Floderna flyter mot havet av Artur Lundkvist

Vi besökte Ristafallet och besökte ett trevligt loppis där vi åt våfflor och jag hittade Floderna flyter mot havet (1934) av Artur Lundkvist. Det står Ristafallet på P-kvittot, perfekt bokmärke. Och minne om en fin solig dag i Jämtland hos sonens familj.

Floderna flyter mot havet (1934) av Artur Lundkvist
Romanen har en självbiografisk bakgrund och handlar om bondsonen Leander som bryter upp från sin landsbygdsmiljö och flyttar till Stockholm. Romanen gavs ut för första gången 1934 och var kontroversiell i sin samtid på grund av de explicita sexuella skildringarna. Det var under den litterära sedlighetskampanjens värsta tid. Kampanjen var inspirerad från det nyväckta, nazistiska Tyskland och vann genast anslutning från kristna moralivrare och andra reaktionärer. En särskild sedlighetskommitté tillsattes för att övervaka litteraturen. Boken fick blandad kritik, recensenterna gav främst uttryck för sin egen avsmak för sexualitet.

    "Det började talas om en tjänsteflicka som kommit till byn. Hon var alltför tillgänglig och full av livslust, hennes röda, svällande läppar krökte sig utmanande. Hon kom byn att känna sig osäker. När hon blev med barn antogs det vara den där karlen som var den skyldige, med det kunde kanske också vara bonden själv på gården. Leander betraktade i smyg den havande flickan när han ibland fick se henne på nära håll: hon var rödfläckig i ansiktet och hennes mage stod hög och uppsvälld. Han fann det lite motbjudande med henne, han visste vad hon hade gjort för att bli sådan och han undrade över karlen." (sid 16)

bästa svenska i år - kultur

inte nödvändigt de senaste jag läser:

Sommarleken (2016) av Ellen Mattson

Min flickvän har en gammal själ (2024) av Anna Axfors.

Sent farväl (2013) av Ia Genberg.

Just nu är jag här (2017) av Isabelle Ståhl är nominerad till Augustpriset. Ståhl har disputerat i idéhistoria.

Stacken (2023) av Annika Norlin.

Vilken är den bästa svenska bok du läst i år? undrar: enligt O i: veckans Kulturfråga.

Rubicon / Issos / Troja av Lotta Lotass

Rubicon / Issos / Troja (2024) av Lotta Lotass
Rubicon Issos Troja är som titeln avslöjar en trilogi om krig. Alea iacta est (tärningen är kastad) sägs Julius Caesar ha utropat i det point of no return-ögonblick som uppstod när han beslöt sig för att korsa floden Rubicon med sina legioner. Med slaget vid Issos segrade Alexander den store över den persiske kungen Dareios III.

Stenen, invid vilken vi nu väntar, skall i åldrar komma att vara sten invid vilken vi väntat.

Murar rasar och reses ånyo, rasar och reses ånyo, rasar och reses ånyo och stenen, invid vilken vi väntar, ar alltjämt den sten invid vi väntat.

Redan rister molnen.
Stävar klyver ljusets vågor.
Stunder återstår av det som varit evärdliga strider.
Spelplanen är öde. (sid 65) benur har läst: HÄR.

Sommarleken av Ellen Mattson

Sommarleken (2016) av Ellen Mattson
Ett vackert gammalt hus vid havet, en farmor och tre syskon som bor hos henne varje sommar är oemotståndligt lockande för endabarnet Sandra från samhället intill. Hon söker sig allt oftare till huset och människorna där. Hon fascineras av deras traditioner och sätt att tala med varandra och av husets nedgångna skönhet. Hon vill höra till, och får vara med på farmoderns och syskonens kalas, utflykter och segelturer. De lovar att lära henne segla.
Men saker och ting ser olika ut från olika håll. När syskonen är kvar fast höstterminen har börjat står det klart att något är allvarligt fel i deras familj, och Sandras vanliga föräldrar i en vanlig tegelvilla framstår plötsligt som mer lockande. Men Sandra fortsätter att söka sig till det gamla huset - och när sommaren är slut är allt förändrat.

"De hade gjort i ordning smörgåsar som stod på en plåt för att gratineras, ugnen var redan påslagen, de väntar bara på henne. Medan vattnet kokade berättade hon om sin dag, att de varit ute och seglat och att hon hade fått sköta focken, hon sa att hon ville lära sig segla ordentligt och de sa att i så fall kunde hon få börja i seglarskolan för det fanns säkert platser kvar.
     De drack te och åt de varma smörgåsarna och talade om sommaren som var för torr, det behövdes både regn och värme om det skulle bli någon svamp." (sid 40) Flera smakbitar: HÄR.

Passade på att få boken signerad när jag lyssnade: HÄR.

Alternativa fakta : om kunskapen och dess fiender av Åsa Wikforss

Intressant ta del av vad akademiledamöter gör för brödfödan.
Alternativa fakta : om kunskapen och dess fiender (2017) av Åsa Wikforss. Hon är professor i teoretisk filosofi, invaldes som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien 2018 och Svenska Akademien 2019.

Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Wikforss undersöker det omdiskuterade fenomenet kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen mot fakta och hur vi kan motverka en sådan resistens.
Utmärkande för den mänskliga kunskapen är att den är social: Merparten av vår kunskap får vi från andra människor. Detta gör att vi kan samla på oss kunskap och förmedla den mellan varandra på ett sätt som inga andra djur kan. Men det gör oss också sårbara för påhittade nyheter, lögner och propaganda.
Hur kan vi rusta oss mot det falska och ogrundade? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Dessa frågor är inte bara av betydelse för den enskilda individen utan helt avgörande för en fungerande demokrati. För att besvara dem behöver vi de redskap som samtida filosofi erbjuder.

    "Att kunskap kräver tro eller övertygelse har en del intressanta konsekvenser. För att ha kunskap om att klimatet håller på att förändras, till exempel, så räcker det inte att jag läser en text om klimatförändringar. Om jag inte också tror det som står i texten, om jag inte accepterar textens innehåll som sant, har jag inte fått kunskap i frågan. Det betyder att kunskapsförmedling inte bara handlar om att sprida information - man måste också få folk att tro det som påstås. Detta förklarar även varför det är så viktigt att förmedla just kunskap. Eftersom övertygelser spelar en särskild roll för mänskliga handlingar räcker det inte med att informera en annan människa om hur saker och ting är. Om hon inte tar till sig det vi säger, om hon inte blir övertygad, kommer det inte förändra hennes handlingsmönster. Den som inte tror att rökning orsakar cancer kommer inte vara motiverad att ändra sitt beteende." (sid 19)

Brev till grevinnan de Martel av Marcel Proust

Brev till grevinnan de Martel av Marcel Proust.
Marcel Proust var en flitig brevskrivare. Hans korrespondens har publicerats i många volymer, men med jämna mellanrum dyker det upp nya dokument. I denna skrift publiceras ett tidigare okänt brev från 1913 som har påträffats i Svenska Akademiens arkiv.

Brevets mottagare är grevinnan de Martel de Janville, på sin tid en produktiv och mycket populär författare under signaturen Gyp, men också känd för sin uttalade antisemitism. Numera är hon bortglömd.

Gyp hades kickat ett brev till Proust tillsammans med ett dedicerat exemplar av en av sina romaner. I sitt brev svarar Proust med att berömma författaren och beklaga att de inte kan mötas.

Boken innehåller bilder, texterna både på franska och svenska.
Hur mycket brev finns det att läsa i framtiden?

Mannen på bryggan av Horace Engdahl urpremiär

Mannen på bryggan av Horace Engdahl skrevs för tio år sedan efter skilsmässan. Horace och Ebba skilde sig efter 30 år tillsammans - och de har skrivit var sin bok. De verkar ha levt på var sin planet, träffats hastigast i trappuppgången. Ingen verkar lyssna på den andre, i alla fall inte i slutet. Han undrar när slutade hon att lyssna? Båda skyller på varandra att inte lyssna.

Engdahls pjäs har haft urpremiär i veckan i Göteborg på Pustervik, hans nya hemstad. Från början skulle monologen Mannen på bryggan sättas upp på Dramaten, beställt av dåvarande chef Marie-Louise Ekman, men blev inte av, allt som hände med Dramaten och med Akademien då.

Pjäsen skrevs för kristallkronorna på Dramaten men nu fått sin urpremiär på rockklubben vid Järntorget, för Horace har ju blivit göteborgare. Dramatiserats och spelas av Eskil Lundgren. Rolig, fyndig, tankeväckande, jag läste texten innan vi såg pjäsen. Fullsatt, Horace stannade efteråt och pratade med publiken, riktigt trevligt.

    "Humanitet är som dioxin, det får testiklarna att förvissna. Har en man någonting för att han är snäll? Vad? Kom fram med det! Nej, just det. Våldsamma förbrytare däremot väcker intresse, möter förståelse, får mängder av beundrarinnepost i fängelset. Att fordra för lite av en kvinna är riskabelt. Finkänslighet på fel ställe tråkar ut. Sin goda uppfostran kan man spara till samtal med krogvakter. Där gör den intryck." (sid 233)

Ellen Mattson om läsningens betydelse

Vad betyder läsning för hjärnan, språket och tankeförmågan? Och vilken roll kan Svenska Akademien spela för att lyfta läsningens betydelse? Författaren och ledamoten av Svenska Akademien Ellen Mattson intressant att lyssna.
Vi läser allt mindre, speciellt barn och ungdomar. Akademien gör olika insatser för att öka barns läsning. Finns ingen "dålig" litteratur, hon läste Kitty och Vi Fem. Viktigt med mängdläsning, komma upp i snabbhet. Unga säger att: "Läsning är slöseri med tid!"

Djupläsning kräver pappersläsning, kunna gå in i en text, uppleva olika perspektiv. Skumläsning på skärm blir förlust av komplexitet. Virginia Woolf levde i en familj där man läste mycket för barnen, inte bara barnböcker utan även svår läsning. Woolf var mycket intresserad av läsning.
Dålig läsförmåga försämrar korttidsminnet. Lyssna är inte samma sak som läsa själv.Man skapar egna bilder, förlorar sig själv, lämnar verkligheten, annan tid, annans verklighet. Man lär sig något, hur det känns för andra i en annan tid.
Ingen läsning, ingen skrift. Man måste läsa för att kunna skriva.

Mycket byggarbete, inte helt enkelt komma till Göteborgs Litteraturhus.

Alma av Katarina Frostenson

Alma (2023) av Katarina Frostenson. Den nya boken av Frostenson knyter an till världar och ämnen som skildrats i K, F och A och är samtidigt självständig med en egen ton och rytm.

Alma är en berättelse i fyra satser, som nära hör samman. De kretsar kring en del av Paris där berättaren funnit en tillflykt. Möten uppstår i realiteten och i tanken och berättaren upptäcker öden och liv som vittnar om krig och exil.

"Nästan allt talar om kriget här. Vad ledde hit för min del - frågan kommer igen. Flykt? Längtan efter anonymitet. Glömska, det där vackra, omöjliga tillståndet - glömskan som kallats en nåd.
För glömskans skull kom jag hit en liten tid. För att kroppen skulle orka...fortsätta.
Kroppen. den där som måste sitta eller stå. Lägga sig ner. Eller stå!" (sid 11)

Göran Häggs doktorsavhandling

Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890–1930 av Göran Hägg blev jag nyfiken på när jag såg den på mitt antikvariat. Den tar upp texter av Frans G Bengtsson, Oscar Levertin, Bengt Lidforss, Erik Hedén, Fredrik Böök och Klara Johanson, vilka jag läst ibland.

Carina Burman har skrivit K.J. en biografi över Klara Johanson (2015). Klara Johansons boksamling finns i Svenska Akademiens Nobelbibliotek.

Intressanta skribenter som fortfarande läsvärda. Läst Oscar Levertins essäer, har romanen Sommarleken av Fredrik Böök som jag ska läsa, har andra litterära biografier av Böök, han var ledamot av Svenska Akademien. Frans G Bengtsson har skrivit Röde orm och annat.

Ristafallet #241

Vi besökte Ristafallet och besökte ett trevligt loppis där vi åt våfflor och jag hittade Floderna flyter mot havet (1934) av Artur Lundkvist. Det står Ristafallet på P-kvittot, blir perfekt bokmärke. Och minne om en fin solig dag i Jämtland hos sonens familj. Kanske även Gerd och BP har bokmärke.

En solig varm dag för bad i forsen.

Vad är en suck? : en essä om Erik Johan Stagnelius av Anders Olsson

Vad är en suck? : en essä om Erik Johan Stagnelius av Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, med i Svenska Akademien.

Suckar, suckar äro Elementet,
I vars sköte Demiurgen andas.

Så inleds Erik Johan Stagnelius sena dikt "Suckarnes Mystär", den mäktigaste gestaltningen av melankolin som allomfattande Weltschmerz i svensk litteratur. Men vad betyder dessa suckar, där allt i skapelsen har sin boning, och vilken roll har de i författarskapet?

Anders Olsson letar fram litterära suckar av andra samtida författare med Stagnelius och funderar på betydelser. Även suckar i psalmtexter. Jämför med andra litteraturvetare. Fotnoter och biografi omfattar närmade tjugo sidor. Kanske kollar jag någon gång vad Fredrik Böök tänkte om Stagnelius (kvinnliga författare gillade han inte).
Olsson plockar fram samtida ordböckers definitioner om suck olika varianter "sinnets ack och O". Många som använt suckar i texten, några: Kant, Fichte, Hegel, Schiller, Schelling, Lidner, Thorild, Hammarsköld, Goethe.
Hur förhåller sig egentligen Stagnelius känslospråk till tårarna och den passiva åtrån, som möter oss i dikten långt innan högromantiken etableras? Roland Barthes har formulerat: Vem är det som gråter när Werther gråter? Är det den älskande i honom, eller är det romantikern?" (sid 18)

"För en kärleksdiktare som Stagnelius är suckarna den intima formen av kommunikation mellan de älskade. Sucken kan få ett gensvar av rodnande kinder hos den älskande. Och det är inte minst avsaknaden av suckar som uppenbarar känslospråkets makt. Men suckar är hos Stagnelius inte bara det språk som de älskade kan dela. Man kan också locka den åtrådda med suckar som en invit till älgskog." (sid 13)

Varför språkvetenskap?

Varför språkvetenskap? : kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter av David Håkansson, ny ledamot i Svenska Akademien som efterträder Sture Allén på stol 3 och tar sitt inträde i december. David Håkansson, född 1978, är verksam som professor i svenska språket vid Uppsala universitet. Han disputerade 2008 vid Lunds universitet med avhandlingen Syntaktisk variation och förändring. En studie av subjektslösa satser i fornsvenska. Han arbetar nu med projektet Hur skönlitteraturen gjorde svenskan modern. Fiktionsprosa, författare och språkförändring 1830–1930 som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet.

Varför språkvetenskap? är framförallt tänkt att användas på kurser i teori och metod på högre nivåer i alla språkvetenskapliga ämnen, men kan också läsas av verksamma forskare.  Antologin ger forskare från olika språkvetenskapliga fält sina svar. Författarna anlägger olika perspektiv på vad språk är, varför språk är intressant att studera och vilken typ av kunskap som språkvetenskaplig forskning kan nå. I stället för att presentera och definiera olika språkvetenskapliga deldiscipliner vill antologin lyfta fram språkvetenskapens bredd vad gäller kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Tanken är att texterna ska stimulera läsaren till fortsatt metateoretisk reflektion om vad språkvetenskap är och kan vara.

tre av samma - tisdagstrio

Inte bara litteraturprofessorn och akademiledamoten Anders Olsson gillar Thomas Bernhard, han var även en av Bodil Malmstens favoritförfattare.

Ja av Thomas Bernhard berättar om en vetenskapsman som har dragit sig tillbaka på landet för att ägna sig åt sin naturvetenskapliga forskning, men han mår inte så bra av ensamheten och isoleringen.

Ave Vergilius av Thomas Bernhard är en långdikt han skrev i början av 60-talet i Oxford och Sicilien.

Gå (Gehen 1971)  av Thomas Bernhard där berättarjaget och hans vän Oehler brukade vara ute och gå på onsdagar, nu är de även ute och går på måndagar. Oehler var tidigare ute och gick med Karrer men nu är Karrer inlagd på sinnessjukhuset Steinhof.

Tre böcker av samma författare (som du har läst eller vill läsa mer av) - Temat tisdagstrio hos: Ugglan.

Hemfärd till glömskan av Kjell Espmark

Hemfärd till glömskan (2023) av Kjell Espmark är hans sista diktsamling.

Dags för uppbrott.
Jag stänger och låser lagårdsdörrn -
det blev aldrig av att laga den.
Och rosorna får vintern ta hand om.
Jag kastar en samlande blick genom rummen,
detta djup av vitt med gråblå nischer
och en mörknande spegel i fonden -
en insikt målad av Hammershøi.
När jag står på lillgården,
knäpper upp gylfen
och under förrättningen glor upp i skyn
drar flyttfågelsträcken förbi,
plog efter plog av gäss
som lämnar sig efter sig efter sig.

Återliv med Skapelsen och Kvällens frihet av Kjell Espmark

Återliv : med Skapelsen och Kvällens frihet av Kjell Espmark (1930-2022) innehåller mycket som jag inte har erfarenhet eller kunskap om, speciellt musik, men jag kan njuta av den varierande texten ändå.

Libera me
Också min mission blev ofullbordad
Men dödsåret 179
under namnet Mary Wollstonecraft
fick inte stå oemotsagt.
Historien tvingade in mig i slagsmål
med konstaplarna på Londons gator
mer än ett sekel senare. Och ställde mig i spetsen
för kvinnornas intåg i parlamentet
i en sky av flisor från sprängda dörrar.

Återliv utgör den tredje delen i en trilogi som inleddes med Skapelsen och fortsatte med Kvällens frihet. Vad som kunde kallas Skapelsetrilogin börjar i den oavslutade skapelse som kräver sin fortsättning av oss alla. Den går vidare i den friare, ofta hänsynslösa kreativitet som flera tonsättare, författare och konstnärer utvecklar i livets slutskede. Och den fullbordas i en samling återliv av skilda slag.

Än spränger Egon Schiele sig ut ur sin kista i målningen Uppståndelse. Än bryter Sor Juana de la Cruz en av det spanska språkets största poeter, kallad den första feministen den tystnad kyrkan tvingat på henne. Än fortsätter den oförskräckta journalisten Marie Colvin, som stupade för en kpistsalva nära Homs, sin gärning inkarnerad i djärva kolleger: Artiklarna skrivs mot uppdragna knän, / postuma bidrag, / tunga av mull och mod, / till det stora sviktande minnet. Man kunde se dessa skilda teman sammanfattade i dikten Det uudslukkelige, ägnad Carl Nielsens symfoni om det ohejdbara liv som tvingar sig fram också ur krigets gyttja och död: Och vinden föds i det gråa gräset / som långsamt, obevekligt blir grönt.

Sidenkatedralen av Sara Danius

Sidenkatedralen : och andra texter (2020) av Sara Danius. Efter succéerna Den blå tvålen och Husmoderns död arbetade Sara Danius med två projekt som aldrig hann färdigställas; en samlingsvolym med publicerade artiklar och essäer i skilda ämnen, samt en bok om hennes favoriter inom fotokonsten. Sidenkatedralen samlar dessa projekt i en volym. Här finns förord till nyöversatta klassiker som Madame Bovary och Gruppen, essäer om Svetlana Aleksijevitj och Selma Lagerlöf, och de sommar- och vinterprogram som talade till så många. Men också texter om banbrytande fotografer, exempelvis Lucia Moholy och Louise Dahl-Wolfe, samt texter om Svenska Akademien. Allt präglat av Sara Danius omisskännliga blandning av bildning och briljans. 

En hel del mode och fotografering. Danius kan skriva enkelt om svåra saker, man blir nyfiken och vill läsa mer. Många intressante rubriker, måste inte sträckläsas. Personligt och naket trots sidenkläderna.

Kristina Lugn på stadsbiblioteket

Kristina Lugn (1948-2020) ❤️ Ett hyllningsprogram tillägnat en av våra mest lästa och älskade poeter, hon debuterade som 18-åring. Författaren Horace Engdahl och kritikern Rebecka Kärde som tar avstamp i Lugns postumt efterlämnade dikter, en pärm med dikter och diktutkast som hon själv benämnde som Det var inte alls dåligt. Diktläsning av poeterna Anna Axfors och Ragnar Strömberg.

Fullsatt nästan helt tyst publik som lyssnade, skrattade och njöt.

akademiskt #203

besökte Svenska Akademiens monter under Bokmässan, vi pratade om ordböcker, jag är ju ganska nördig på ord så jag fick ett smakprov av senaste Svenska Akademiens ordbok nr 38 med bokstäver V och Å, hela serien beräknas bli klar nästa år.

Ett mastigt verk som man inte har hemma men kan söka på nätet.

Bokmärket passar i en bok av någon akademiledamot; Op. 101 av Horace Engdahl väntar i bokhyllan. Kanske även Gerd och BP har bokmärken.

Theodor Mommsen Nobelpris 1902

Theodor Mommsen en tysk historiker och arkeolog med Romarriket som huvudområde fick nobelpris i litteratur 1902, han dog året därpå. Svenska Akademiens motivering: ”nutidens störste levande mästare i den historiska framställningens konst, med särskilt fäst avseende å hans monumentala verk ’Römische Geschichte’”

Romersk Historia är den lättlästa varianten och riktigt intressant läsning, fortfarande aktuellt. Arkeolog Tullia Linders skriver i förordet 1983: "Visserligen har arkeologin gett oss kunskaper om prehistorien som Mommseninte kunde ha, språkforskningen har gått vidare sedan hans dagar - det etruskiska språket går till exempel numera att tolka - och nyfunna inskrifter kompletterar de antika skriftliga källorna. Men i det stora hela står si hans Romerska historia än i dag. Samtidigt som den alltså är auktoritativ på det historiska området, är den emellertid också ett litterärt verk, som med rätta renderade författaren nobelpriset i litteratur 1902, Därtill bidrog inte minst hans stil, så full av engagemang men också av kvickhet och ironi, och som tyvärr är mycket svår att rättvist återge  på svenska."

6 Roms kamp om hegemonin över Italien
"Det var första gången som romersk här stannade i fält sommar och vinter, år efter år, tills det uppsatta målet var nått; det var första gången som samhället betalade uppbådets sold med statsmedel. Men det var också första gången som romarna försökte underkuva en främmande nation och förde sina vapen över det latinska landskapets gräns i norr. Striden var våldsam, utgången knappast tvivelaktig. Romarna fick understöd av latinerna och hernikerna, hos vilka störtandet av den farliga grannen väckte lika stor tillfredställelse som hos romarna själva, medan Veji stod där övergivet av sin nation och endast de närmaste städerna lämnade det hjälptrupper. Kelternas samtidiga anfall skulle i sig ensamt kunna förklara, att de norra städerna inte deltog." (sid 87)

Simon Strauss avlade 2017 sin doktorsavhandling vid Humboldt-Universität i Berlin. Ett arbete som handlade om tankar i det romerska samhället hos Theodor Mommsen och Matthias Geléer.

Fältherrar och statsmän i Roms historia (1902) av Theodor Mommsen ; urval och öfversättning af E. A. Zetterqvist berättar om ett femtontal stadsmän (fick läsa på universitets läsesal)
Cajus Julius Cesar: "Men huru gärna han äfven som monark umgicks med kvinnorna, lekte han dock blott med dem och inrymde dem intet inflytande; till och med hans mycket omordade förbindelse med drottning Kleopatra inleddes blott för att dölja en svag punkt i hans politiska ställning. Cesar var helt och hållet realist och förståndsmänniska" (sid 66)
"Stadsmannens uppgift är af universell natur liksom Cesars snille; när han grep sig an med de mångfaldigaste och från hvaranda mest aflägsna företag, syftade de dock alla på detta enda stora mål, som han med oinskränkt trohet och följdriktighet tjänade; och aldrig föredrog han bland de mångfaldiga sidorna och riktningarna af sin stora verksamhet den ena framför den andra." (sid 69)