nostalgi 📀 kultur

Minns den spänning jag kände som barn, satt på min säng och slukade Enid Blytons böcker om kusinerna Julian, Dick, Anne Georges och hennes hund Tim om deras äventyr. Hittat på loppis och roat mig att läsa som vuxen.

The Monkees som hade tv-program i Finland när jag var 13-år, veckans höjdpunkt. No milk today, my love has gone away av Herman's Hermits, min absoluta favoritlåt då, spelade med min skivspelare. Hade några skivor med Beatles, lyssnade på dem med min bärbara kassettbandspelare. Som ung vuxen såg Frank Zappas alla konserter i Göteborg, också nostalgi nu. Gamla svartvita filmer, Helgonet med Roger Moore.

Mat är nostalgi, älskar att läsa gamla kokböcker, lite som historieböcker, bilder på dukning, inredning, kläder. Gjort ibland den klassiska efterrätten Päron med After Eight från 1970-talet, finns i Matnostalgi av Joanna Drevinger.

Vilka kulturella verk väcker nostalgi hos dig? undrar: enligt O i: veckans Kulturfråga.

Den lilla skolan på klippan av Jenny Colgan

Den lilla skolan på klippan (Class 2024) av Jenny Colgan, den första delen i en serie om en internatskola på en klippa i Cornwall. Som barn älskade hon läsa internatskoleböcker, som inte alls liknade den tråkiga katolska skolan hon gick.

Det är underbart soligt när läsåret börjar på internatskolan Downey House. Maggie, den nya läraren på skolan, är fast besluten om att hon ska ingjuta hopp och framtidstro i sina elever. Simone har kommit in på skolan med hjälp av ett stipendie, och hennes mål är att jobba hårt och göra sina föräldrar stolta. Fliss är i sin tur rasande. Hon vill inte alls gå på internatskola och hatar att vara så långt hemifrån.

Trevlig intressant läsning om en miljö man inte är helt bekant med.
    "Här kändes det märkligt nog som att bli bedömd av en grupp jämlikar. Man behövde inte betrakta flickorna här särskilt länge för att inse hur stora inkomstklyftorna i Storbritannien faktiskt var. Väldigt få av dem var överviktiga. Några hade lite tonårshull, men deras rosiga kinder och breda ridstrumpor signerade hälsa, tänkte Maggie. Till skillnad från flickorna på hennes gamla skola. Deras pösiga bullmagar hade varit resultatet av processat kött, fikabröd och för lite frukt och grönt. Och trots att omslaget till skolans broschyr såg ut som en gammal Benetton-reklam var intrycket av eleverna här ganska enhetligt: övervägande ljust hår och ljus hy. En eller två andlöst vackra mörkhyade flickor som såg ut som afrikanska prinsessor, och antagligen var det också, och några flickor från Mellanöstern, men här pratades inte alls den saliga blandning av polska, hindi och andra språk som hon var vad vid." (sid 52)  Flera smakbitar: HÄR.

Colgan älskade Enid Blytons Malory Towers och St Claire-böcker.
Hon hittade inget för vuxna och ville skriva själv.

Läser inte en bok bara för hädelserna, googlar när  något intressant dyker upp. Nu blev jag nyfiken på dikten Maggie läste med sina elever av Liz Lochhead.

Swallows and Amazons av Arthur Ransome - helgfråga

Vill följa med barnen i Enid Blytons bok Äventyrens Ö. Anne, minstingen, som egentligen föredrar en lugn tillvaro framför läskiga äventyr, är jag kanske mest lik, för i verkligheten är jag lite rädd för alltför spännande böcker. Georgina, den tuffa pojkflickan som vill bli kallad för George.

Julian som är mer mogen och har säkert läst även lite vetenskapliga böcker vill jag gärna lyssna på. Julians lillebror Dick som gillar äventyr har säkert läst äventyrsböcker och har många boktips. Julians lillebror Dick som gillar äventyr har säkert läst äventyrsböcker och har många boktips.

Vilken bokkaraktär skulle du vilja vara för en dag, och varför? undrar Mia i Helgfrågan.

Arthur Ransomes böcker var föregångare till Enid Blyton, ibland kan man hitta hans böcker på biblioteket. Och filmatiseringar i youtube. Barnen seglar mycket.

Swallows and Amazons (1930) av Arthur Ransome.
For the Walker children, sailing the boat Swallow to an island for a camping trip is a fantastic adventure. But soon they find themselves under attack from the fierce pirates of the Amazon, Nancy and Peggy. And so begins the battles, alliances and discoveries in a summer like no other.

barndom 📔 kultur

Minns att jag tyckte om att läsa, flitig på biblioteket, lärde mig läsa innan skolan började, läste finska böcker så klart. Men har få böcker kvar, för min tolv år yngre syster fick det som fanns kvar. Sedan flyttade vi till Sverige, jag lärde mig svenska som vuxen. Läst svenska barnböcker med mina barn och barnbarn.

Flyffy-boken var stor favorit i 3-4 års ålder, hade några trasiga sidor kvar, hittade den på Bokbörsen på svenska och har läst för mina barnbarn. Författare Anni Polvas flickböcker läste jag. Enid Blyton stor favorit, som tant samlade jag många på loppis och har läst som vuxen. Blyton mer feministisk än bibliotekarie trodde förr, de läste nog bara första sidorna.

Vilka böcker minns du från din barndom? undrar: enligt O i veckans Kulturfråga.

omläsning - helgfråga

Omläsning är underskattat, bra böcker fungerar. Läst om tjugo Vi Fem-böcker, lika roligt fortfarande. Ifall man hittar en bra översättning, äldre Vi Fem översatta av Ingegerd Lindström är bra. I nyare översättningar av Kerstin Lennerthson är det engelska nertonat, ortsnamnen översatta till svenska, trist. Vid läsning  känner mig ung och äventyrlig och tror att jag är i engelska landsbygden. Fungerar vid svår lässvacka.

Vilken bok skulle du vilja läsa om igen för första gången, och varför? undrar: Mia.

Ta tåget till litteraturens England! 🇬🇧

Ta tåget till litteraturens England! : en klimatsmart resebok (2023) av Astrid Lindén och Clas Thor. Boken guidar till ett 70-tal författare, både klassiker och nutida. Författarhem, litterära museer, miljöer där författarna vuxit upp och verkat. Platser som gett uppslag till sagor, romaner, deckare, poesi och historiska berättelser. Från Keats näktergal till dopp i Ladies' Pond med Caitlin Moran. Greenwich till Towern. Dickens vattenhål. Anne Boleyns sista resa. Haworth med systrarna Brontë ut på heden. Stratford-upon-Avon hemma hos Shakespeares. Oxford Alice, hobbitar och kommissarie Morse. Swanage, ångloket till Enid Blytons Femböcker. St Ives och Monk's Houset, Virginia Woolfs sommarvärldar. Brightons nöjespir med Graham Greene. Författarna belästa, trevligt att läsa deras texter, bra boktips i slutet. Glad att jag vandrat i Cornwall med sonen.
Bloggen Bara Brittiskt har läst: HÄR.

Man kan även stanna i läsfåtöljen:

In the Garden with Jane Austen av Kim Wilson tillsammans med en film om hennes liv, allt man behöver för att förgylla en eftermiddag: "To sit in the shade on a fine day, and look upon verdure, is the most perfect refreshment." Fina bilder och många passande citat ur hennes böcker. Även bilder från samtida trädgårdar, som passar i temat.

på cirkus #234

Vi var på cirkus med barnbarn på midsommardagen. Riktigt roligt, lite som familjecirkus; pappa presenterade, mamma lindansade, dotter uppe i trapetsen, jonglerade, akrobatik. Inga djur, de förbjöds 2019. Biljetten sparar jag som bokmärke. Enid Blyton hade cirkus som tema i många böcker. Kanske även Gerd och BP har bokmärke.

lässvacka - helgfråga

Läs något lättsamt, kanske någon gammal favorit.

Vad har du för tips om man kommer i en lässvacka? Veckans helgfråga hos: Mia.

läser om böcker - helgfråga

Det händer att jag läser om böcker, kanske inte direkt deckare eller feelgood, vilka jag gärna lånar på biblioteket. Två flickor på Irland (The Country Girls 1960) av Edna O'Brien är hennes debutroman, första delen i en trilogi om den sympatiska Kate och egoistiska Baba. Nu finns boken i nyöversättning som jag tänkte läsa eftersom jag gillar irländska Edna O'Brien.

Läser du om böcker? Gärna ett exempel. Veckans helgfråga hos: Mia.

Enid Blyton var feminist och försökte rädda miljön redan 1947

Tydligen inte bara jag som läser om Enid Blyton. Hennes Femböcker fyller åttio – men är evigt upproriska skriver Lotta Olsson i en lång artikel i söndagens Dagens Nyheter (tack för tipset Mrs Calloway, maken gick till biblioteket och fotade DN:s artikel till mig ❤️). Enid Blyton skrev fram ett motstånd under den kommersiella ytan. Genom George protesterade hon mot dåtidens könsroller och hon lät farbror Quentin försöka rädda miljön redan 1947. Lotta Olsson läser om alla böcker och faller handlöst – på nytt. Precis som jag gjorde för några år sedan, jag samlade på alla hennes böcker när priset fortfarande var rimligt på loppis.

Lotta Olsson och hennes kompisar lånade böckerna av varandra, och önskade nya till födelsedagar och julaftnar. Och läste dem om och om igen, tills de nästan kunde dem utantill. Det var en så underbar drömvärld, där barnen aldrig behövde klä sig i annat än shorts och tröja, fotvandrade, sov under bar himmel på hedar och cyklade genom ett England befolkat av rekorderliga konstaplar.
Lotta Olsson misstänkte ett tag vetenskapsmannen farbror Quentin för att vara den som uppfann atombomben eller något annat massförstörelsevapen, men när hon nu läste om alla böckerna insåg hon att han tvärtom försöker rädda oss. Det är många såna missuppfattningar av vuxna som slarvigt läser Blytons böcker. Böckerna börjar ofta med några utstötta barn, men läser man inte till slut så kan man tro att Blyton är nästan rasistisk, när det är helt tvärtom och vänder i slutet. Det finns skumma typer som bor i husvagnar och lever ett kringflackande liv, och de har ofta lockigt, ostyrigt hår. Men det har ju George också? Och när barnen stöter på den smutsiga, amoraliska cirkusflickan Jo i Fem går i fällan är hon så lik George att de blir förväxlade. Enid Blyton poängterar vikten av att vara renlig, väluppfostrad och förståndig – och låter George vara raka motsatsen.

Precis som Lotta Olsson så är jag rätt imponerad av Blytons förmåga att variera sig. Visst förekommer det ett oproportionellt antal gamla övergivna borgar, vindlande tunnlar, lönngångar och grottor finns med i nästan varenda bok. Men Blyton berättar varje gång som om det vore den första, i en magisk lekvärld där upprepningen är en del av överenskommelsen med läsarna.
När jag har en lässvacka så plockar jag gärna fram en äldre Vi Fem översatt av Ingegerd Lindström. I nyare översättningar av Kerstin Lennerthson är det engelska nertonat, ortsnamnen översatta till svenska, trist. Jag tyckte om Blyton som barn, gillar även som vuxen - och låtsas att bo på bondgårdar och tältar på hedar, besöker cirkusläger,  tillbringar en helg på en ö och letar efter en skatt och tillbringar en tid i en gammal fyr.

Fem och kidnapparna av Enid Blyton

"Nu har polisen varnat Bertas pappa för att flickan kan bli kidnappad och hållen som gisslan. Inte för pengars skull utan för de vetenskapliga hemligheter, som han känner till, fortsatte faster Fanny. Därför har han skickat henne till oss, så hon skall vara i gott förvar i tre veckor. Vid det laget bör uppgiften vara slutförd och offentliggjord. Berta skall till samma skola som Anne och George, så det var en fin idé, att de skulle få lära känna varandra först." (sid 46)

Fem och kidnapparna (Five have plenty of fun 1955) av Enid Blyton hittade jag på loppis, precis som alla mina Blyton. Vill du läsa Vi Fem så försök hitta de äldre översatta av Ingegerd Lindström. I nyare översättningar av Kerstin Lennerthson är det engelska nertonat, ortsnamnen översatta till svenska, trist. Jag tyckte om Blyton som barn, gillade även som vuxen.

Kusinerna trivs tillsammans, de har alltid så trevligt på skolloven. Nu får de sällskap av pappas kollegas dotter som hotas av kidnappning. De kamouflerar denna Berta till pojke, klipper håret och byter kläder. Det hjälper inte, kidnapparna skuggar huset... men tar fel person.

Blyton har fått en egen hylla i mitt bibliotek, varken mina barn eller barnbarn har läst. Böckerna innehåller både mysiga och mystiska engelska miljöer, påhittiga barn. Pusseldeckare med olika teman i varje bok. Lätt att identifiera sig med någon i gänget: Julian som med sin mognad och charm kan övertyga vilken vuxen som helst. Julians lillebror Dick som kastar sig huvudstupa in i äventyren. Georgina, den tuffa pojkflickan som vill bli kallad för George. Anne, minstingen, som egentligen föredrar en lugn tillvaro framför läskiga äventyr, men ändå alltid följer med för att inte missa något. Tim, den övergivna hunden som George tar hand om till sin pappas stora förtret. Kritiken från vuxna växte, men de har nog inte läst färdigt, böckerna innehåller kontraster, men slutar "politiskt korrekt".

barnslig bokpost och filmtips

Intressant att läsa om engelsk internatskola utan att vara där. Enid Blyton har skrivit två serier om flickskolor: Malory Towers och St Claire. Malory Towers (1945) av Enid Blyton är inget jag själv läste som barn, men Lucy Dillon nämner så fint i Och så levde de lyckliga om sina egna minnen om serien, hur hennes pappa läste högt när hon var sjuk. Och hur bokens Anna i Dillons bok gör ett misslyckat försök att introducera Blyton till dagens unga. Jag blev nyfiken. Lätt att börja tänka på en bok när man läser en annan, eller för att den nämns.

Läsa på internat, få nya vänner, konflikter, några bortskämda, andra tysta, tävlingar i idrott. Tips om att bli en duktig flicka, koncentrera sig på studier, ha roligt, känna sig utanför ibland. Tolvåriga Doris har några tråkiga och några egoistiska klass-kamrater. Enid Blyton är skicklig och man vill läsa vidare och se hur det går för flickorna. Och för lärarna, som oftast både snälla och rättvisa. En obekant värld, som ändå liknar min gamla skola. Kanske även J K Rowling har läst Malory Towers, för man börjar tänka på Harry Potter redan när Doris väntar på tåget till Malory Towers, som liknar ett gammalt slott, kanske lik Hogwarts där Potter studerar flera terminer.

Filmatiseringar av Malory Towers finns i svtPlay: HÄR.

Trevligt illustrerat.

    First Term at Malory Towers (1946)
    Second Form at Malory Towers (1947)
    Third Year at Malory Towers (1948)
    Upper Fourth at Malory Towers (1949)
    In the Fifth at Malory Towers (1950)
    Last Term at Malory Towers (1951)

Pojken i huset bredvid av Enid Blyton

"Kit var en underbar kamrat. Han hade så mycket skämt för sig och var så glad och full av skratt, att de andra var överförtjusta att ha honom med sig. De gick ut genom grinden i bortre delen av trädgården och över åkrarna med matpaketen på ryggen. Paketen var ombundna med remmar.
   - Vi har en egen båt nere vid floden, sa Robin. Vi hade tänkt ta och ro i den ner till den där lilla ön idag, och äta frukost där och sen ge ss ut på upptäcktsfärd längre ner.
   - Man vet aldrig när jag kan behöva ett bra gömställe! sa Kit med ett skratt. Vi kan låtsas att vi är på jakt efter ett sånt - ett där ingen kan finna mej, inte ens om de sökte i veckor!" (sid 60)

Pojken i huset bredvid (The boy next door 1945) av Enid Blyton berättar om tre barn som är hemma på semestern. De tror att det bor en pojke som granne med dem - en ganska mystisk pojke. Folk säger att det inte finns någon pojke där, men de vet att det finns. Vem är han? Varför gömmer han sig? Kan de få bli vänner med honom?

De kryper under häcken till pojken och sedan börjar det roliga äventyret. Kit är en fånge i huset bredvid och riskerar att kidnappas. Barnen bestämmer sig för att rädda honom. De tar Kit till en gammal husbåt där de stöter på kidnapparna! Det är en bok man inte kan lägga ifrån sig förrän man har avslutat den, en riktig äventyrshistoria, kanske en av Enid Blytons bästa.

Enid Blyton fått ny hylla - hett #60

Internatskola lite i stil med Harry Potter på Hogwarts av J. K. Rowling.

The Malory Towers-serien av Enid Blyton är sex böcker men inte alla är översatta till svenska. S:t Clare-serien (1950) berättar om fjortonåriga flickor på internatskolan som har även sommartermin. Man kan känna igen sig fast annan tid och annat land med andra seder och bruk.

Intressant att läsa om engelsk internatskola utan att vara där.

Veckans inlägg i Monikas Hett i hyllan där man bekänner sina hyllvärmare.

The Twins at St. Clare's (1941)
The O'Sullivan Twins (1942)
Summer Term at St. Clare's (1943)
Second Form at St. Clare' (1944)
Claudine at St. Clare's (1944)
Fifth Formers at St. Clare's (1945)

    First Term at Malory Towers (1946)
    Second Form at Malory Towers (1947)
    Third Year at Malory Towers (1948)
    Upper Fourth at Malory Towers (1949)
    In the Fifth at Malory Towers (1950)
    Last Term at Malory Towers (1951)

ett litet Enid Blyton-fynd

Nu letar jag inte längre efter Enid Blytons böcker med råkade se äldre tecknade omslag som är ju så mycket snyggare.

Visst är de gamla tecknade omslagen snyggast (KLICKA på bilden).

Sommartermin på S:t Clare av Enid Blyton

"Dessa Internatskolor är mycket populära och uppskattas framför allt för gemenskapslivet dag och natt, som ger rika tillfällen att utveckla barnens självständighet, ansvarskänsla och kamratanda, förutom att de där också har mycket roligt.
   Terminerna är tre, vardera omfattande omkring tolv veckor: Påskterminen från januari till påsk, sommarterminen från maj till juli och vinterterminen från september till jul. Mitt i varje termin får föräldrar och anhöriga hälsa på. Då anordnas tävlingar och uppvisningar i idrott, teaterpjäser, utställningar osv.
   I denna bokserie  skildras en grupp flickor från skolans lägsta till dess högsta klass. Var och en som läser böckerna får en klar bild av livet i en engelsk internatskola för flickor, med dess arbete, lekar, idrottstävlingar, kamratskap och nöjen. Det är min förhoppning att mina unga svenska läsare skall få samma nöje som barnen i England av berättelsen om flickorna i S:t Clare.

London i augusti 1950.

Enid Blyton

Sommartermin på S:t Clare av Enid Blyton berättar om fjortonåriga flickor på internatskolan under sommarterminen. På påsklovet hade tvillingarna Pat och Isabel spelat tennis med en kompis som fick påssjuka. De fick vänta hemma två veckor innan de fick börja skolan, som de längtade! Första dagen att träffa alla gamla kompisar, Lyssna hur det haft det, några nya också. Den mörka Carlotta som verkar lite uttråkad och har svärt att sitta stilla under lektioner. Den tysta snälla Pam som helst satt i fåtöljen och läste sina böcker. Den skenheliga Prudence som hade lätt att skvallra, speciellt på den busiga Bobby som hittade på bus mot lärare, som inte gillade skvaller.

  "Jag ger mig katten på att Carlotta är cirkusflicka. Det är förstås därför hon aldrig pratar om sina föräldrar. Jag slår vad om att hon skäms ögonen ur sig för deras skull.
   - Varför skulle hon skämmas? undrade Pam förvånat. Jag skulle vara både stolt och mallig om jag hade föräldrar som var cirkusartister.
   - Det där begriper du inte, fnös Prudence. Jag undrar just vad mamma och pappa skulle säga om de fick reda på att jag delar sovsal med en simpel cirkusjänta." (sid 68)

fina loppis- och antikvariatfynd

John Keats liv på mitt favoritantikvariat: Faust.

Utanför gymmet fanns loppis vi inte sett, fyra minuter kvar av parkeringstiden, jag han plocka med mig Enid Blyton jag inte hade och en fin bilderbok om England.

tecknat - omslag

Visst blir man nyfiken och vill läsa om Blytons tvillingar.

Fint med de gamla tecknade omslagen i deckare.

Dessa är ganska nya omslag för Enid Blytons böcker.

Tecknat är veckans omslag hos Boklysten.

minns när jag läste... Lucka 17

Jag läser efter lust och egna infall.

Minns ännu den spänning jag kände som barn satt på min säng och slukade böcker om barnen Julian, Dick, Anne och Georges om deras äventyr. Förmodligen lånade jag mina Enid Blyton på biblioteket, för jag äger inga finska. Jag har inga böcker kvar från min barndom i Finland, kanske min lillasyster fick de få jag hade.

Enid Blyton-böckerna har en egen hylla hos mig, dubbla rader.

I vuxen ålder för några år sedan började jag samla och köpa Vi Fem-böcker, Äventyrs- och Mysterieböcker. Det var inte svårt eller dyrt på loppis då, svårare nu. Riktigt alla har inte fått plats där, jag har fler; Tvillingarna O'Sullivan, The Malory Towers-serie (föregångare till internatböcker, lite som tidig Harry Potter).

Jag har läst dem - och njutit. Kritiker och bibliotekarie har missförstått, inte läst färdigt, bara början - för det vänder och blir både feministiskt och politiskt korrekt mot slutet. En bibliotekarie berättade att för ett par decennier sedan när det inte var så fint med Enid Blytons Vi Fem-böcker, men efterfrågan var stor bland barn. Hon köpte in böckerna - men de katalogiserades inte som andra biblioteksböcker, utan fick lånas i smyg "under disk".

Antikvariat med hylla för Enid Blyton - nära Chalmers i Göteborg.

(De äldre översättningarna bäst, i nyare översättningar av Kerstin Lennerthson är det brittiska nertonat, ortsnamnen översatta till svenska, trist. Jag är ganska nördig när det gäller växter och även fåglar. Det retar mej om man slarvar med växtnamn eller översätter fel. Om du vill läsa Vi Fem, försök hitta de äldre översatta av Ingegerd Lindström. Jag har köpt några på charity shop i England. De nya engelska The Famous Five har fått ny språkdräkt, för engelska barn förstår inte de gamla orden, svåra gammaldags för unga.) 

Bloggar i går och i morgon i julkalenderbloggstafett:
15. Sammanfattning på Sofies bokblogg
16. Västmanländskans bokblogg
17. Hanneles bokparadis
18. Stories from the sea

Nästa gång ska jag berätta hur uppslukad jag var av

Brott och straff (1866) av Fjodor Dostojevski.

Enid Blyton har en egen hylla hos mig

I vuxen ålder för några år sedan började jag samla och köpa Vi Fem-böcker, Äventyrs- och Mysterieböcker. Det var inte svårt eller dyrt på loppis då, svårare nu. Enid Blyton-böckerna har fått en egen hylla hos mig, dubbla rader. Riktigt alla har inte fått plats här, jag har fler; Tvillingarna O'Sullivan, The Malory Towers-serie (föregångare till internatböcker). Jag har läst dem - och njutit.

Antikvariat med egen hylla för Enid Blyton - nära Chalmers.