Victoria Benedictsson hemma och i världen

Victoria Benedictsson hemma och i världen (2024) av Maria Hansson, Eva Öhrström, Yvonne Leffler.
En ny tunn bok om nyare forskning, med många sidor Noter. Boken presenterar tre olika aspekter av den mytomspunna 1800-talsförfattaren Victoria Benedictsson.
Maria Hansson utgår från det internationella genombrottet i 1880-talets skandinaviska litteratur där författare som Ibsen och Strindberg belyste äktenskapliga problem i dramatik och romaner, medan Benedictsson i stället använde folktron i myter och sagor för att hävda sig som kvinnlig författare.
Eva Öhrström tar upp salongskulturens historia för att visa vad som hände när Benedictsson lämnade lilla Hörby för att besöka Stockholms kulturkretsar.

Litteraturprofessor Yvonne Leffler visar i en tredje litteratursociologisk studie på det stora internationella intresset för Victoria Benedictsson. Hon var översatt till flera språk, precis som Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén. Benedictsson representerade det moderna genombrottets kvinnliga författare i svensk litteratur både hemma och internationellt.


Rahaa (Pengar 1885) Victoria Benedictsson (alias Ernst Ahlgren) hittade jag i min mors bokhylla på finska, översättning Salme Setälä 1916. Slutet skiljer sig lite. Yvonne Leffler skriver att det finns få litteraturvetenskapliga arbeten på finska.

1800-talet - tisdagstrio

Lille Lorden (1886) av Frances Hodgson Burnett.

Rahaa (Pengar 1885) Victoria Benedictsson (alias Ernst Ahlgren).
Pengar var dåtidens inlägg i kvinnodebatten.

Fredrika Bremers Livet i Gamla Världen : dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland (Schweits, Italien, Palestina, Turkiet, Grekland och dess öar, 1860), hon levde fortfarande, dog på nyårsafton 1865, en bok från tiden hon levde! Nästan magiskt att hålla och läsa i den.

1800-talet - tisdagstrio temat hos: Ugglan.

Vi Läser Göran Greider

l

Vi Läser nr 6 har lång intressant intervju med Göran Greider. Och en artikel om August Strindberg och Victoria Benedictsson i Köpenhamn, händelsen som inspirerade honom till Fröken Julie.

En trädgårdsbok som inte är bara en trädgårdsbok; I trädgården hörs andra ekon av Göran Greider, människor som satsar hela sin själ på en perfekt gräsmatta, borde läsa denna. Mitt hem ser ut som min trädgård; lite vilt och brokigt. Vår trädgård är till för att njutas i, filosofera i. Greider berätta lite trädgårdshistoria; Eden, Voltaires trädgård, koloniträdgårdar.  Sapfo berättar om äppelplockare, Homeros i Odysséen innehåller trädgårdsskildringar. Michelle Obana odlade ekologisk trädgård på residensets gräsmatta.

Jul av Victoria Benedictsson

"Han kunde icke leva utan tillgivenhet, därför hade han köpt den - köpt den så länge av hustru och barn, att han nu var en ruinerad, ärelös man.
   Vad han var gammal och trött! Han reste sig tungt. Nu var det jul. Nu väntade man honom där inne.
   Ett matt glädjeskimmer flög ännu över hans ansikte vid tanken på ljusen, glammet och all denna tacksamhet för de vackra julpresenterna."

Jul av Victoria Benedictsson (1850-1888) är en fin tankeväckande novell hur julen kan vara så olika, fullt av kontraster, så olika hos de rika och jul hos de fattiga. Hur tröttheten kan se olika ut. Men det ytliga kanske inte visar tydligt var den djupaste glädjen och tacksamheten finns.

"Och nu är det jul i stugan. Icke med gåvor och gengåvor, icke med gran och konfekt, men med ett mål så bastant, en förnöjelse så hjärtinnerligt, att man ska minnas den hela året."

min 87-åriga mor har flyttat

Jag hittade den första finska översättningen av Sense and Sensibility av Jane Austen (1952), Little Lord av Frances Hodgson Burnett och Kafka.

Efter 48 år i samma lägenhet bor hon nu i bottenvåning utan trappor, och egen tvättmaskin. Hon ser fram emot att hjälpa maken med tvätten. Jag tog några gamla finska böcker vid rensning. Några behöll min mor.

Rahaa (Pengar 1885) Victoria Benedictsson (alias Ernst Ahlgren), Synnöve Päiväkumpu (Sigurd Jorsalfar 1872) av Bjørnstjerne Bjørnson, romanen Kesäinen leikki (Sommarleken 1927) av Fredrik Böök.

kvinnoalfabetets bokstav F - som Fredrika

Enligt O:s Alfabetsutmaningen går vidare och det är dags för bokstaven F. Dags att leta i arkiven efter kvinnor som förtjänar att lyftas. Nästa vecka gör jag ett uppehåll för Bokmässan, men om två veckor kör vi igen. Kanske en chans att komma ikapp för de som inte hunnit med alla bokstäver hittills. Dagens uppgifter är följande:
1. Nämn en författare med för- eller efternamn på F? Marilyn French som skrev Kvinnorummet.
2. Lyft fram ett kulturellt verk på F. Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum och gärna en kvinna som skapat verket. Fru Marianne av Victoria Benedictsson är en klassiker som även filmats.
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på F vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare? Katarina Frostenson är både författare och ledamot av Svenska Akademien, inte helt lättsmält, men mångsidig. 4. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på F som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar. Fredrika Bremers staty finns i Humlegården. Hon var tidigt ute, reste ensam, skrev böcker, fast förtjänsten gick till brodern - eftersom hon var ogift. Men Bremer skrev till kungen och såg till att även andra ogifta kvinnor blev myndiga och kunde behålla sina egna pengar. Och vi är födda i samma stad!

belönad litteraturprofessor som kan Woolf

Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet med inriktning i genusforskning, har belönats med 60 000 kr av Svenska Akademien.

Lisbeth Larsson har varit produktiv och forskat inom biografiforskning, litteraturteori, litteraturhistoria och populärkultur - alltid med ett genusperspektiv. Hon har skrivit om Virginia Woolf och Victoria Benedictsson. Ett litet urval: En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress, Promenader i Virginia Woolfs London och Hennes döda kropp. Om Victoria Benedictssons arkiv och författarskap, som var nominerad till Augustpriset. Hon ingick även i redaktionen för Nordisk kvinnolitteraturhistoria.

Mina författare på B

Lite uppvärmning inför Internationella Kvinnodagen; Det andra könet av Simone de Beauvoir läste jag på 1970-talet, men det har kommit ut en nyöversättning, hon levde hela sitt liv i skuggan av Jean-Paul Sartre, fast många anser henne mer begåvad. Victoria Benedictsson är mest känd för Fru Marianne (1887), Pengar är dåtidens inlägg i kvinnodebatten. Enid Blyton vill jag nämna för hon har roat mig mycket, skrivit många kul ungdomsböcker. Fredrika Bremer och jag är födda i samma stad, i Åbo, jag har alltid varit intresserad av henne, Nina är kanske inte den mest kända bok. Suzanne Brøgger läste jag mycket på 1970-talet och tycker fortfarande om henne.