suckarna den intima formen av kommunikation mellan de älskade. Sucken kan få ett gensvar av rodnande kinder hos den älskande. Och det är inte minst avsaknaden av suckar som uppenbarar känslospråkets makt. Men suckar är hos Stagnelius inte bara det språk som de älskade kan dela. Man kan också locka den åtrådda med suckar som en invit till älgskog." (sid 13)

Varför språkvetenskap?

Varför språkvetenskap? : kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter av David Håkansson, ny ledamot i Svenska Akademien som efterträder Sture Allén på stol 3 och tar sitt inträde i december. David Håkansson, född 1978, är verksam som professor i svenska språket vid Uppsala universitet. Han disputerade 2008 vid Lunds universitet med avhandlingen Syntaktisk variation och förändring. En studie av subjektslösa satser i fornsvenska. Han arbetar nu med projektet Hur skönlitteraturen gjorde svenskan modern. Fiktionsprosa, författare och språkförändring 1830–1930 som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet.

Varför språkvetenskap? är framförallt tänkt att användas på kurser i teori och metod på högre nivåer i alla språkvetenskapliga ämnen, men kan också läsas av verksamma forskare.  Antologin ger forskare från olika språkvetenskapliga fält sina svar. Författarna anlägger olika perspektiv på vad språk är, varför språk är intressant att studera och vilken typ av kunskap som språkvetenskaplig forskning kan nå. I stället för att presentera och definiera olika språkvetenskapliga deldiscipliner vill antologin lyfta fram språkvetenskapens bredd vad gäller kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Tanken är att texterna ska stimulera läsaren till fortsatt metateoretisk reflektion om vad språkvetenskap är och kan vara.

tre av samma - tisdagstrio

Inte bara litteraturprofessorn och akademiledamoten Anders Olsson gillar Thomas Bernhard, han var även en av Bodil Malmstens favoritförfattare.

Ja av Thomas Bernhard berättar om en vetenskapsman som har dragit sig tillbaka på landet för att ägna sig åt sin naturvetenskapliga forskning, men han mår inte så bra av ensamheten och isoleringen.

Ave Vergilius av Thomas Bernhard är en långdikt han skrev i början av 60-talet i Oxford och Sicilien.

Gå (Gehen 1971)  av Thomas Bernhard där berättarjaget och hans vän Oehler brukade vara ute och gå på onsdagar, nu är de även ute och går på måndagar. Oehler var tidigare ute och gick med Karrer men nu är Karrer inlagd på sinnessjukhuset Steinhof.

Tre böcker av samma författare (som du har läst eller vill läsa mer av) - Temat tisdagstrio hos: Ugglan.

Hemfärd till glömskan av Kjell Espmark

Hemfärd till glömskan (2023) av Kjell Espmark är hans sista diktsamling.

Dags för uppbrott.
Jag stänger och låser lagårdsdörrn -
det blev aldrig av att laga den.
Och rosorna får vintern ta hand om.
Jag kastar en samlande blick genom rummen,
detta djup av vitt med gråblå nischer
och en mörknande spegel i fonden -
en insikt målad av Hammershøi.
När jag står på lillgården,
knäpper upp gylfen
och under förrättningen glor upp i skyn
drar flyttfågelsträcken förbi,
plog efter plog av gäss
som lämnar sig efter sig efter sig.