Mothering Sunday svt2

Mothering Sunday Brittisk långfilm från 2021 se: HÄR.
Ett romantiskt drama där tjänsteflickan Jane tillbringar en ödesdiger vårdag 1924 med sin hemlige älskare Paul, som är arvtagare i en förmögen familj. Dagen blir avgörande för Janes framtid och för hennes drömmar om att bli författare. Regi: Eva Husson. I rollerna: Odessa Young, Josh O'Connor, Colin Firth, Olivia Colman, Glenda Jackson, Sope Dirisu m.fl.
Kanske dags för omläsning av boken:

Mödrarnas söndag av Graham Swift berättar om dagen då tjänstefolket får ledigt, söndag den 30 mars 1924. Herrskap och tjänstefolk, kvinnan alltid i underläge, hon har mycket att förlora av allt risktagande och hemlighetsmakeri. "Han hade inte bara bjudit in henne till sitt hus, förekommande öppnat dörren för henne när hon anlände och sedan hjälpt henne av med kläderna som han var hennes slav, utan han hade, på det här andra sättet också, uppträtt som tjänare åt sina tjänare, som jämlike till hennes jämlikar." (sid 37)

Den nittioåriga damen minns, denna dag och gamla älskare. Hon fick som ung föräldrarlös husjungfru låna husets bibliotek, hon läste mycket, inte bara "pojkböcker", även Joseph Conrad, Rider Haggard, G.A. Henty, R.M. Ballantyne, Stevenson, Kipling, Virginia Woolf och andra. Hon blev berömd författare och skrev nitton böcker. bernur läst: HÄR.

Baumgartner av Paul Auster

Baumgartner (2024) av Paul Auster, hans sista bok berättar om skrivande, fantomsmärtor, kärlek och sorg.
Seymour Baumgartner - änkeman, författare, professor vid Princeton - upplever en morgon den ena förargliga motgången efter den andra. Han glömmer att stänga av spisen och bränner handen på äggkastrullen, han halkar i källartrappan och skadar knät. Till sist blir han sittande på en köksstol i det tomma huset och bara stirrar. Blicken faller på den eländiga kastrullen. Den leder tankarna vidare till Anna, Baumgartners älskade hustru som varit död i nästan tio år. Första gången han såg henne var i second hand-butiken där han som ung utfattig student köpte just den där kastrullen.

"Baumgartner fortsatte undervisa på The New School, där han avancerade från biträdande lektor till docent till professor och skrev sina böcker om läsandets fenomenologi och rädslans politik, och vartenda ord i dem skrevs i den lilla alkoven längst in i lägenheten, i andra änden av korridoren från det lilla rummet där Anna skrev sina dikter, redigerade sina författare och översatte sina böcker. Poängen är: det var början på deras lyckligaste tid tillsammans" (sid 92) Flera smakbitar: HÄR.

vackert språk - helgfråga

Vargarna från evighetens skog av Karl Ove Knausgård (2022) 1 kg och 777 sidor, en välskriven tidsresa från 1986; kläder, musik, mat. Knausgård skriver vackert, noggrant och detaljerat.

Kan du ge exempel på böcker där språket har haft en särskilt stark inverkan på din läsupplevelse? undrar Mia i Helgfrågan.

Antingen eller av Elif Batuman

Antingen eller (Either/or 2024) av Elif Batuman, en amerikansk författare, journalist och akademiker med turkiska föräldrar. Batuman växte upp i New Jersey, studerade Harvard och doktorerade vid Stanford University på en avhandling om jämförande litteratur.

Selin har klarat sig igenom första året på Harvard och genomlevt en märklig email-romans med den ungerska matematikern Ivan som skakat om henne på djupet. Deras förbindelse var dunkel och Selin är fortsatt förvirrad. Vad var det som hände, eller inte hände? Och hur ska man egentligen leva? Att vara student är på ett sätt att lösa mysterier, och ledtrådarna finns i böckerna.

När Selin en dag snubblar över Kierkegaards Antingen-eller, och läser: ”Alltså lever man estetiskt eller så lever man etiskt” börjar hennes hjärta banka. Det är ju hon och Svetlana! Den übersmarta bästisen talar gärna om historia och tradition medan Selin själv dras till det estetiska livet: en serie fristående äventyr, erfarenheter som skulle gå att omvandla till litteratur. Hon vill bli författare.

"Jag ville bli romanförfattare redan innan jag kunde läsa, på den tiden när jag bara kunde konsumera böcker genom att någon läste dem för mig och ingen av böckerna kändes tillräckligt lång. De lämnade mig med alltför många obesvarade frågor, alltför många outforskade komplikationer. Mina föräldrar sa att jag förväntade mig för mycket av Bror Groda och Bror Padda: det var ingen roman. Jag förstod det som att en roman skulle ha förklarat allting jag ville veta" (sid 87) Flera smakbitar: HÄR.

Extra tips av Elif Batuman:

Besatta : äventyr med ryska böcker och människorna som läser dem (The Possessed Adventures with Russian Books) av Elif Batuman, som är en amerikansk författare och forskare av ryska klassiker. Hon har skrivit berättelser om ryska böcker, litteratur, läsning. Hennes Idioten har jag inte läst än.

FemEnFredag - My Salinger Year

1 Vad använder du i din närhet som börjar på S? Suddgummi.
2 Vad har du många av som börjar på E? Enhörningar.
3 Vilken stad skulle du vilja besöka på bokstaven M? Manchester 🇬🇧
4 Vad köpte du senast som börjar på K? Körsbärspraliner 🍒
5 Vilket djur på bokstaven L tycker du är fascinerande? Labyrintspindel 🕷

Bokstavsresa Fem en fredag hos: ElisaMatilda.

My Salinger Year Kanadensisk-irländsk långfilm från 2020 se: HÄR.
Den aspirerande författaren Joanna får ett jobb som assistent på en litterär agentur i New York, där hennes huvudsakliga uppgift blir att hantera den världsberömde J.D. Salingers fanbrev. Genom breven och möten med olika människor börjar Joanna reflektera över sina egna drömmar och ambitioner. Filmen är baserad på Joanna Rakoffs memoarer. Regi: Philippe Falardeau. I rollerna: Margaret Qualley, Sigourney Weaver, Douglas Booth, Seána Kerslake, Colm Feore, Tim Post m.fl.

snygg bok - helgfråga

Jo, köper gärna litterära snygga böcker. Senast en trevlig akvarellillustrerad bok Rooms of Their Own Where Great Writers Write av Alex Johnson som berättar om 50 författare och deras liv och skrivvanor.
"Meet novelists who travel half-way across the world to a luxury writing retreat, and others who just need an empty shed at the bottom of the garden. Some are particular about pencils, inks, paper and typewriters, and some will scribble on anything including the furniture. But whether they write in the library or in cars, under trees, private islands, hotel rooms or towers each of these stories confirms that there is no 'best way' to write. From James Baldwin, writing in the small hours of the morning in his Paris apartment, to DH Lawrence writing at the foot of a towering Ponderosa pine tree, to the Bront sisters managing in a crowded co-working space, this book takes us into the lives of some of history's greatest ever writers, with each writing space illustrated in evocative watercolour by James Oses."

Brukar du köpa böcker för de är snyggt gjorda, med fina sidor t.ex? undrar Mia i Helgfrågan.

Blåsa liv av Clarice Lispector

Blåsa liv (1978) av Clarice Lispector

Clarice Lispectors fiktiva person "Författaren" skapar Ângela genom att likt Gud i skapelseberättelsen blåsa liv i sin gestalt. På det sättet tänker han sig kunna föra ett samtal med sitt mörka inre. Men när Författaren inser att han inte längre kan kontrollera sin alltmer självständiga skapelse grips han av en sorts hatkärlek till Ângela. Kanske måste han låta henne dö. Dock förstår han att det även skulle innebära hans eget slut.

FÖRFATTAREN: Jag ska ta semester från mig själv och låta Ângela föra ordet. Om jag en dag kommer att läsa det här sakerna jag skriver hoppas jag att jag i nattens svarta hål ska mötas av tusentals stumma fyrverkerier åtföljda av tusentals sjungande kristallkärvor. Det är denna mörka natt jag en dag vill finna utanför och inuti mig. Ângela gav mig nu ett infall av mig själv och jag blev glad. Lycklig, jag vet inte varför. Ska jag bejaka det? Nej, av någon fördold anledning känner jag illamående och en stark oro varje gång jag lyckats ta mig upp på någon ljuslyckas snöklädda topp. Den alltför rena luften gör ont i kroppen.
   Ângela har vingar.

ÂNGELA: Jag tycker så mycket om det jag inte förstår, När jag läser något jag inte förstår känner jag en ljuv och avgrundslik svindel. (sid 54)

Mord i biblioteket av Katie Gayle

Mord i biblioteket (Murder in the Library 2024) av Katie Gayle, pseudonym för vännerna Kate Sidley och Gail Schimmel. De har skrivit tio böcker tillsammans, i olika genrer. Båda två bor i Johannesburg, Sydafrika, tillsammans med sina män, barn, hundar och katter.

Julia Birds liv på landet är så trivsamt som hon hoppats. Åtminstone tills hon hittar en död kropp i byns bibliotek. Julia bestämmer sig för att göra en egen utredning. Det finns någon därute som är beredd att göra vad som helst för att inte få sina hemligheter publicerade. Kommer hon att hinna stoppa mördaren innan någon annan råkar illa ut?
En trevlig bok som maken lånade åt mig. Perfekt höstläsning.

  "Boken är ju värd en förmögenhet för honom och förlaget."
  "Aj då." Sean såg slogörad ut. "Vad korkad jag var som lämnade den ute i bilen."
   Julia ångrade att hon gjort så stor sak av det. "Oroa dig inte. De kan kolla innehållet i datorn via servern eller molnet eller så", sa hon tvärsäkert. Fast hon var inte riktigt säker på vad det där molnet egentligen var. Eller att det faktiskt fanns ett moln. "Då lär de ju hitta mejlen och utkastet till den nya romanen." (sid 140)

Min flickvän har en gammal själ av Anna Axfors

Min flickvän har en gammal själ (2024) av Anna Axfors

En text man inte kan somna till, skriver författaren. Visst är den bitvis rolig, tänkvärd.
"Jag har besök för första gången. Det är underbart. Det är en tjej som jag kallar min flickvän fast hon inte är min flickvän. Jag kallar henne för flickvän för att hon är som en flickvän. Hon sitter vid min dator och pluggar eller skriver på ett teatermanus. Sedan vill hon att jag ska läsa teatermanuset med henne och vara en av karaktärerna.
Jag känner att det har en väldigt god påverkan på mig att ha besök."

"Jag vill vara ihop med någon statusperson. Det måste inte vara en känd person, absolut inte, men det kan inte vara en bibliotekarie. Jag tycker inte det är sexigt, alls. Varför väljer man att plugga till bibliotekarie? Det är en fråga som jag inte ens vill höra svaret på.
Jag vet inte om jag borde skriva det där. För jag vet inte hur nödvändigt det är är egentligen." (sid 31) bernur har läst: HÄR.

Historien om Lissabons belägring av José Saramago

Historien om Lissabons belägring (História do cerco de Lisboa 1989) av José Saramago (översättning av Marianne Eyre)
Romanen utspelar sig i Lissabon i nyare tid, och under medeltiden på 1100-talet då korsfararna intog Lissabon. Raimundo Silva är en korrekturläsare, och läser igenom ett ganska tråkigt verk om korsfararnas belägring av Lissabon år 1147, då han får för sig att göra uppror och korrigera historieförloppet i boken genom att lägga till ett litet ord; att korsfararnas belägring inte har ägt rum.

"Vi måste verkligen gottskriva korrekturläsaren att han under ett långt liv har skaffat sig så många olika informationskällor, även om det vid ett snabbt ögonkast avslöjas att han saknar teknologisk informationsutrustning, men pengarna räcker sorgligt nog inte till allt, det är hög tid att tala om att det här yrket hör till världens sämst betalda. Men Allah är stor, och en dag kommer någon korrekturläsare att förfoga över en datorterminal som likt en navelsträng dag och natt håller honom i förbindelse med en central databank, och då kan han och vi bara hoppas att det frestande felet inte har smugit sig in i det samlade vetandet som djävulen i klostret." (sid 23) Flera smakbitar: HÄR.

Svenska Akademiens motivering 1998:
”som med liknelser burna av fantasi, medkänsla och ironi ständigt på nytt gör en undflyende verklighet gripbar”

Genom blå hagar av Claire Keegan

Genom blå hagar (Walk the Blue Fields 2023) av Claire Keegan.
Åtta oförglömliga om ett Irland som brottas med sitt förflutna och om människor som stakar ut en ny framtid. En kvinna flyttar in hos en präst och sätter eld på hans möbler. En bonde vaknar halvnaken och inser att pengarna är borta. En kvinna reser på stipendievistelse för att skriva men ställs inför en oinbjuden gäst. En präst brottas med minnet av en kärleksaffär och en skogsvaktare reser till en stad vid havet för att finna sig en hustru. (Översättning Erik Andersson).

En lång och plågsam död
Claire Keegan är mästare på att skriva noveller. Kvinnan på stipendievistelse i Nobelpristagaren Heinrich Bölls stuga i Irland för att skriva. Som läsare känner landskapet, atmosfären, hennes frustration över den objudna gästen som man var där själv. Men som författare kan hon själv skapa en historia som tillfredsställer.

"Hon klättrade upp samma väg som hon kommit, gick över till andra sidan viken och hittade en annan stig som ledde ner till en bäck med bräckvatten som kom rinnande från mossen. Varsamt klev hon över de flata bruna stenarna, följde den hala stigen och kom ut i vikens vita solsken.
    Högvattnet hade spolat upp en del skräp, men överallt omkring henne låg djupa lager av glimmande urblekta stenar. Aldrig hade hon sett så vackra stenar, de klirrade som porslin under fötterna för varje steg hon tog." (sid 14) Flera smakbitar: HÄR.

egen bokserie - helgfråga

Tror att man ska hålla sig till miljö man är bekant med, så jag vill berätta om den vackra Hisingen, där tanter jagar bovar eller annat spännande. Det skulle bli lik Morden i Midsomer som är rena turistprogram om England.

Det finns mycket faktaböcker jag kan ha till min hjälp.

Vi säger att du skriver en bokserie deckare/feelgood/annan genre. Vad skulle du välja för stad/by/plats? undrar: Mia.

Virginia Woolf à la 1931

Intressant att läsa vad samtiden skriver om författare. För länge sedan köpte jag Sex nutida engelska romanförfattare (1931) av Wilhelm De Geer ((1893-1966), som jag inte vet så mycket om. Han har läst Aldous Huxley, Walter de la Mare, David Garnett, D. H. Lawrence, Virginia Woolf (1882-1941) och Maurice Baring.

De Geer skriver om vikten av bra översättare, dock hur viktigt att vara bekant med förhållandena i landet för att kunna översätta bra.
"Utan kännedom om vardagsspråket i alla dess grader av trivialitet kan man ej ha ett tillräckligt känsligt öra, när det gäller att skilja agnarna från vetet i den högre stilen. För att övergå till förhållanden, seder och bruk inom ett land, så är det klart, att medan å ena sidan romanlitteraturen är ägnad att initiera främlingen i dessa, s¨måste å andra sidan just i romanen mycket för honom bliva tomma ord och mer eller mindre besynnerliga infall, vilket för den infödde är fullt av mening och helt naturligt. Exempelvis om en författare i förbigående nämner, att en person bor vid Portman Square i London, är detta för främlingen blott ett naket påstående, som han ej fäster sig vid, medan det för engelsmannen i vis mån är en koncentrerad karakteristik. Han förstår därav, att personen ifråga måste vara rik och förnäm"

De Geer har synpunkter på alla fru Woolfs böcker, både ris och ros.
"I England är Virginia Woolf en talangfull förespråkare inom litteraturen för modernism. Hon mer eller mindre fullständigt åsidosätter det gängse kravet på logiskt sammanhang. Det bästa resultat synes hn ha nått i "Mrs Dalloway", varest hon oaktat stilistik fördomsfrihet dock hållit si inom vissa gränser. Denna bok har synnerlig charm, friskhet och originalitet. Den vedertagna romanformen är lagd åsido. Handling saknas naturligtvis. Trots karaktärsteckningens brister kan "Mrs. Dalloway" betecknas som en rik bok." (sid 143)
"I "Jacob's Room" har författarinnan däremot gått till ytterligheter. Här ha satserna vräkts ihop huller om buller som grenarna på en rishög." (sid 147)
"Fru Woolfs experiment i impressionistisk stil ha nog utfallit bäst i den lilla skissamlingen "Monday and Tuesday". Hon har här utvecklat en absolut personlig stil." (s 152)
""The Lighthouse" är en av de utkastliknande böcker, varpå fru Woolf slösat sin talang. Ett sällsynt osammanhängande verk!" (s 150)
"En plats för sig bland Virginia Woolfs böcker intar "Orlando". Detta namn lär på något vis representera ägaren på slottet Knole (Kent) genom tiderna. När författarinnan kallar boken en biografi, har hon djärvt gjutit nytt vin i gamla läglar utan fruktan för bristning. Tid och rum och även personlig identitet äro relativa begrepp i detta komplex av skildringar." (s 154)
""A Room of one's own" är ett av fru Woolf hållet föredrag, sedermera utgivet i bearbetat skick. Det avhandlar kvinnans ställning (närmast som författare) genom tiderna. Däri framhålles bl.a. den skadliga inverkan, som förargelse utövar på skaparkraften. Författarinnan är indignerad över kvinnans ställning i gågna tider" (s 165)

Ellen Mattson om läsningens betydelse

Vad betyder läsning för hjärnan, språket och tankeförmågan? Och vilken roll kan Svenska Akademien spela för att lyfta läsningens betydelse? Författaren och ledamoten av Svenska Akademien Ellen Mattson intressant att lyssna.
Vi läser allt mindre, speciellt barn och ungdomar. Akademien gör olika insatser för att öka barns läsning. Finns ingen "dålig" litteratur, hon läste Kitty och Vi Fem. Viktigt med mängdläsning, komma upp i snabbhet. Unga säger att: "Läsning är slöseri med tid!"

Djupläsning kräver pappersläsning, kunna gå in i en text, uppleva olika perspektiv. Skumläsning på skärm blir förlust av komplexitet. Virginia Woolf levde i en familj där man läste mycket för barnen, inte bara barnböcker utan även svår läsning. Woolf var mycket intresserad av läsning.
Dålig läsförmåga försämrar korttidsminnet. Lyssna är inte samma sak som läsa själv.Man skapar egna bilder, förlorar sig själv, lämnar verkligheten, annan tid, annans verklighet. Man lär sig något, hur det känns för andra i en annan tid.
Ingen läsning, ingen skrift. Man måste läsa för att kunna skriva.

Mycket byggarbete, inte helt enkelt komma till Göteborgs Litteraturhus.

Min bokvärld av Kerstin Ekman

Min bokvärld (2023) av Kerstin Ekman
Det började med barndomshemmets bokhyllor och Katrineholms stadsbibliotek. I 24 kapitel förmedlar Kerstin Ekman starka upplevelser som läsandet gett henne, och berättar om böcker hon kommit att älska, böcker som vänner, som tröst - och om hur läsa och skriva hör ihop.
När en författare skriver om sina läsminnen så blir det njutbart. Det blir boktips för man blir ju nyfiken och vill läsa mer. Blir man klok av att läsa? och andra funderingar.

"Det första goda rådet om hur man gör när man skriver fick jag under ett sommarlov i gymnasiet. Det är säkert ett knep som grekerna uppfann, men Horatius gjorde det till sitt i sin Ars Poetica och kallade det in media res. Jag tyckte mig komma ihåg att Abbé Prévost som skrev Manon Lescaut kastade sig in i händelsernas mitt för att följa Horatius exempel. Det var en spännande berättelse om två unga älskande som flydde till USA, vilket var ovanligt på 1700-talet. Jag hade fått den som läsuppgift i franska under sommarlovet. Det står Kerstin Hjorth LII3 i den och som bokmärke ligger kvittot från Hjalmar Petterssons Bokhandel i Katrineholm. Den kostade fem kronor och tjugofem öre som hade debiterats min pappas konto. Man kan förundra sig över att den gick att köpa där. Men det gick ju att beställa böcker.
   Lustigt är det att jag ännu minns meningen om att gå rakt in i händelsernas mitt."

Mnemosyne : nio essäer om skapande av Birgitta Holm

Mnemosyne : nio essäer om skapande (2023) av Birgitta Holm, professor i litteraturvetenskap, som har skrivit många litterära böcker. Hon disputerade på en avhandling om Gösta Oswald, boken tillägnas minnet avhonom. Ett nöje att läsa om dem man redan läst, eller få tips om Holms favoriter.
Som musernas moder kan Mnemosyne, minnet, placeras som en urgrund för skapandet. Men hur ser ett sådant föräldraskap ut? I nio essäer, lika många som muserna, bollar Birgitta Holm den frågan vidare till ett antal författare som har följt henne genom livet: Selma Lagerlöf, Marcel Proust, Friedrich Hölderlin, Christa Wolf, James Joyce, Samuel Beckett, Marguerite Duras, Franz Kafka, T. S Eliot och Jorge Luis Borges. De svar författarna ger är lika många som de själva. Enstämmiga är de däremot i att frågan leder djupt in i deras författarskap. Att boken tillägnas minnet av Gösta Oswald har att göra med hans roll som introduktör till många av dessa följeslagare. Ingen så som han har pekat mot det hemlighetsfulla i skapandet - och på samma gång hur betydelsefullt det är att ändå ställa frågor till det. bernur har läst: HÄR. Lyssna: HÄR.

Midnatt i Paris i svtPlay

Midnatt i Paris (Midnight in Paris) Regi: Woody Allen,
Amerikansk-spansk långfilm från 2011, se: HÄR.
En romantisk komedi om amerikanske Gil och hans fästmö Inez som reser till Paris tillsammans med hennes föräldrar. Inez är mest intresserad av att shoppa och roa sig men hos Gil väcker Paris glömda minnen och han blir allt mer övertygad om att den väg han valt i livet inte är den rätta för honom. En rad oväntade händelser ställer allting på sin spets och snart är ingenting sig likt, han umgås med kulturella och litterära giganter. I rollerna: Owen Wilson, Rachel McAdams, Marion Cotillard, Tom Hiddleston, Léa Seydoux m.fl.

Skammen av Annie Ernaux

Skammen (La honte 1955) av Annie Ernaux börjar med: "Tidigt på eftermiddagen, en junisöndag, försökte min far döda min mor." Här berättar hon om den traumatiska händelse som kom att prägla hennes liv. Osentimentalt och självutlämnande återskapar hon runt denna våldsscen den värld som var hennes år 1952: den dominerande modern, den kuvade fadern, det enkla hemmet i den lilla staden i Normandie, arbetarklassens sociala regler och koder, privatskolans religiösa - känslan att vara en klassfiende i sin egen familj - känslan att för alltid gå in i skammen ...
Ju mer Ernaux dyker ner i historien desto mer begriper hon vilket spänningsfält föräldrarna levde i. Mellan önskan om social framgång och skammen över var de kom ifrån. Samtidigt skildrar Ernaux sin egen skam och strävan efter att slippa undan konventionerna hon vuxit upp med och istället följa sin egen längtan efter ett helt annat liv än föräldrarnas.

En känsla jag känner igen:
"Efteråt har den söndagen lagt sig som ett filter mellan  mig och allt jag upplevde. Jag lekte, jag läste, jag uppförde mig som vanligt men jag fanns ingenstans. Allt hade blivit artificiellt. Jag hade svårt att lära mig läxorna som jag förut bara hade behövt läsa igenom en gång för att kunna. En överdriven noggrannhet som inte fäste sig vid något hade ersatt min tidigare nonchalans - den begåvade elevens nonchalans som litar på sin lätthet att lära." (sid 13) Flera smakbitar: HÄR.

Orlando av Virginia Woolf

Orlando (1928) av Virginia Woolf.
En historisk pikareskroman som skildrar Orlando från det han är en ung adelspojke på drottning Elizabeth I:s tid tills han som medelålders slottsfru år 1928 kör sin sportbil från shoppingturen i London till släktgodset i Knole. En vindlande och fantastisk historia om Orlando som kommer att leva i 400 år. Först som man, sedan som kvinna, som älskare och älskarinna, som rik och som fattig. Orlando föds som en man i ett välbärgat hem i 1500-talets England och avslutar sitt liv på 1990-talet som en helt vanlig kvinna som har förlorat allt men funnit sig själv. Skrivande är viktigt för Orlando.

Vita Sackville-Wests son, Nigel Nicolson, har kallat romanen för ”ett av de längsta och mest fängslande kärleksbreven i historien”. Vita Sackville-West och Virgina Woolf hade en intensiv kärleksrelation som inte bara resulterade i romanen Orlando. Den gav också upphov till över femhundra brev – och en till synes aldrig sinande nyfikenhet på dessa kvinnors förhållande. Lyssna på P1: HÄR.

Jag har läst om boken för på fredag ska jag på teater med dottern och dotterdottern och titta på Orlando. Medan världen runtomkring envisas med att dela in allt i kvinnligt och manligt frågar sig Orlando vad det egentligen spelar för roll? Måste man bestämma sig?
Den brittiska regissören Katie Mitchell tar oss här med på en queer resa genom 400 år av patriarkal historia. Om en av litteraturhistoriens mest spännande gestalter. Spelas på tyska med engelsk textning. Uppsättningen hade urpremiär på Schaubühne 2019 och har med framgång även spelats i Paris, Lissabon och Madrid.

Orlando lever under 400 år. Han verkar vid Elisabet I:s hov i 1500-talets England, förälskar sig i en rysk prinsessa, försöker bli författare. Han blir ambassadör i Konstantinopel på 1600-talet, och återvänder som kvinna. Under 1700-talet lever Orlando livet, anordnar fester och älskar både män och kvinnor.

Tiden går och Orlando ser hur allt är i ständig förändring. Hur samhället ser på könsroller och begär, hur män och kvinnor ska bete sig, vad en författare får skriva om, vad en kvinna får tänka på. Orlando lever under 400 år. Han verkar vid Elisabet I:s hov i 1500-talets England, förälskar sig i en rysk prinsessa, försöker bli författare. Han blir ambassadör i Konstantinopel på 1600-talet, och återvänder som kvinna. Under 1700-talet lever Orlando livet, anordnar fester och älskar både män och kvinnor. Tiden går och Orlando ser hur allt är i ständig förändring. Hur samhället ser på könsroller och begär, hur män och kvinnor ska bete sig, vad en författare får skriva om, vad en kvinna får tänka på.

"I trädgården kunde man se snödroppar, krokus, hyacinter, magnolior, rosor, liljor, astrar, dahlior i alla varianter, päronträd och körsbärsträd och mullbärsträd plus en enorm mängd sällsynta och blommande buskar, evigt gröna träd och perenner växa så tjockt på varandras rötter att det inte fanns en jordbit utan sin flora, inte en gräsplätt utan sin skuggning."

Nuttery är en av de vackraste platser i Sissinghurst, ljuset är magiskt i Vita Sackville-Wests trädgård.

skriva bok själv - helgfråga

här bloggar jag vid min stationära

Periodvis har jag funderat på att det skulle vara kul att skriva min familjehistoria. Min finska far som flydde från Sovjet som barn under kriget, en mor som blev faderlös och fick bo hos främlingar redan som femåring, mjölkade kossor, och hon rymde som fjortonåring till storstan...  En rejäl klassresa blev det, byta land, nytt språk och mycket annat. Skulle vara intressant för barnbarnen att få veta. Foton från min resa i Ryssland: HÄR.

Om du skulle skriva en bok. Vilken genre skulle du välja?
Veckans helgfråga hos: Mia.