Snö : en historia av Sverker Sörlin

Snö : en historia (2024) av Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria.
En berättelse om snön inom oss, men också om snön som skyddar världen. Den handlar om diamanter och fågelvingar, vad snön en gång var. Den handlar om att bli bländad när allt är tyst, och att inte se eller höra någonting när det stormar. Det är en bok om urfolksjägare och vinterkrigare, om snön vi leker i och snön som är på blodigt allvar om alpina pister, Vasaloppsspår och världens äldsta skida, funnen i Västerbotten.

Via Elsa Beskows sagor, lilla istidens renässansmålare och japanska fysiker är det en berättelse om snön som bundsförvant och motståndare, lika mycket poetisk idéhistoria som personlig essä. Snö är Sverker Sörlins återkomst till det breda populärvetenskapliga berättandet i en tid när världen smälter.

Amor nivis
April i Rondane. Tidig värme har smält bort snön på fjällplatån. Intill vår tältplats ligger smältvattnet i svarta pölar mellan tuvorna. Vi är tre unga människor som ska åka skidor genom det norska massivet. Det är en bit in på 1980-talet.
     Solen försvinner bakom en rullstensås. Snart stramar kylan i kinderna. Pölarna omkring oss börjar frysa till. De minsta först. En liten iskant vid ett löv, en kristallisationspunkt. Från denna punkt, på ett ögonblick, en skjutande våg av kristall som med en liten smäll täcker in nästan hela pölen. (sid 41) Flera smakbitar: HÄR.

tid ⏰ tisdagstrio

Sommartid av J.M. Coetzee.

Om tiden inte finns : tankar om den nya fysiken (2019) av Carlo Rovelli.
Tid är viktigt. Tiden är ett mysterium. Tid är subjektivt, självupplevt. Det finns inget NU. Filosofi och fysiken kan inte definiera samtidighet, tid är relativ och har egentligen ingen riktning. Jag rekommenderar denna bok för den som är nyfiken på vad tid är.

På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust.

Sommartider - bra film om Gyllene Tider, Per Gessle, HÄR.

Tid och klockor (Sommartiden börjar på söndag) - tisdagstrio hos: RobertW

Drömmaren Rousseau : eller om frihet, fantasi och den omöjliga konsten att leva i ett samhälle

Drömmaren Rousseau : eller om frihet, fantasi och den omöjliga konsten att leva i ett samhälle (2025) av Tatjana Brandt.
Under den franska upplysningen, epoken som gav upphov till det moderna väst, dyrkades den nya tidens förnuftstro. Men författaren Jean-Jacques Rousseau såg istället ett monster födas: social tävling, alienation, ofrihet och exploatering. Tatjana Brandt tar sig an den kontroversiella, motsägelsefulla Rousseau med smittande entusiasm och låter honom bli en spegel för våra samtida utmaningar.

   Rousseau beskriver Eremitaget som litet och anspråkslöst, ett ensligt hus vid randen av en stor skog. Just lämpligt för en liten familj med enkla behov. Jag ser mig en stuga med mossa på taket, nåt slags pörte kanske, men "det lilla enkla huset" visar sig vara en ståtlig villa i två våningar med en enorm fruktträdgård. Damrosch har nämligen ett fotografi på boningen i sin biografi.
      Louise d'Epinay vill gärna dra in Rousseau i sitt liv. Hon vill leva intellektuellt spännande och gillar att knyta till sig män som hon hoppas att ska uppvakta henne på olika sätt. Säkert föreställer hon sig att detta ska göra hennes liv intressantare och kanske också främja hennes karriär som författare. Hon verkar vara en intelligent, livlig och aningen svärmisk person. Rousseau däremot skulle helst leva lugnt och i avskildhet. (sid 114)

Tatjana Brandt läser ur sin bok.

Antiken idag med Magnus William-Olsson

Antiken idag
Föreläsning med poeten och översättaren Magnus William-Olsson. Den fjärde och avslutande föreläsningen i serien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med stöd av Svenska Akademien.
”Sunt aliquid Manes”
2020-talets poesi är snabb, övertydlig och glömsk. Den konsumerar ämnen, kunskap, känslor och motiv, lever av, bejakar och briljerar i det efemära. Paradoxalt nog gäller det också dess förhållande till antiken. Kanske är det därmed intressantare att vända på relationen. När nuet otåligt riktar sin spegel mot det avlägset förflutna får det som syns i glaset också en utsikt mot oss som tittar in i det. Vad tänker Sapfo, Pindaros och Propertius om oss, vår tid och vår tids poesi?
Magnus William-Olsson är poet, verksam också som poesikritiker och översättare av antik och modern poesi. Han har publicerat en lång rad böcker med poesi och om poesi. Den senaste boken Koraxas tomb utkom våren 2024.


Dikterna och fragmenten Sapfo (2022) efterord: Magnus William-Olsson. Vasilis Papageorgiou professor i kreativt skrivande, docent i litteraturvetenskap.

Kom från Kreta hit till det heliga templet,
den ljuvliga lund där dina äppelträd
växer och altarets rökelse
sprider sin väldoft

Det svala vattnet sorlar bland
äppelträdsgrenar och rosor skuggar
hela stället. När loven rister
sänker sig sömnen djupt

Koraxas tomb (2024) av Magnus William-Olsson.
om att leva med det som inte. Det är en gravdikt och en gryningsdikt. I graven det som aldrig blev men likväl finns. I gryningen det som ännu inte blivit. På dessa gränser, gravens rand och gryningens strimma, sjunger dikterna om kärlek, om ensamhet, om självkänsla, förundran och lek. Men boken börjar hos Sapfo, hon som kallade morgonrodnaden ”härskarinna” och längtade till dödsfloden Acherons lotushöljda stränder.

Den dagen blåste det ifrån sydväst.
Jag hade lämnat av dig vid
ångbåtsbryggan på Möja efter
ett dygn i ångest och uppror.

I Schopenhauers närvaro av Michel Houellebecq

I Schopenhauers närvaro (2017) av Michel Houellebecq har jag glömt att jag har i bokhyllan. Den tyske filosofen Schopenhauer har haft ett stort inflytande på Michel Houellebecqs författarskap. I essän I Schopenhauers närvaro kommenterar han ett trettiotal utdrag ur filosofens mest berömda verk: Världen som vilja och föreställning och Aforismer i levnadsvishet. Samtidigt får vi inblick i Houellebecqs relation till Schopenhauers filosofi och hur den präglat hans texter alltsedan han av en slump lånade aforismerna på ett bibliotek i början av 80-talet.


Antiken idag en öppen föreläsning med Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria. Detta är den tredje föreläsningen i serien "Antiken idag" som arrangeras av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys med ekonomiskt stöd av Svenska Akademien, där vi bjuder in expertkunniga inom filosofi, idéhistoria, litteratur och psykoanalys för att diskutera antikens relevans idag.

Per Magnus Johansson reder ut psykoanalysens förhållande till antiken. Hur förband sig Sigmund Freud till antiken och den kunskapstradition som bars upp av den grekiska dramatiken och filosofin? Freud använde sig av Sofokles text om Kung Oidipus när han formulerade teorin om Oidipuskomplexet. Han tolkade myten utifrån den psykoanalytiska teorin och praktiken. Hur skall man förstå denna transformation? Och hur är det rimligt att tolka Freuds läsning idag?

Postmoder kärlek av Per Magnus Johansson  youTube

Mejl

Mejl (2024) av Ludvig Köhler, Michael Larsson

Brevromanens tid är inte över.
Olika vänskaper kräver olika tekniska lösningar. I januari 2022 börjar två män i två städer att skriva till varandra. Brevväxlingen blir snabbt avgörande för dem, ett forum där vardagsliv möter litteraturliv, där böcker och vandringar, krogbesök och radioprogram skärskådas. Partners och pappor, Kalle Lind och Lars Norén, Harvest och Bullen. Men texten börjar också snart att handla om sig själv, om att skriva, om brevet som form, och det som till en början var en biprodukt blir till själva verket i sig. En synkronicitet växer fram. Med stark nukänsla tecknar Ludvig Köhler & Michael Larsson i Mejl ett totalt oironiskt dokument över tiden vi nyss levde i.

"Jag tänker att jag fortfarande måste läsa hans bok, men har inte haft tid. Tiden går så fort. Är glad att vardagens lunk är tillbaka med full kraft och att man bara kan tuffa på. Märker att jag mår bättre av att ha fasta rutiner och tider och inte dricker lika mycket som på sommaren. I det är man hopplöst svensk, liksom lite för dålig på att leva fritt, istället är man bunden till de enklare rutinerna, som ur ett större perspektiv kanske inte är så väsensskilda från de ortodoxa judarnas inrutade aktiviteter, som ser likadana ut, år efter år. I ett annat liv, i ett annat tidevarv hade man kanske varit en ortodox jude som stod och mässade och sedan skyndade sig hem för att hinna använda spisen innan solen gick ner. Eller för den delen en lantbrukare utanför Sala som oroar sig för att pengarna inte ska räcka för att köpa mer hö till boskapen."

UKON om Dödsdriften

Kvällens höjdpunkt när UKON läste Blåsan, 27 sidor långa dikten

Blåsan ur Jag är ingen mördare:
Det yttre stöter oupphörligt mot Hinnan. Strålning. Gravitation. Vulkaner. Skum. Bubblor. Ebb och Flod. Det skrapar och skaver; det blir kallt och varmt. Atomer gnids mot ytan: kolAtomer, väteAtomer, rentav en och annan järnAtom.
Atom kan också uttalas som Emily Dickinson önskade: at Home. (sid 54)

Hur ser vi på psykoanalysens begrepp idag och hur ser erfarenheterna av dem ut? I en serie seminarium bjuds gäster in på temat Begreppens aktualitet. Tanken är att få en möjlighet att diskutera olika psykoanalytiska begrepp och placera in dem i samtiden. Har de någon relevans idag och hur ska vi då förstå dem?
Ulf Karl Olof Nilsson (UKON), psykolog, psykoanalytiker och poet, föreläser om Dödsdriften. Efter ett uppehåll på ett drygt decennium har UKON återvänt till poesin med uppmärksammade samlingen Jag är ingen mördare. Dikterna handlar om våld, åldrande och dödsdrift, och boken är skriven med lika delar förtvivlan som gott humör. Arrangeras i samarbete med Göteborgs Kliniska Seminarium och Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys.

Begreppens aktualitet - Det omedvetna.
Hur ser vi på psykoanalysens begrepp idag och hur ser erfarenheterna av dem ut? Peter Jansson föreläser under rubriken: ”Vem talar och vad är mer i mig själv än mig själv?" Peter Jansson är psykoanalytiker, filosof och författare. Han har skrivit boken Själens krypta: Några tankar om Karin Boyes Kris och är nu i slutfasen av ett större bokprojekt om den polske filmskaparen Krzysztof Kieślowski

Begreppens aktualitet - Carin Franzén om begär: HÄR.
Begreppens aktualitet - UKON om Dödsdriften.

Antingen eller av Elif Batuman

Antingen eller (Either/or 2024) av Elif Batuman, en amerikansk författare, journalist och akademiker med turkiska föräldrar. Batuman växte upp i New Jersey, studerade Harvard och doktorerade vid Stanford University på en avhandling om jämförande litteratur.

Selin har klarat sig igenom första året på Harvard och genomlevt en märklig email-romans med den ungerska matematikern Ivan som skakat om henne på djupet. Deras förbindelse var dunkel och Selin är fortsatt förvirrad. Vad var det som hände, eller inte hände? Och hur ska man egentligen leva? Att vara student är på ett sätt att lösa mysterier, och ledtrådarna finns i böckerna.

När Selin en dag snubblar över Kierkegaards Antingen-eller, och läser: ”Alltså lever man estetiskt eller så lever man etiskt” börjar hennes hjärta banka. Det är ju hon och Svetlana! Den übersmarta bästisen talar gärna om historia och tradition medan Selin själv dras till det estetiska livet: en serie fristående äventyr, erfarenheter som skulle gå att omvandla till litteratur. Hon vill bli författare.

"Jag ville bli romanförfattare redan innan jag kunde läsa, på den tiden när jag bara kunde konsumera böcker genom att någon läste dem för mig och ingen av böckerna kändes tillräckligt lång. De lämnade mig med alltför många obesvarade frågor, alltför många outforskade komplikationer. Mina föräldrar sa att jag förväntade mig för mycket av Bror Groda och Bror Padda: det var ingen roman. Jag förstod det som att en roman skulle ha förklarat allting jag ville veta" (sid 87) Flera smakbitar: HÄR.

Extra tips av Elif Batuman:

Besatta : äventyr med ryska böcker och människorna som läser dem (The Possessed Adventures with Russian Books) av Elif Batuman, som är en amerikansk författare och forskare av ryska klassiker. Hon har skrivit berättelser om ryska böcker, litteratur, läsning. Hennes Idioten har jag inte läst än.

Fritänkandet : kvinnliga libertiner och en annan humanism av Carin Franzén

Fritänkandet : kvinnliga libertiner och en annan humanism (2023) av Carin Franzén.
Vad innebär det att tänka fritt? Carin Franzén söker svar hos fyra kvinnliga författare från 1500- och 1600-talen som alla kritiskt ifrågasatte det givna. De kallades libertiner för att de förde fram andra former av subjektivitet än de som generellt framkommer i berättelsen om det autonoma och rationella subjektets etablering friare former som idag ter sig mer aktuella än någonsin.


Carin Franzén om begär.
Hur ser vi på psykoanalysens begrepp idag och hur ser erfarenheterna av dem ut? I en serie seminarium bjuds gäster in på temat ”Begreppens aktualitet”. Tanken är att få en möjlighet att diskutera olika psykoanalytiska begrepp och placera in dem i samtiden. Har de någon relevans idag och hur ska vi då förstå dem? Första tillfället i juni i år gästades vi av psykoanalytikern, filosofen och författaren Peter Jansson som talade om Det omedvetna. Vid detta tillfälle föreläser Carin Franzén under rubriken "En historia om förvecklingar - från brist till excess". Förutom den psykoanalytiska begreppsbildningen handlar föreläsningen om begäret utifrån historiska, litterära och filosofiska perspektiv. 

Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har skrivit flera böcker, bland annat Till det omöjligas konst: essäer om litteratur och psykoanalys. Hennes senaste bok Fritänkandet handlar om kvinnliga libertiner på 1600-talet.

Alternativa fakta : om kunskapen och dess fiender av Åsa Wikforss

Intressant ta del av vad akademiledamöter gör för brödfödan.
Alternativa fakta : om kunskapen och dess fiender (2017) av Åsa Wikforss. Hon är professor i teoretisk filosofi, invaldes som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien 2018 och Svenska Akademien 2019.

Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Wikforss undersöker det omdiskuterade fenomenet kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen mot fakta och hur vi kan motverka en sådan resistens.
Utmärkande för den mänskliga kunskapen är att den är social: Merparten av vår kunskap får vi från andra människor. Detta gör att vi kan samla på oss kunskap och förmedla den mellan varandra på ett sätt som inga andra djur kan. Men det gör oss också sårbara för påhittade nyheter, lögner och propaganda.
Hur kan vi rusta oss mot det falska och ogrundade? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Dessa frågor är inte bara av betydelse för den enskilda individen utan helt avgörande för en fungerande demokrati. För att besvara dem behöver vi de redskap som samtida filosofi erbjuder.

    "Att kunskap kräver tro eller övertygelse har en del intressanta konsekvenser. För att ha kunskap om att klimatet håller på att förändras, till exempel, så räcker det inte att jag läser en text om klimatförändringar. Om jag inte också tror det som står i texten, om jag inte accepterar textens innehåll som sant, har jag inte fått kunskap i frågan. Det betyder att kunskapsförmedling inte bara handlar om att sprida information - man måste också få folk att tro det som påstås. Detta förklarar även varför det är så viktigt att förmedla just kunskap. Eftersom övertygelser spelar en särskild roll för mänskliga handlingar räcker det inte med att informera en annan människa om hur saker och ting är. Om hon inte tar till sig det vi säger, om hon inte blir övertygad, kommer det inte förändra hennes handlingsmönster. Den som inte tror att rökning orsakar cancer kommer inte vara motiverad att ändra sitt beteende." (sid 19)

Rilke och filosoferna

Rilke och filosoferna (2024)
Rainer Maria Rilke (1875-1926) beskrivs ofta som en av det tyska språkets giganter, en av nittonhundratalets nyskapande poeter, Paul Celans favoritpoet. Men Rilke var också filosofiskt lagd och förde många intressanta resonemang såväl vid middagssamtal som i brevkorrespondens. Wittgenstein skänkte en större summa pengar till Rilke och Rilkes roman Malte Laurids Brigges anteckningar från 1910 som har beskrivits som "ett kulturhistoriskt experiment i Nietzsches efterföljd, ett dokument som pekar fram mot existentialismen".
Vad är det med Rilkes ord och tänkesätt som gör att filosofer både då och nu använder sig av honom? Poesi och filosofi möts med sex bidrag av Irina Hron, Jonas Ellerström, Isabelle Ståhl, Sven-Olov Wallenstein, Nicklas Berild Lundblad, Marcia Sá Cavalcante Schuback, Ulrik Franke, Svante Nordin och Lars Gustafssons.  bernur har läst: HÄR.


Rainer Maria Rilke vistades en sommar på Borgeby som Ernst Norlinds gäst, egentligen var det Ellen Keys idé. En liten trevlig bok om deras vänskap. Malte Laurids Brigge är Rilkes självbiografi, en märklig historia om modern som ville ha en flicka och klädde honom i flickkläder och sedan skickades han till militärskolan, inte så lyckat.

höst - helgfråga

Ett spöke i strupen (A Ghost In The Throat 2023) av Doireann Ní Ghríofa kommer ut i pocket, annars har jag inte funderat så mycket på hösten.


Rilke och filosoferna hämtade jag på biblioteket, inte höst än.

Tänk redan nu kan man kolla in höstens böcker. Är det någon du är sugen på? undrar: Mia.

Tyst : de introvertas betydelse

Tyst : de introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns (Quit : The Power of Introverts in a World that Can't Stop Talk) av Susan Cain.
Av alla människor i vår omgivning är en tredjedel introverta. De lyssnar hellre än pratar, läser hellre än festar, skapar hellre en marknadsför sig. Ofta är det ett drag som inte belönas.

Handbok för högkänsliga : omfamna din styrka, sårbarhet och orkidébarnet inom dig av Åsa Vikman.
Att vara högkänslig, eller en Highly Sensitive Person HSP, innebär att man är mycket empatisk och intuitiv, lägger märke till saker som ofta går andra förbi, man tänker mycket och djupt och är ofta mycket kreativ. Egenskaper som är riktiga superkrafter, om man har lärt sig att hantera dem. Hon har instagramkontot @orkidebarnsverige.

psykoanalys i översättning

Lyssnat på intressant samtal mellan UKON och Erik Andersson – Den översättbare James Joyce. Ett samtal om lidandet och lidelsen i översättandet, dess svårigheter och möjligheter. Ulf Karl Olov Nilsson intervjuade och samtalade med Erik Andersson om översättning och James Joyce. 1922 kom en bok som inte har mindre anspråk än att vara en av världslitteraturens främsta, James Joyces Ulysses.

Erik Andersson tillbringade fyra år med den digra och notoriskt komplicerade översättningsuppgiften. Erik Andersson är författare och översättare som förutom Joyce har översatt Tolkien, Flann O’Brian och Claire Keegan. Senast aktuell är han med essäsamlingen Torv. 2012 gav han ut en bok om översättningen av Ulysses, Dag ut och dag in med en dag i Dublin.

Ulf Karl Olov Nilsson UKON är författare, psykoanalytiker och översättare. Tillsammans med Jenny Tunedal har han ett pågående översättningsprojekt av Emily Dickinsons dikter. Han är aktuell med diktsamlingen Jag är ingen mördare.

Både roligt och lärorikt lyssna på dessa kunniga herrar.

Erik Andersson fick signera en av mina favoritböcker: Dag ut och dag in med en dag i Dublin, jag lärde mig mycket om irländska författare.

omläsning - tisdagstrio

Spårvagnsresor med Mr Hume (2023) av Horace Engdahl. Boken nominerad till Stora Fackbokspriset. På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slag med David Hume.

En bok för Ingen : brev från en underpresterande övermänniska (2022) av Isabella Nilsson var nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2023. Boken låter tankarna löpa fritt och egensinnigt. I dialog med 275 rubriker i Friedrich Nietzsches berömda aforismsamling Den glada vetenskapen (1882).

Åren (The Years 1937) av Virginia Woolf (1882 -1941) finns i nyöversättning av Margareta Backgård. Boken berättar om familjen Pargiter i London från 1880 fram till 1937.

Böcker som jag tror/vet skulle tåla en omläsning - temat tisdagstrio hos: Ugglan.

kvist och gren 🌱 tisdagstrio

Även en ihålig nöt vill bli knäckt av Barbro Lindgren berättar om filosofers syn på livet. Som ung hade Lindgren inte tid att läsa dem, de kunde ha underlättat livet för henne, nu fick hon ta reda på allt själv genom egen livserfarenhet. Nietzsche, Schopenhauer och Kafka tillhör favoriterna.

Pölsan av akademiledamoten Torgny Lindgren har han sagt att pölsa för honom är en form, de upplöstas form, kaos i tillvaron, det som är slutgiltigt, sönderdelat. En dröm om att skriva denna text, som inte alls är så enkelt utan ohyggligt svårt. Lindgren har sagt att det finns bara en som nästan har klarat det och det var James Joyce i Finnegans Wake. Den boken är pölsa för Lindgren, nästan.

Om Noveller av Franz Kafka av Mikaela Blomqvist som är recensent i Göteborgs Posten.

Kvist eller gren i författarens efternamn - temat tisdagstrio hos: Ugglan.

Postmodernismen av Frida Beckman

Postmodernismen (2023) av Frida Beckman, som är professor och forskningsansvarig i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik.

På senare år har begreppet postmodernism blivit ett slagträ i debatten om allt från identitetspolitik och sanningsrelativism, skola, vård och vårdköer, konst och konspirationsteorier. Litteraturvetaren Frida Beckman reder ut missförstånden som omgärdar begreppet och menar att vi faktiskt har en del att lära av de postmoderna frågeställningarna? inte minst eftersom de förvarnade om, snarare än skapade, den tid vi lever i nu: Fritanke.

   "Postmodernism är uppenbarligen inte längre något obskyrt och teoretiskt som med lätt hand kan lämnas till de akademiska rummen utan något som måste uppmärksammas om inte aktivt motarbetas. Om man tänkte att det nu bara blivit ett hobbyord och att det värsta som kan hända är att Lena Andersson blir besviken på sin råbiff. Och litteraturvetaren Johan Lundberg i boken När postmodernismen kom till Sverige (2020), och postmodernismen får sedan bära skulden för Jean- Claude Arnaults maktposition i den svenska kultureliten och för Svenska Akademiens sönderfall i samband med metoo 2017."
  
   "Ett begrepp som potentiellt kan hjälpa oss att förstå något om vår värld inte används på ett felaktigt eller rent av polariserande vis. Som akademiker känner jag mig kallad att vårda och slå vakt om att vad som helst faktiskt inte kan betyda vad som helst. Inte ens postmodernismen. Visst kan och bör man se kritiskt på postmodernismen från olika perspektiv, men ska det bli en meningsfull diskussion är det ju helt klart en fördel om vi åtminstone försöker tala om samma sak.
    I och med begreppets återkomst under 2000-talet har alltså samtalen kring det i stor utsträckning förflyttats från de akademiska seminarierummen till den mer allmänna offentligheten. För många läsare har begreppet på så sätt av naturliga skäl kommit att betyda det som diverse skribenter tillskriver det, ofta i korta och pejorativa termer och sällan, av förklarliga skäl, med någon vidare kontextualisering eller fördjupning. Ofta flyter då begreppets olika dimensioner samman och förvirrar debatten."

Boken innehåller i slutet tjugo sidor noter och bokförslag, ambitiöst.
Alla som skrivit något om postmodernism får vara med i Beckmans bok:

Mikael van Reis läser internationella tidskrifter och hänger med i debatterna. Året efter tråkar van Reis stockhplmstidningarna för sin senfärdighet när det gäller fenomet postmodernism - "provinserna hade ju sina postmodermiserier i fjol" - och han tycker också att den massmediala uppmärksamhet som nu uppstått skapat en försåtlig situation i vilken "fenomenet finns ju mer man talar om det".

senaste inköp - kultur

Köpte Spårvagnsresor med Mr Hume (2023) av Horace Engdahl. Boken blev nominerad till Stora Fackbokspriset. Engdahl är kunnig, skriver bra, rolig, göteborgskt. Historia, filosofi, seder och bruk. Hume var kompis med Gustaf Philip Creutz (1731-1785), en orättvist bortglömd man, enligt Engdahl. Lika bekant som i salongerna är Horace Engdahl i Göteborgs gatuliv, där han har bott centralt några år. En bok som man gärna plockar fram och läser igen.

Jag har också två nyöversatta böcker av Thomas Bernhard på väg. Bokat ekonomipristagare Claudia Goldins bok Career and Family på biblioteket.

Vilken var den senaste bok du köpte? Varför just den? undrar Enligt O i: veckans Kulturfråga.

Spårvagnsresor med Mr Hume av Horace Engdahl

Spårvagnsresor med Mr Hume (2023) av Horace Engdahl. Boken nominerad till Stora Fackbokspriset.
På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slag med David Hume, en skotsk filosof som avled 1776. Deras samtal fortsätter genom hela boken, men avbryts av essäer om olika ämnen som aktualiseras av meningsutbytet i spårvagnen: 1700-talets salongsvärdinnor, Rousseaus paranoia, lyxens idéhistoria och mycket annat. Under alltsammans ligger frågan: Finns det något sådant som gott och ont?

Hume var kompis med Gustaf Philip Creutz (1731-1785), en orättvist bortglömd man, enligt Engdahl. Han lyfte den svenska poesin med hededikten Atis och Camilla. Som Gustaf III:s ambassadör i Paris spelade han en viktig roll i den svenska utrikespolitiken.
Vi får följa det parisiska sällskapslivet, hur kvinnorna höjer nivån på diskussioner i salongerna. Man ska inte framhäva sig själv eller ha speciella åsikter. En god stämning viktigt vid samtal. Titeln Döda poeters sällskap av Kleinbaum poppar upp i huvudet. Engdahl är språkkunnig och vi få följa livet som om vi var närvarande själva; intrigerna, samtalen, klädmodet.

Lika bekant som i salongerna är Horace Engdahl i Göteborgs gatuliv, där han har bott centralt några år. Som sällskap har han sin gamla A Treatise of Human Nature av David Hume, med understrykningar från 1964. Det är verklig lyx att få ta del av all den kunskap Engdahl besitter. bernur har läst: HÄR.

ser framemot i höst - helgfråga

Spårvagnsresor med Mr Hume av Horace Engdahl.
På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slang med David Hume, en skotsk filosof som avled 1776. Deras samtal fortsätter genom hela boken, men avbryts av essäer om olika ämnen som aktualiseras av meningsutbytet i spårvagnen: 1700-talets salongsvärdinnor, Rousseaus paranoia, lyxens idéhistoria och mycket annat. Under alltsammans ligger frågan: Finns det något sådant som gott och ont?

Vilken bok ser du framemot att läsa i höst?
Veckans helgfråga hos: Mia.