Naguib Mahfouz Egypten Nobelpris 1988

Noveller för världens barn 2009 med Zhang Ailing, Julio Cortázar, Nikolaj Gogol, Ernest Hemingway, Maria Jotuni, Franz Kafka, Ghassan Kanafani, Naguib Mahfouz, Norman Mailer, Katherine Mansfield, Guy de Maupassant, Jean Rhys, Cora Sandel, Alexandr Solzjenitsyn, Anton Tjechov, Leo Tolstoj, John Updike, Yvonne Vera, Richard Yates, Barbro Alving, Victoria Benedictsson, Karin Boye, Stig Claesson, Tage Danielsson, Lars Forssell, Selma Lagerlöf, Lars Molin, Pär Rådström, Göran Tunström, Elin Wägner, Sandro Key-Åberg och Sonja Åkesson.

Naguib Mahfouz, Egypten Nobelpris 1988
”som genom valörrika verk - ömsom skarpsynt verklighetsnära, ömsom suggestivt mångtydiga - har format en arabisk romankonst med allmänmänsklig giltighet”

Den elfte berättelsen
Vi står i skaror på gården till realskolan och väntar på resultatet av intagningsproven. Vi har gått igenom folkskolan och varit uppe i examen och nu väntar vi på att man ska kungöra resultatet.
    Skolinspektionen kommer ut från rektors rum och läser upp namnen på en lista han har i handen. Därpå säger han:
    - De som har hört sina namn stannar kvar och de andra går hem igen.
    Jag har inte hört mitt namn. Total glädje sprider sig inom mig. Jag tror att mitt misslyckande betyder slutet på min förbindelse med undervisningen och lärarnas käpp och att jag hädanefter lyckligt skall njuta av ett behagligt och bekymmersfritt liv.
   Glädjen över misslyckandet varar blott ett par timmar.

dumt med sommartid - helgfråga

Vad läser du nu? Törst, noveller av Nawal El Saadawi som gick bort nyligen.

Mias Helgfråga

🐣🐥 Bonusfråga: Hur har det gått med omställningen till sommartid? undrar Mia i Helgfrågan, dåligt, mår inget vidare, trött, sakta blir det ljusare för varje dag även utan sommartid.

Tant Safiyya och klostret av Baha Tahir

"Hon gjorde personligen i ordning frukosten åt sin make, såg till att hans favoritmat fanns på bordet och stod jämte honom vid matbordet för att kunna hämta vad som saknades och försäkra sig om att han åt ordentligt. Efter frukosten lade hon fram en ren skjorta och nystruken kostym tillsammans med en skinande vit skjorta och hjälpte honom på med kläderna. Sedan följde hon honom till dörren, där hon borstade bort ett dammkorn från kavajen eller rättade till skjortkragen." (sid 35)

Tant Safiyya och klostret (Khālatī Ṣafīyah wa-al-dayr) av Bahāʼ Ṭāhir är en bok jag inte hittade någonstans bland 25 bibliotek i hela Göteborg, men bibliotekarien beställde denna. En vansinnig våldsam kärlekshistoria under förändringarnas tid i en liten egyptisk by långt från Kairo. Broder Bishai är omtyckt av alla och ger goda råd om jordbruk.

Den berättande pojken hjälper sin mor dela ut kakor, ghorayebah, ut i byn och till klostret. Speciellt såg han fram emot att dela till tant Safiyya. Alla förväntar sig att tant Safiyya ska gifta sig med den ståtliga Harbi men istället gifter hon sig med den rike äldre konsulen. Det blir missförstånd, Harbi råkar döda konsulen i självförsvar. Tant Safiyya sörjer länge och ägnar hela sitt liv åt att hämnas sin mans mördare och uppfostrar sin lille son till hämnd.  Hon skötte sin egen jord, hyrde ut den och tog emot pengarna från bönderna. Hon bestämde också vad som skulle sås på varje fält. Seden var att kvinnan brukade utse någon manlig släkting att förvalta arvet.

Harbi är muslim och söker efter fängelsetiden skudd i i ett koptiskt kloster. Sexdagarskriget infaller 1967 mellan arabvärlden och Israel, den lokala fejden blir ett nationellt krig. Banditer började härja i den lilla byn. Stora motsättningar och förändringar.

"Han var rädd för att skälet till att varken hon eller de andra flickorna hade några friare, trots att hon redan var i tjugoårsåldern, var att han envisats med att de skulle gå i skolan. Ward al-Sham var den enda flickan i byn som gått ut grundskolan men hon var också den enda som inte var gift vid det här laget. Och fast vi aldrig talade om detta anade jag att far ibland klandrade sig själv för att han gjort ett avsteg från byns traditioner och att han fruktade att han kanske förstört sina döttrars framtid." (sid 71)

Flera smakbitar: HÄR.

Ugglan har också läst: HÄR.

Thomas Nydahl har recenserat och tyckte boken är banal...

Boken är ju feministisk; tant Safiyya är självständig, 

gör som hon vill, sköter godset och ekonomin själv 

när hon blir änka, männen skött sådant tidigare.

Familjens alla flickor får gå i skolan, de första i byn.