Den andra dottern av Annie Ernaux

Den andra dottern (2024) av Annie Ernaux
Berättelse om att växa upp som den "den andra dottern", hon som aldrig skulle ha fötts om inte den första dottern hade dött, eftersom familjens ekonomi bara tillät ett barn. Det är en gripande berättelse om det osagda, den hemliggjorda. Flickan Annie råkar vid tio års ålder höra modern berätta för en väninna om den förstfödda, hon som dog "som ett litet helgon". Och genom livet insisterar en fråga på svar: Varför du, varför jag?
Tystnad och hemligheter, så var det nog förr. Fragment och minnesbilder. Barn behandlade man som de inte hade öron. Aldrig prata med föräldrarna, inte ens som vuxen. Författaren själv råkade ut för allvarliga skador och sjukdomar som barn, innan vacciner obligatoriska.

Min far (1983) av Annie Ernaux handlar om författarens föräldrar och de erfarenheter som formade dem. I Min far närmar hon sig fadern - denna outbildade, hårt arbetande, känslokalla man. Ett Frankrike som känns oerhört avlägset, men som faktiskt bara ligger två generationer bort. Farfar som inte kunde läsa för istället för skola skulle han hjälpa till på gården.
Kvinnan skulle man kanske också läsa om för att förstå.

läst 18 kvinnliga nobelpristagare

konstnären Katarina Hamilton, här med 17 kvinnliga Nobelpristagare.

Läst något av alla 18, tryck på namnet:

Selma Lagerlöf (1858-1940) Sverige 1909
Grazia Deledda (1871-1936) Italien 1926
Sigrid Undset (1882-1949) Norge 1928
Pearl Buck (1892-1973) USA 1938
Gabriela Mistral (1889-1957) Chile 1945
Nelly Sachs (1891-1970) Tyskland 1966
Nadine Gordimer (1923-2014) Sydafrika 1991
Toni Morrison (1931-2019) USA 1993
Wislawa Szymborska (1923-2012) Polen 1996
Elfriede Jelinek (1946-) Österrike 2004
Doris Lessing (1919-2013) Storbritannien 2007
Hertha Müller (1953-) Rumänien 2009
Alice Munro (1931-2024) Kanada 2013
Svetlana Aleksijevitj (1948-) Vitryssland 2015
Olga Tokarczuk (1962-) Polen 2019
Louise Glück (1943-2023) USA 2020
Annie Ernaux (1940-) Frankrike 2022
Han Kang (1970-) Sydkorea 2024

Han Kang i hennes hemstad Seoul. Hon är en av Sydkoreas mest lästa och hyllade författare och översatt till 27 språk. Framgångarna kröntes med årets Nobelpris i litteratur. Men bakom succén finns en personlig historia av existentiellt mörker, svartlistning och familjetragedier, svt: HÄR.


Kvinnliga nobelpristagare -
tisdagstrio hos: RobertW

Jag tar inte farväl av Han Kang

Jag tar inte farväl (2024) av Han Kang
Författaren Gyeongha har drabbats av en kollaps efter att ha skrivit en bok om en massaker. Om nätterna drömmer hon om en plats med stubbar som liknar gravstenar när tidvattnet börjar strömma in. Den otäcka drömmen blir startskottet på en märklig resa.
Det snöar häftigt när hon landar på ön Jeju. Hennes vän Inseon ligger på sjukhus efter en olycka och Gyeongha har tagit på sig att försöka rädda hennes fågel som lämnats ensam hemma i huset utan mat. Ön har en fasansfull historia, här mördades många människor vars namn nu fallit i glömska, men det finns också de som försökt minnas. Snöstormen blir en portal till ett annat tillstånd där döda och levande tycks kunna röra sig mellan tidsskikten. Vem ska trösta de avlidnas själar?
Nutid, dåtid, minnen, drömmar, jag gillade läsa Kangs bok. Mycket hetta, kyla och snö.

Svenska Akademiens motivering 2024:
"för hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet.”

  "Vissa människor är kapabla att själva styra förändringarna i sina liv. Utan minsta tvekan fattar de svåra beslut, sådana som andra inte ens kan föreställa sig - de gör sitt bästa och tar sedan ansvar för konsekvenserna. Oavsett vilken väg de väljer, har människorna i deras omgivning slutat förvånas. Inseon hade studerat fotografi vid universitetet. Hon blev intresserad av dokumentärfilmer i sena tjugoårsåldern och hängav sig åt det de påföljande tio åren, trots att det knappast hjälpte henne med uppehället." (sid 26) Flera smakbitar: HÄR.

äpplen 🍏🍎 tisdagstrio

Minervas äpple: om diktsyn, tolkning och bildspråk inom nordisk göticism är skriven av Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Frukttjuven (2020) av Peter Handke.

Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan, en berättelse om en skara gamlingar i en halvt raserad bergsby som sedan länge tappat kontakten med världen nedanför berget.

Frukt och bär (på omslaget, i titeln eller i handlingen) - temat tisdagstrio hos: Robert W

läst sydkoreanska Han Kang

Den vita boken (2019) av Han Kang är en vacker allvarlig bok, vit är en allvarlig färg, väcker många tankar och minnen. Författaren samlar en lista över vita saker. Is Måne Ris Vågor Svepning. Ord som rör något i författaren. En vit fågel öppnar rum mot en sorg storasyster som dog efter födseln, lindor, en spädbarnsskjorta, svepning. Dåtid, nutid, framtid.

Ett vitt leende
Det är (antagligen) bara hennes modersmål som har uttrycket "att le vitt". Ett ansikte som ler avlägset, tröstlöst, med en renhet som när som helst kan brista. Eller ett sådant leende. (sid 76)

Han Kang är relativt ung sydkoreansk författare, bland annat känd för sin roman Vegetarianen, vilken jag inte har avsikt att läsa. Köar för hennes nya Jag tar inte farväl. Hon är den 18:e kvinnliga Nobelpristagaren.

Svenska Akademiens motivering 2024:
"för hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet.”

flytthjälp à la Selma Lagerlöf

En vän ska flytta till mindre och frågade om jag vill ha några böcker. Jag plockade med mig hem 4 Selma Lagerlöf: Spår och speglingar, Jag vill sätta världen i rörelse : en biografi över Selma Lagerlöf, I Selmas sällskap av Louise Vinge, Evangelium enligt Selma.

Dessa tog jag inte med mig: Selma Lagerlöfs teatersonetter, Sankta Annas kloster : drama i två akter (2021) av Selma Lagerlöf har jag redan läst. Du märkvärdiga människa! : essäer om Selma Lagerlöf av Lena Carlsson.

Jag har nämnt Selma Lagerlöf 31 gånger i min bokblogg.
Men varför flög Nils Holgersson inte över Tornedalen? En okänd och mörk del av svensk historia, hur Sverige har behandlat en av sina nationella minoriteter, tornedalingar.  Går det att rädda meänkieli, språket och kulturen, när en hel generation inte fått lära sig föräldrarnas modersmål?

Sinnenas tid av Annie Ernaux

Sinnenas tid (Passion simple 1991) av Annie Ernaux väckte stort uppseende vid publiceringen i Frankrike 1991, är en djärv återspegling av en mogen kvinnas tankar och handlingar - en beskrivning av passionens väsen, bortom alla sociala och kulturella värderingar.

En kvinna väntar på en man. Under ett år lämnar hon knappt sin lägenhet, lever bara för deras korta sinnliga möten, dikterade av honom. Allt som varit hennes liv - vänner, arbete, kulturella intressen, intellektuella utmaningar - har reducerats till passiv längtan. Smärtan av att så fullständigt leva för någon annan är oundviklig. Men kanske är det ändå värt det. Tänk vad kärlek var svårt innan mobiler.

"I början, när jag vaknade klockan två på morgonen, var det mig likgiltigt om jag levde eller dog. Det värkte i hela min kropp." (sid 49)

Älskarinnan av Malin Lindroth har samma tema.

uniform - tisdagstrio

Ned med vapnen! (1890) av Bertha von Suttner, hon fick Nobels fredspris 1905. Boken brändes under bokbålen i Nazityskland 1933.

Den andre (Spare) av Prins Harry, den Andre, reserv, nummer tre i tur. Barndomen, tiden på internatskola. Mycket idrott, militärutbildning till pilot, kriget i Afghanistan.

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj.

Yrken (eller andra roller) med uniform, i handling, titel eller på omslag (Uniformens dag den 17/4) - temat tisdagstrio hos: Ugglan.

Mårbackasviten av Selma Lagerlöf

Mårbackasviten av Selma Lagerlöf
I Selma Lagerlöfs självbiografiska svit omnämns hennes far - i Lagerlöfforskningen ofta kallad författarens musa - som en oemotståndlig charmör, trots att situation efter situation på skriande vis efterfrågar hans kärlek. Han kallas kraftkarl, fast tydligtvis är han en man utan kraft. Lagerlöf beskriver honom som en underbar far, men av den faderliga omsorgen ser vi inga tecken alls. Mot slutet är fadern helt frånvarande, men har satt svårutplånliga spår, genom att förslösa allt familjen ägt.

Novellresan 2024 hos Ugglan.
Mars: Mårbacka.

När Selma Lagerlöf började skriva självbiografiskt utmanade hon sig själv och sitt tidigare författarskap. »Mårbackaböckerna« - Mårbacka [1922], Ett barns memoarer [1930] och Dagbok [1932] - är en osentimental självbiografisk berättelse där inte minst mannens svek hamnar i förgrunden.

Barnjungfrun
Många små berättelser om familjen, om de tre barnen och deras barska barnjungfru som inte vet så mycket om barn. Back-Kajsa vet inte hur man leker med barn, läser inte för dem. Och lilla Selma på tre år och hade ont i en höft och hade svårt att gå. En morgon vaknade hon ensam, alla hade gått ner från den branta trappan.
"En sådan människa tycktes ju inte vara enkom skapad till barnpiga, och fru Lagerlöf hade också varit i stort beråd, innan hon stadde henne. Inte hade hon varit i tjänst förr, inte hade hon något gott att brås, och inte var hon van vid folkskick"

Career & family av Claudia Goldin

Career & family : women's century-long journey toward equity by Claudia Goldin. Winner of the 2023 Nobel Prize in Economics. A renowned economic historian traces womens journey to close the gender wage gap and sheds new light on the continued struggle to achieve equity between couples at home.

Drawing on decades of her own groundbreaking research, Claudia Goldin provides a fresh, in-depth look at the diverse experiences of college-educated women from the 1900s to today, examining the aspirations they formed—and the barriers they faced—in terms of career, job, marriage, and children. She shows how many professions are “greedy,” paying disproportionately more for long hours and weekend work, and how this perpetuates disparities between women and men. Goldin demonstrates how the era of COVID-19 has severely hindered women’s advancement, yet how the growth of remote and flexible work may be the pandemic’s silver lining.

Antidiscrimination laws and unbiased managers, while valuable, are not enough. Career and Family explains why we must make fundamental changes to the way we work and how we value caregiving if we are ever to achieve gender equality and couple equity.

Björnen sover av Alice Munro i svt

Björnen sover (The Bear Came Over the Mountain) av Alice Munro
(ur novellsamling Kärlek, vänskap, hat).
Grant och Fiona har varit gifta i 45 år. Plötsligt fylls hemmet av kom-ihåg-lappar och Fiona minns inte om hon tagit sin medicin eller inte, vad hon gjort de senaste timmarna eller vem hon talade med nyss. Grant tvingas placera sin hustru på ett demensboende. Det förflutna blandas med nuet, klara stunder med stunder av förvirring. Vad har satt avtryck i en människas liv och vad minns man när man inte längre minns? De dagliga besöken hos Fiona minskas till ett par gånger i veckan. Han ser snabba försämringar, ibland minns Fiona vem han är. Fiona hittade en vän på hemmet. Grant önskade också hitta en vän.

"När Grant började undervisa i anglosaxisk och nordisk litteratur hade han den vanliga sorters elever i sina klasser. Men efter några år lade han märke till förändring. Gifta kvinnor började återvända till universitetet. Inte för att de tänkte kvalificera sig för ett bättre jobb eller ett jobb överhuvudtaget utan bara för att få något intressantare att tänka på än vanliga hobbyer och hushållsgöromål. För att berika livet." (sid 286)

Novellresan 2024 hos Ugglan.
Februari: Kanada.

Novellen visas filmatiserad i svtPlay:

Away from her Kanadensisk långfilm från 2006, se: HÄR.

Fiona och Grant har varit gifta i över 40 år när Fiona insjuknar i Alzheimer och måste läggas in på ett hem. För första gången på alla år skiljs de åt och Grant får inte besöka henne de första 30 dagarna. När han äntligen får träffa Fiona igen kommer hon inte ihåg honom och hennes intresse har istället vänts mot Aubrey, en rullstolsburen och stum man som också bor på hemmet. I rollerna: Julie Christie, Michael Murphy, Gordon Pinsent, Olympia Dukakis, Kristen Thomson m.fl. Oscarsnominerad.

Den unge mannen av Annie Ernaux

Den unge mannen (Le jeune homme 2022) av Annie Ernaux är en nyckel till att förstå Annie Ernauxs verk, hennes förhållande till tid, minne och skrivande.
I slutet av 1990-talet hade den då nästan 60-åriga Annie Ernaux ett förhållande med en trettio år yngre man. Under några månader levde hon som den passionerade kvinna hon var som ung, och på så vis blev kärleksrelationen en resa i tid och en erfarenhet som hjälpte henne över ett hinder i sitt eget författarskap. Den unge mannen blev också en spegel av henne själv och den klassbakgrund hon med bestämda steg lämnat bakom sig.

En lite vemodig berättelse, Annie Ernaux senaste bok, om ett förhållande som väcker många minnen. Han gav njutning och fick henne återuppleva det som hon aldrig hade föreställt sig att hon skulle få återuppleva. Hon tog med honom till ställena som hon ofta hade besökt under studieåren. Hon ville känna sig övertygad om att ingen annan njutning överträffade njutningen i att skriva en bok.

Louise Glück 1943-2023

Trofast och ädel natt (2021) av Louise Glück. Hon har skrivit femtontal diktsamlingar, i denna väver hon in korta prosadikter. En samling som i sitt mörker skänker hopp om hur förtrollande alldagligheten kan vara i sin närvaro och vilken magi som ännu återstår i åldrandet. En tillbakablick över livet av en konstnär på en imaginär engelsk landsbygd, en tillbakablick från någon som vet att tiden är bakom honom, barndomens mystik formad och berättad från en fjärran strand långt senare i livet. Den prisades med National Book Award (översättare göteborgsk Stewe Claeson som dog i år. En del av hans boksamling hamnade på universitetet, en del på "mitt" antikvariat.)
Louise Glück nämns i Sally Rooneys roman (visas som serie i svtPlay).

Trofast och ädel natt
Min berättelse börjar väldigt enkelt: jag kunde tala och jag var lycklig.
Eller: jag kunde tala, därför var jag lycklig:
Eller: jag var lycklig och talade därför.
Jag liknade ett klart ljus genom ett mörkt rum.

Skammen av Annie Ernaux

Skammen (La honte 1955) av Annie Ernaux börjar med: "Tidigt på eftermiddagen, en junisöndag, försökte min far döda min mor." Här berättar hon om den traumatiska händelse som kom att prägla hennes liv. Osentimentalt och självutlämnande återskapar hon runt denna våldsscen den värld som var hennes år 1952: den dominerande modern, den kuvade fadern, det enkla hemmet i den lilla staden i Normandie, arbetarklassens sociala regler och koder, privatskolans religiösa - känslan att vara en klassfiende i sin egen familj - känslan att för alltid gå in i skammen ...
Ju mer Ernaux dyker ner i historien desto mer begriper hon vilket spänningsfält föräldrarna levde i. Mellan önskan om social framgång och skammen över var de kom ifrån. Samtidigt skildrar Ernaux sin egen skam och strävan efter att slippa undan konventionerna hon vuxit upp med och istället följa sin egen längtan efter ett helt annat liv än föräldrarnas.

En känsla jag känner igen:
"Efteråt har den söndagen lagt sig som ett filter mellan  mig och allt jag upplevde. Jag lekte, jag läste, jag uppförde mig som vanligt men jag fanns ingenstans. Allt hade blivit artificiellt. Jag hade svårt att lära mig läxorna som jag förut bara hade behövt läsa igenom en gång för att kunna. En överdriven noggrannhet som inte fäste sig vid något hade ersatt min tidigare nonchalans - den begåvade elevens nonchalans som litar på sin lätthet att lära." (sid 13) Flera smakbitar: HÄR.

Marigold och Rose av Louise Glück

Marigold och Rose : en berättelse (2023) av Louise Glück
Hennes första prosabok, en berättelse om tvillingarna Marigold och Ros, deras första levnadsår, om deras upptäckt av världen och insikter om Mamma och Pappa. Pappan hade mer  tålamod rapa Marigold efter mat. Det var välkänt att mamma hade mer att ord med. Pappa behövde bara ordna med vinet. Rose är en social varelse. Rose tyckte om aktiviteter där det förekom människor. Som att bada. Marigold tycker mest böcker, trots att hon ännu inte kan läsa, men hon tänker renad på den bok hon ska skriva. Rose tyckte inte om böcker. Särskilt illa tyckte hon om den sortens bok som Marigold läste för tillfället, där man ersatt människor med djur.

"Jag förstår henne så väl, tänkte Rose. Och sedan, lite sorgset, mycket bättre än hon förstår mig. Till skillnad från Rose och till skillnad från de allra flesta bebisar, levde inte Marigold i nuet. Hennes säl hade vingar, tänkte Rose (hon saknade trots allt inte helt metaforisk insikt). Och tanken gjorde henne mycket nöjd; det var nästan som något som Marigold kunde ha tänkt. Hon ville berätta det för sin syster och bestämde sig för att hon skulle göra det en dag, så fort hon lärde sig ord." (sid 59)

Marlen Haushofer och Mare Kandre har också skrivit om tidig barndom.

nya böcker - kulturfråga

Böcker är inte färskvara, behöver inte åtnjutas omedelbart, tål lagring, har inte så bråttom, men några nya böcker blir det. Läst nyss Variationer på imperfekt av Nina Burton. Vill du kyssa en rebell? av Eva-Stina Byggmästar köar jag för på biblioteket, vill läsa Louise Glücks Marigold och Rose. Vill läsa Bland blommor : en vandring i Himalaya av Jamaica Kincaid, nyfiken på Peter Handkes nya Min dag i det andra landet : en demonhistoria, och Alla måste söderut av Marie Lundström vill jag läsa.

Läst nyss En bok för Ingen : brev från en underpresterande övermänniska av Isabella Nilsson som är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2023.

Vilka (nya) böcker ser du fram emot att läsa i vår? undrar: enligt O i veckans Kulturfråga.

vapen och kvinnliga Nobelpristagare - tisdagstrio

tre kvinnliga Nobelpristagare:

Spelet om nedrustningen (1976) av Alva Myrdal.
Hon fick Nobels fredspris 1982.

Ned med vapnen! (1890) av Bertha von Suttner.
Hon fick Nobels fredspris 1905.
Boken brändes under bokbålen i Nazityskland 1933.

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj.
Hon föddes i Ukraina 1948 efter kriget.

 

Vapen - temat tisdagstrio hos: Ugglan.

Min far av Annie Ernaux

"För att redovisa ett liv som varit underställt nöden och nödvändigheten har jag inte rätt att sätta det konstnärliga i främsta rummet och inte heller att försöka göra något "spännande" eller "gripande". Jag ska samla ihop min fars ord, gester, vad han tyckte om, de viktigaste händelserna i hans liv, alla de objektiva tecknen på ett liv som jag också delat.
     Ingen minnets poesi, inget hastigt förlöjligande. Ett enkelt, slätstruket språk faller sig naturligt för mig, detsamma som jag använde förr i världen när jag skrev till mina föräldrar för att berätta dr viktigaste händelserna i min tillvaro."

Min far (1983) av Annie Ernaux handlar om författarens föräldrar och de erfarenheter som formade dem och henne själv. Annie Ernaux far dog exakt två månader efter att hon tagit lärarexamen. Berättelsen börjar med hans död och begravning. I Min far närmar hon sig fadern - denna outbildade, hårt arbetande, känslokalla man - och den skam han bar med sig sedan barndomens fattigdom och utsatthet, i ett Frankrike som känns oerhört avlägset, men som faktiskt bara ligger två generationer bort. Farfar som inte kunde läsa för istället för skola skulle han hjälpa till på gården, Ernaux träffade honom bara en gång på sjukhuset.
Ernaux far "var skötsam, det vill säga, när det gäller en arbetare, han var inte lat, drack inte, festade inte. Bio och charleston, men inte krogen. Cheferna gillade honom, han ägnade sig varken åt facket eller politiken. Han hade köpt en cykel, varje vecka lade han undan en slant.
     Allt det där gillade säkert mor när hon träffade honom på repfabriken; tidigare hade hon arbetat på en margarinfabrik. Han var lång och kraftig, mörk, med blå ögon, rak hållning"

Metafysik av Wisława Szymborska

Metafysik
Det var en gång,
Det var, så tog det slut.
I en given turordning,
ty sådan är regeln i det här förlorarspelet.
En banal slutsats, inte ens värd att skriva ner,
om det inte var för en obestridligt faktum,
ett faktum för evigheters evighet,
för hela kosmos, sådant det är och kommer att vara,
att något var där på riktigt,
så länge det inte tog slut,
till och med det faktum
att du idag har ätit klimpsoppa med fläsksvål.

bok som förändrade min värld - kulturfråga

Som tonåring läste jag om Marie Curies liv på finska, det gjorde starkt intryck på mig; hennes studier, strävan, forskning. Under min skolgång var det fortfarande stor skillnad  mellan pojkar och flickor, bara pojkar fick ha kemilaborationer!! Men en kvinnlig lärare ställde upp och vi laborerade med henne efter skolan. Så småningom började jag läsa teknisk fysik på Chalmers, fick till och med erbjudande om tjänst som forskningsassistens, men... Nu hänger jag bara framför tv:n och följer olika forskning och glädjer när flera kvinnor kommer fram.

Vi läste barnboken om Marie Curie med sjuårigt barnbarn för något år sedan. Vi pratade om Nobelpriset och hur svårt det var för kvinnor att studera för hundra år sedan. Vi tittade på svartvita foton på Marie i min gamla bok. Sjuåringen sa då att den som forskar om coronaviruset får nog Nobelpris.

Vilken skönlitterär bok förändrade ditt sätt att se på världen? undrar: Enligt O i Veckans Kulturfråga.