Göran Tunström från Sunne

Lars Andersson berättade om sin helt nya bok: Göran Tunström : försök med ett liv. Andersson och Göran Tunström var vänner, och det är med vännens solidariska, men också genomskådande blick Andersson tecknar Tunströms liv och verk i denna biografi över en av 1900-talets främsta svenska författare. Till hjälp har han haft aldrig tidigare kända arbets- och dagböcker, som ger en unik inblick i en författares kreativa process.
Göran Tunström (1937-2000) var en författare som lyckades befinna sig konstant i rörelse och bli genuint folkkär på samma gång. Tidigt i livet och tidigt faderlös gav han sig ut i världen. Grekland blev hans första fasta hem bortom hemmet, i synnerhet ön Hydra, där han knöt livslång vänskap med en kanadensisk författare som få hade hört talas om då: Leonard Cohen.

Med Juloratoriet (1983) som han blev en av Sveriges mest kända och älskade författare, en roman som öppnade dörren till hans litterära landskap, barndomsorten Sunne i Värmland, på vid gavel. Han var tillsammans med sin hustru konstnären Lena Cronqvist den svenska kulturens verkliga power couple under den här tiden.

Mutter av Kate Zambreno

Mutter (Book of Mutter 2025) av Kate Zambreno
Under tretton års tid arbetade Zambreno med denna text, en långsam meditation över och ett grävande i arv, moderskap, minne och förlust. Runt dessa smärtpunkter kretsar texten, skrivandets förutsättningar prövas: vad språket förmår att fånga av bleknade minnen och om det kan vara en metod för att komma fram till något slags försoning med sig själv och sin uppväxt. Mutter är ett försök att skriva mot tystnaden, för att på så sätt få den att tala, i ett bearbetande av sorgen som härrör från att aldrig riktigt ha vetat vem ens mamma egentligen var. Korta fragmentariska minnen om mamman, många litteraturhänvisningar.

När jag tänker på mammas tonårstid tänker jag på Natalie Wood i Ung rebell. En historia om en pojkvän med en motorcykel. Om att knega som rullskridskoåkande servitris. Eller Barnara Loden som Ginny Stamper i Feber i blodet.
Dock blev hon from mot slutet, eller visst blev hon? lyfte sitt svaga huvud för att ta emot rundeln som erbjöds henne.
Jane Bowles som konverterade till katolismen på sin dödsbädd medan hon blev omhändertagen av nunnorna i Málaga.
Jag är ju jude. Dödsbädden - en klichéartad period av bekännelser mot slutet av ens liv. Flera smakbitar: HÄR.

Drömmaren Rousseau : eller om frihet, fantasi och den omöjliga konsten att leva i ett samhälle

Drömmaren Rousseau : eller om frihet, fantasi och den omöjliga konsten att leva i ett samhälle (2025) av Tatjana Brandt.
Under den franska upplysningen, epoken som gav upphov till det moderna väst, dyrkades den nya tidens förnuftstro. Men författaren Jean-Jacques Rousseau såg istället ett monster födas: social tävling, alienation, ofrihet och exploatering. Tatjana Brandt tar sig an den kontroversiella, motsägelsefulla Rousseau med smittande entusiasm och låter honom bli en spegel för våra samtida utmaningar.

   Rousseau beskriver Eremitaget som litet och anspråkslöst, ett ensligt hus vid randen av en stor skog. Just lämpligt för en liten familj med enkla behov. Jag ser mig en stuga med mossa på taket, nåt slags pörte kanske, men "det lilla enkla huset" visar sig vara en ståtlig villa i två våningar med en enorm fruktträdgård. Damrosch har nämligen ett fotografi på boningen i sin biografi.
      Louise d'Epinay vill gärna dra in Rousseau i sitt liv. Hon vill leva intellektuellt spännande och gillar att knyta till sig män som hon hoppas att ska uppvakta henne på olika sätt. Säkert föreställer hon sig att detta ska göra hennes liv intressantare och kanske också främja hennes karriär som författare. Hon verkar vara en intelligent, livlig och aningen svärmisk person. Rousseau däremot skulle helst leva lugnt och i avskildhet. (sid 114)

Tatjana Brandt läser ur sin bok.

Föräldrarnas födelse : 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i

Föräldrarnas födelse : 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i (2025) av Maja Larsson. Larsson är journalist och författare, bosatt i Göteborg. Hon debuterade år 2022 med Kläda blodig skjorta:svenskt barnafödande under 150 år, som nominerades till Augustpriset.

Ett barn föds, och föräldrarnas uppgift är att få det att överleva. En ursprunglig och självklar relation, kan man tänka. Boken behandlar perioden 1750-2025. En bok som gräver djupt i det moderna föräldraskapets framväxt. Den handlar om de expertråd som har präglat svenskt familjeliv sedan 1700-talet och om föräldrarollens förändring från självklar auktoritet till kärleksfull kamrat. Men framför allt handlar den om de människor som har levt familjeliv på en spelplan som ständigt har ritats om – och om hur tidigare generationers föräldraskap alltid verkar eka inom oss.

Du ska älska ditt barn.
Du ska aga ditt barn.
Du ska aldrig ta upp ett spädbarn som skriker.
Du ska lära ditt barn att leka för sig självt och somna ensamt.
Du ska aldrig slå ditt barn. Det är bättre att stänga in det i ett rum.
Du får aldrig kränka ditt barn.
Du ska inte låta ditt barn bli ett ”zapparbarn”.

En riktig bladvändare, alla har vi varit barn, träffat vänner med barn, kanske har egna barn. Kapitlen De dåliga föräldrarna och De perfekta familjerna och Curlande föräldrar väcker nyfikenhet och läslust. Boken har rejäl Källförteckning på 19 sidor ur arkiv, brevsamlingar, självbiografier och tidningsartiklar.

Den andra dottern av Annie Ernaux

Den andra dottern (2024) av Annie Ernaux
Berättelse om att växa upp som den "den andra dottern", hon som aldrig skulle ha fötts om inte den första dottern hade dött, eftersom familjens ekonomi bara tillät ett barn. Det är en gripande berättelse om det osagda, den hemliggjorda. Flickan Annie råkar vid tio års ålder höra modern berätta för en väninna om den förstfödda, hon som dog "som ett litet helgon". Och genom livet insisterar en fråga på svar: Varför du, varför jag?
Tystnad och hemligheter, så var det nog förr. Fragment och minnesbilder. Barn behandlade man som de inte hade öron. Aldrig prata med föräldrarna, inte ens som vuxen. Författaren själv råkade ut för allvarliga skador och sjukdomar som barn, innan vacciner obligatoriska.

Min far (1983) av Annie Ernaux handlar om författarens föräldrar och de erfarenheter som formade dem. I Min far närmar hon sig fadern - denna outbildade, hårt arbetande, känslokalla man. Ett Frankrike som känns oerhört avlägset, men som faktiskt bara ligger två generationer bort. Farfar som inte kunde läsa för istället för skola skulle han hjälpa till på gården.
Kvinnan skulle man kanske också läsa om för att förstå.

Utan att någonsin nå toppen : min vandring i Himalaya

Utan att någonsin nå toppen : min vandring i Himalaya (Senza mai arrivare in cima 2020) av Paolo Cognetti är en varm och filosofisk skildring av det till synes galna projektet att höjdsjuke Paolo genomför en krävande expedition i Himalayas berg, världens högsta, med guider, bärare, mulor mm och varje dag bygger upp och river ett omfattande läger. Kroppsligt utmattad, i sällskap av utvald litteratur och storslagen natur, öppnas existensen självklarheter liksom dess mysterier sig.

"Längs floden uppenbarade sig formationer som gjorde mig så tagen att jag gång på gång fick sätta mig ner och teckna dem, himalayacedrarna, tallarna som såg ut som varianter av cembratall, björkarna med gulnade blad; den lilla bron som var tillverkad av stockar med ena änden fäst i flodbanken och den andra pekade rakt ut i tomma intet, broräcket med de skickligt snidade stolparna." (sid 30) Flera smakbitar: HÄR.

De åtta bergen av Paolo Cognetti handlar om fin vänskap mellan två pojkar som så småningom växer upp till män, sett även den fina filmen.

Sorgen har ett minne av Nina Bouraoui

Sorgen har ett minne (Grand seigneur 2024) av Nina Bouraoui
Ställd inför smärtan vänder sig Nina Bouraoui till skrivandet, och blandar sin fars liv med sitt eget. Alla minnen kommer tillbaka från Paris och Alger, konsten att leka och att älska, sättet att leva och att iaktta. Nina Bouraoui berättar om denne herre och man som för en högst romanartad tillvaro, och föreställer sig hemligheterna som han tar med sig. Det är en omtumlande skildring av en förlust och ett möte genom minnet och kärleken.
En stark naken bok om sorg, saknad, familjer, döden, palliativ vård, minnen.

"Att tillbringa tid här på sjukhuset gör mig aggressiv, jag har tagit över min fars ilska, jag har fått nog av att le, vara artig, ingenting tycks mig normalt, allt verkar mjukt utåt sett men allt är faktiskt hemsk, min pappa ska dö, någon annan ska ta hans plats, hans rum, hans säng, för att i sin tur dö och så vidare, vi ger oss av med all vår sorg som bagage likt en last av sten men som stannar kvar, skänker lindring, gör sällskap, återvänder alltid till dödens plats, och av det skälet tackar jag dem" (sid 108) Flera smakbitar: HÄR.

Mejl

Mejl (2024) av Ludvig Köhler, Michael Larsson

Brevromanens tid är inte över.
Olika vänskaper kräver olika tekniska lösningar. I januari 2022 börjar två män i två städer att skriva till varandra. Brevväxlingen blir snabbt avgörande för dem, ett forum där vardagsliv möter litteraturliv, där böcker och vandringar, krogbesök och radioprogram skärskådas. Partners och pappor, Kalle Lind och Lars Norén, Harvest och Bullen. Men texten börjar också snart att handla om sig själv, om att skriva, om brevet som form, och det som till en början var en biprodukt blir till själva verket i sig. En synkronicitet växer fram. Med stark nukänsla tecknar Ludvig Köhler & Michael Larsson i Mejl ett totalt oironiskt dokument över tiden vi nyss levde i.

"Jag tänker att jag fortfarande måste läsa hans bok, men har inte haft tid. Tiden går så fort. Är glad att vardagens lunk är tillbaka med full kraft och att man bara kan tuffa på. Märker att jag mår bättre av att ha fasta rutiner och tider och inte dricker lika mycket som på sommaren. I det är man hopplöst svensk, liksom lite för dålig på att leva fritt, istället är man bunden till de enklare rutinerna, som ur ett större perspektiv kanske inte är så väsensskilda från de ortodoxa judarnas inrutade aktiviteter, som ser likadana ut, år efter år. I ett annat liv, i ett annat tidevarv hade man kanske varit en ortodox jude som stod och mässade och sedan skyndade sig hem för att hinna använda spisen innan solen gick ner. Eller för den delen en lantbrukare utanför Sala som oroar sig för att pengarna inte ska räcka för att köpa mer hö till boskapen."

Marilyn Monroe

Hoppa på tåget hos: Åke.

Fragment – dikter, dagboksanteckningar, brev av Marilyn Monroe har fått bra kritik från olika håll. Hon var en läsande tänkande kvinna, schablonbilden av henne har mer djup än skandalpressen visat. Hon saknade utbildning, levde i en annan tid. Marilyn läste mycket, det finns en fin bild när hon läser Ulysses av James Joyce. Många fina foton. De handskrivna texterna är fotade, renskrivna och översatta till svenska. Naket, skört, starkt.

Tidningen Allt om Historia nr 9/2013 har en lång artikel om Marilyn Monroes trassliga uppväxt, flera äktenskap, flera missfall, längtan efter barn och längtan efter att bli tagen på allvar. Lästips: Marilyn Monroe The Biography av Donald Spoto och The Secret Life of Marilyn Monroe av J Randy Taraborrelli.

James Joyce: A Critical Guide av Lee Spinks med Marilyn Monroe på omslaget som passar på att läsa James Joyces Ulysses under pauserna vid filminspelningar.

Tog denna bild på antikvariat i York i Wales
Contemporary Irish Fiction by Dermot Bolger.

En liten Marilyn Monroe-vägg har jag också.

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd : författarparet Moa och Harry Martinson av Ebba Witt-Brattström

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd : författarparet Moa och Harry Martinson (2024) av Ebba Witt-Brattström.
Fullt på biblioteket när hon berättade om den feministiska arbetarskribenten Moa och den lungsjuke luffarpoeten Harry träffades 1927, flyttade ihop 1928, gifte sig kort därpå och skildes med buller och bång 1940. I Moas torp på Södertörn skrev de totalt nitton böcker, varav flera är moderna klassiker som Mor gifter sig (Moa) och Nässlorna blomma (Harry). En dubbelbiografi över paret Martinson. Det är också en berättelse från kulturens skilda kretslopp: folklitteratur mot höglitteratur.

snygg bok - helgfråga

Jo, köper gärna litterära snygga böcker. Senast en trevlig akvarellillustrerad bok Rooms of Their Own Where Great Writers Write av Alex Johnson som berättar om 50 författare och deras liv och skrivvanor.
"Meet novelists who travel half-way across the world to a luxury writing retreat, and others who just need an empty shed at the bottom of the garden. Some are particular about pencils, inks, paper and typewriters, and some will scribble on anything including the furniture. But whether they write in the library or in cars, under trees, private islands, hotel rooms or towers each of these stories confirms that there is no 'best way' to write. From James Baldwin, writing in the small hours of the morning in his Paris apartment, to DH Lawrence writing at the foot of a towering Ponderosa pine tree, to the Bront sisters managing in a crowded co-working space, this book takes us into the lives of some of history's greatest ever writers, with each writing space illustrated in evocative watercolour by James Oses."

Brukar du köpa böcker för de är snyggt gjorda, med fina sidor t.ex? undrar Mia i Helgfrågan.

ur mina gömmor

städat lite bland mina bokhyllor och hittade en bilderbok från 2000:
Mitt liv med Prins Bertil, funderade om boken får vara kvar i mitt bibliotek.
Lilian har brittiska rötter, annorlunda liv. Läser bitar ur hennes liv:

”Till kungens 80-årsdag 1962 fick jag en egen inbjudan till Slottet. Vad lycklig jag var!”

”Jag bodde länge i Box Cottage. En kväll slog bomberna ner väldigt nära. Mina fönster blåstes ut. Själv kröp jag ihop och gömde mig under några kuddar. Då ringde telefonen.
Till slut hittade jag den i mörkret. Det var prins Bertil.
– Hur är det? Är du all right?
– Vet inte, snyftade jag bland kuddar och glasskärvor. Jag är lite nervös.
– Jag kommer, lovade Prins Bertil.”  Flera smakbitar: HÄR.

Darling: om Lilian & prins Bertil (2024) av Helena Dahlgren, är en autofiktiv roman om Lilian Craig, född Davies, en ung kvinna som bor i London. Året 1943 när boken börjar. Kanske lånar jag den, första delen.

Samuel Coleridge-Taylor 🍁 FemEnFredag

1 Hur känns det i kroppen? finfint.
2 Hur känns det i huvudet? toppen, trevliga tankar.
3 Hur känns det med en ny säsong? hösten är favoritårstid 🍁
4 Hur känns det efter idag (eller igår om du svarar tidigt) glad.
5 Hur känns det med helg? kul, ska på bröllop.

Känslostatus Fem en fredag hos: ElisaMatilda.

Samuel Coleridge-Taylor - försvunnen ur musikhistorien
Brittisk dokumentär från 2017 se: HÄR.
Den brittiske tonsättaren Samuel Coleridge-Taylor levde ett kort och intensivt liv, han gick bort 1912, endast 37 år gammal. Av Edward Elgar beskrevs han som Storbritanniens på sin tid mest begåvade unga tonsättare. Ändå är Coleridge-Taylor idag nästan helt okänd. Chi-Chi Nwanoku berättar om en man som en gång betraktades som den brittiska musikens framtid och om hur hon själv kom i kontakt med hans musik. Chi-Chi Nwanoku är musiker, professor och grundare av Chineke! Orchestra, Europas första professionella symfoniorkester med i huvudsak icke-vita musiker. Lyssna: HÄR.

Yahya Hassan 1995-2020

PÖBEL
JAG BESÖKTE DISKOTEKET
SOM JAG BESÖKTE BIBLIOTEKET EN GÅNG I TIDEN
JAG KASTADE MIG ÖVER KVINNOR
SOM JAG KASTADE MIG ÖVER BÖCKER
EN GÅNG I TIDEN
MEN FÖRORDET VAR FÖR LÅNGT
OCH MITT ENGAGEMANG SABOTERADES
FRÄMLINGAR BLEV BEKANTA
OCH BEKANTA BLEV FRÄMMANDE FÖR MIG
MEDAN FRÄMLINGAR VILLE LÄRA KÄNNA MIG
VILLE BEKANTA INTE LÄNGRE KÄNNAS VID MIG
MIN SKUGGA ÖVERGAV MIG
OCH EN SKEPNAD SÄNKTE SIG ÖVER MIG
SENARE BLEV JAG EN KARIKATYR AV MIG SJÄLV (sid 39)

Vem var Yahya Hassan? Dödshotad, kritikerhyllad, islamkritisk, omhändertagen, poet, rättspsyk, 42 erkända brott, bältad, fängslad, prisad och död redan vid 24 års ålder. Möt den danska poeten Yahya Hassan.
"Jag visste såklart att det jag beskrev och det liv jag levt är något man kan kalla sprängstoff. Men för mig har det varit villkoren. Och det har jag förlikat mig med och skrivit dikter om."
Edit zoomar in på Yahya Hassans liv från genombrottet till det sista kapitlet. Vi låter publiken möta och höra honom om sin poesi, sitt liv och om kontroverserna som följde honom från start. Medverkar gör journalisten Martin Krasnik som har varit en central del av Yahya Hassans offentlighet ända från start och fram till det tragiska slutet, och artisten Parham Pazooki som läser och reagerar på Yahya Hassans dikter. (svt: HÄR)

SJUSOVARE
NÄR DROTTNINGEN ÄNTLIGEN KOMMER
FÖRSOVER JAG MIG
JAG ÄR MISSANPASSAD INVANDRARE
DEN INFÖDDA UTLÄNNINGEN SOM FLYGER INRIKES
MEDAN NI VÄNTAR PÅ BUSSEN
JAG HAR LÄRT MIG ATT BOCKA OCH NIGA FÖR PÖBELN
DET ÄR BARA IDIOTER SOM VÄLJER KYLA OCH KRIG
FRAMFÖR SOL OCH FRED (SID 21)

Wager : en berättelse om skeppsbrott, myteri och mord av David Grann

Wager : en berättelse om skeppsbrott, myteri och mord (2024) av David Grann. Modernista.
Wager är den andra av hans böcker som kommer ut på svenska, och liksom föregångaren  Killers of the Flower Moon kommer även denna bli film i ett samarbete mellan Martin Scorsese och Leonardo DiCaprio.

Den 28 januari 1742 spolas en skranglig farkost ihopbyggd av trä och tyg upp på Brasiliens kust. Inuti den finns trettio utmärglade, närmast livlösa män med en fantastisk historia att berätta. De är överlevande från The Wager, ett brittiskt fartyg som lämnade England 1740 på hemligt uppdrag och som jagade ett spanskt skepp fyllt av rikedomar när de gick på grund vid en karg och öde ö utanför Patagoniens kust. Efter att ha varit nära svält i månader konstruerade de sin farkost och seglade därefter i över hundra dagar. De togs emot som hjältar.

Men sex månader senare dyker ytterligare en, än mer förfallen farkost upp, denna gång på Chiles kust. Denna rymmer bara tre skeppsbrutna män, med en helt annan historia att berätta. Det visar sig att Wagers besättning, medan de var skeppsbrutna, förfallit till anarki och stridande fraktioner. Ömsesidiga anklagelser leder till att man sammankallar en militärdomstol, där liv och död står på spel – och där de skyldiga riskerar att hängas.
Wager är en historia om mänskligt beteende i den mest extrema av situationer, skildrad av en av vår tids största historieberättare. I översättning av Manne Svensson.

En dag fick Byron höra den fruktade order som alla kadetter förr eller senare fick: "Du ska högst upp!" Efter att ha tränat på den mindre mesanmasten tvingades han nu klättra uppför stormasten, den högsta av de tre, som sträckte sig över trettio meter upp i luften. Föll han från den höjden skulle han utan tvekan dö, precis som andra besättningsmän på Wager gjort förut. En brittisk kapten berättade att en gång när två av hans riggmatroser klättrade upp, tappade den ene fästet och stötte i den andre så att bägge föll mot däck: "De slog i sina huvuden på kanonmynningarna... Jag gick på akterdäck och tvingades se denna hemska syn. Det går inte att förklara vad jag kände just då, eller ens beskriva den allmänna bedrövelsen hos far- tygets besättning." (sid 49) Flera smakbitar: HÄR.

Alla dessa dagar som kom och gick : tankar om livet i den tredje åldern

Alla dessa dagar som kom och gick : tankar om livet i den tredje åldern (2022) av Joachim Berner, Johan Norberg.

Maken och jag lyssnade på biblioteket på Joachim Berners livsberättelse och visdomar. Teknologiedoktor Sara Wrige, chalmerist och präst, ställde bra frågor.
I den tredje åldern, mellan 55 och 70 år, är man inte gammal, men inte heller ung. Helt nyss var man 35 och alldeles runt hörnet fyller man 80. Det är en period med speciella utmaningar: de stora projekten med familj och arbete är avklarade för de flesta, och livet övergår i en ny fas.
Det kan vara dags att koppla nya grepp på gamla tankebanor. Vad ångrar vi, vad saknar vi och vad drömmer vi om? Hur sköter man en kärleksrelation och hur tar man hand om gammal och ny vänskap? Med åren kommer också nya perspektiv på lycka, bekräftelsebehov, skilsmässor, andlighet och inte minst hälsan.

Många ämnen i boken. Ett kapitel om lycka, ett om att döstäda:
"Om du vill ha kontroll över vad som händer efter din bortgång, blir du tvungen att ta hänsyn till alla möjliga framtidsscenarion, men du kan ändå aldrig vara säker på att det blir som du önskar."  (sid 178)

Ediths brev : brev från Edith Södergran till Hagar Olsson

Ediths brev : brev från Edith Södergran till Hagar Olsson / med kommentar av Hagar Olsson.

I januari 1919 skrev Olsson en recension av Edith Södergrans diktsamling Septemberlyran, där hon inte minst kritiserade Södergrans sätt att lägga sig i debatten innan den ens hade börjat, men också visade prov på att ha uppskattat de nietzscheanska och modernistiska dragen, vilket fick Södergran att skriva ett både passionerat och ilsket brev till henne. Det blev starten för en livslång vänskap och allians.Olssons yrkesliv har dock under många år hamnat i skuggan av vänskapen med Södergran.

Edith Södergran (1892-1923) och Hagar Olsson (1893-1978) var djupt fästa vid varandra, ändå för det mesta skilda åt, och med många inbördes olikheter. Breven från Edith är utförligt kommenterade av mottagarinnan. Helheten blir ett fängslande porträtt av dem båda. Biblioteket har flera romaner av Hagar Olsson, prästdotter. Jag har läst Kvinnan och nåden (1919).

26 mars 1919

         Hagar min,
det är så underligt då du skriver så sällan, det är som om man vore så långt bort från varandra. Ligger i sängen, spansk till mods. Har läst din tappra artikel. Var försiktig, res inte till S:holm om du inte riktigt mår bra. Här vore det bättre för dig, att göra liggkur tillsammans med mig på balkongen, men det förbannande beroende av bolschevikerna!!! Det är så mycket jag ville säga dig, det är en våg av fröjd, men jag är tvungen att tiga. Jag har fått en vanvettig arbetshunger. Och en hunger efter vetande. Det är som flammor sloge mig, jag längtar storm lidande och havandeskap. Jag tilltalar på gatan och i butikerna alla tyskar jag ser och frågar dem om de hava någon bok av Nietzsche. Skall göra alt vad jag kan för att få honom. Det är ljuvt att skriva till dig. På samma gång avskyr jag skrivande.
O vilket härligt äventyr vårt liv är! Skriv genast, hur du tänker med dessa dikter. Är så trött. Vet inte riktigt om jag hinner skicka dig mina dikter innan du res. (sid 48)

Älskade Nancy

Älskade Nancy Svensk dokumentär från 2024 se: HÄR.
Nancy Bratt var bara var tretton år när hon lovades bort till den stormrike och 30 år äldre Axel Dickson. Hans pengar kom från skogsindustrin i Norrland vid tiden kring förra sekelskiftet. Nancy gifte sig med honom, offrade sig för att hjälpa sin familj ut ur fattigdomen till ett bättre liv. Om detta livsöde berättar Agneta Ulfsäter Troell, som själv minns Nancy, sin mammas moster.

1 Vilka ljud gillar du att somna till? makens saxofon 🎷
2 Vad brukar låta i ditt hem? tyst på nätterna.
3 Vad tycker du om din egen röst? helt ok, hört den i radio.
4 Vad är mest oljud för dig? nagelklippning.
5 Vilket ljud är sommar för dig? Koltrast i trädgården.

Ljudligt Fem en fredag hos: ElisaMatilda.

The Happy Prince av Oscar Wilde

1 När senast kändes det som om du blivit överkörd? städade huset med sonen.
2 Vad i ditt hem saknar batterier? har tickande väggklockor i alla rum.
3 Vad är inne på sluttampen inför att bytas ut? värmesystemet i huset.
4 Hur ofta byter du ut din tandborste? några gånger per år.
5 Vilken förbrukningsvara använder du mest under en månad? bokmärken.

 Förbrukad Fem en fredag hos: ElisaMatilda.

The Happy Prince Brittisk långfilm från 2018 - Se: HÄR.
Ett biografiskt drama om den döende Oscar Wilde som ligger på ett billigt hotellrum i Paris och reflekterar över sitt liv. En gång var han den mest berömde mannen i London men nu minns han istället de misslyckade försöken att försonas med sin fru Constance och kärleksaffären med Alfred Douglas. Filmen tecknar ett porträtt av den mörka sidan av ett geni som levde och dog för kärleken. Regi: Rupert Everett. I rollerna: Rupert Everett, Colin Firth, Emily Watson, Colin Morgan, Edwin Thomas m.fl.

höst - helgfråga

Ett spöke i strupen (A Ghost In The Throat 2023) av Doireann Ní Ghríofa kommer ut i pocket, annars har jag inte funderat så mycket på hösten.


Rilke och filosoferna hämtade jag på biblioteket, inte höst än.

Tänk redan nu kan man kolla in höstens böcker. Är det någon du är sugen på? undrar: Mia.