Den andra dottern (2024) av Annie Ernaux
Berättelse om att växa upp som den "den andra dottern", hon som aldrig skulle ha fötts om inte den första dottern hade dött, eftersom familjens ekonomi bara tillät ett barn. Det är en gripande berättelse om det osagda, den hemliggjorda. Flickan Annie råkar vid tio års ålder höra modern berätta för en väninna om den förstfödda, hon som dog "som ett litet helgon". Och genom livet insisterar en fråga på svar: Varför du, varför jag?
Tystnad och hemligheter, så var det nog förr. Fragment och minnesbilder. Barn behandlade man som de inte hade öron. Aldrig prata med föräldrarna, inte ens som vuxen. Författaren själv råkade ut för allvarliga skador och sjukdomar som barn, innan vacciner obligatoriska.
Min far (1983) av Annie Ernaux handlar om författarens föräldrar och de erfarenheter som formade dem. I Min far närmar hon sig fadern - denna outbildade, hårt arbetande, känslokalla man. Ett Frankrike som känns oerhört avlägset, men som faktiskt bara ligger två generationer bort. Farfar som inte kunde läsa för istället för skola skulle han hjälpa till på gården.
Kvinnan skulle man kanske också läsa om för att förstå.
7 kommentarer:
Finns nog en del som känner igen sig i den första boken. Tyvärr...
Finns nog en del som känner igen sig i den första boken. Tyvärr...
Anna-Lena, lite sorgligt, men annorlunda förr, man pratade inte, fast inte så länge sedan.
"Den andra dottern" vill jag läsa. Tyvärr har det varit tabu att prata om vissa saker och det inte så långt tillbaka i tiden. Jag tror på att göra saker talbara, även svåra ämnen.
God torsdag!
Znogge, alldeles för mycket tabun, det mår ingen bra av. Inte långt borta i tiden, yngre mer öppna.
"Den andra dottern" vill jag läsa.
Klimakteriehäxan, alla Annie Ernaux böcker är läsvärda.
Skicka en kommentar