Jag tar inte farväl av Han Kang

Jag tar inte farväl (2024) av Han Kang
Författaren Gyeongha har drabbats av en kollaps efter att ha skrivit en bok om en massaker. Om nätterna drömmer hon om en plats med stubbar som liknar gravstenar när tidvattnet börjar strömma in. Den otäcka drömmen blir startskottet på en märklig resa.
Det snöar häftigt när hon landar på ön Jeju. Hennes vän Inseon ligger på sjukhus efter en olycka och Gyeongha har tagit på sig att försöka rädda hennes fågel som lämnats ensam hemma i huset utan mat. Ön har en fasansfull historia, här mördades många människor vars namn nu fallit i glömska, men det finns också de som försökt minnas. Snöstormen blir en portal till ett annat tillstånd där döda och levande tycks kunna röra sig mellan tidsskikten. Vem ska trösta de avlidnas själar?
Nutid, dåtid, minnen, drömmar, jag gillade läsa Kangs bok. Mycket hetta, kyla och snö.

Svenska Akademiens motivering 2024:
"för hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet.”

  "Vissa människor är kapabla att själva styra förändringarna i sina liv. Utan minsta tvekan fattar de svåra beslut, sådana som andra inte ens kan föreställa sig - de gör sitt bästa och tar sedan ansvar för konsekvenserna. Oavsett vilken väg de väljer, har människorna i deras omgivning slutat förvånas. Inseon hade studerat fotografi vid universitetet. Hon blev intresserad av dokumentärfilmer i sena tjugoårsåldern och hängav sig åt det de påföljande tio åren, trots att det knappast hjälpte henne med uppehället." (sid 26) Flera smakbitar: HÄR.

Oslos största bibliotek #38

Deichmanske bibliotek, även Deichman, Oslos kommuns bibliotek och Norges största folkbibliotek. Väldigt vacker byggnad, i bakgrunden syns Operahuset.

Många läs- och studieplatser.

Oslobor verkar låna och läsa mycket.

Sydkoreanskt.

Mycket barnverksamhet, trevlig affär och kafeteria.

läst sydkoreanska Han Kang

Den vita boken (2019) av Han Kang är en vacker allvarlig bok, vit är en allvarlig färg, väcker många tankar och minnen. Författaren samlar en lista över vita saker. Is Måne Ris Vågor Svepning. Ord som rör något i författaren. En vit fågel öppnar rum mot en sorg storasyster som dog efter födseln, lindor, en spädbarnsskjorta, svepning. Dåtid, nutid, framtid.

Ett vitt leende
Det är (antagligen) bara hennes modersmål som har uttrycket "att le vitt". Ett ansikte som ler avlägset, tröstlöst, med en renhet som när som helst kan brista. Eller ett sådant leende. (sid 76)

Han Kang är relativt ung sydkoreansk författare, bland annat känd för sin roman Vegetarianen, vilken jag inte har avsikt att läsa. Köar för hennes nya Jag tar inte farväl. Hon är den 18:e kvinnliga Nobelpristagaren.

Svenska Akademiens motivering 2024:
"för hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet.”

koreanskt #244

Fjortonåriga barnbarn var på scouternas World Scout Jamboree 2023 tre veckor i Sydkorea. Hon har ett sydkoreanska sedlar kvar, runt 30 kronor, blir bra bokmärken i sydkoreanska böcker.

Barnbarnet fick tre böcker med sydkoreanska författare: Vår förvridne hjälte av Yi Munyol och två böcker av Sun-Mi Hwang. Kanske även Gerd och BP har bokmärke.

Vår förvridne hjälte av Yi Munyol

Vår förvridne hjälte (1986) av Yi Munyol belönades med Sydkoreas mest prestigefyllda litteraturpris. Boken är en skildring av den dramatiska dynamiken i ett klassrum, samtidigt kan den läsas som en allmängiltig berättelse om hur människor påverkas av ett auktoritärt styre - både de som följer med strömmen och de som försöker utmana. Pyongt har flyttat från en ansedd skola i Seoul till en mindre landsbygdsskola. När han utmanar ordningsmannen Soktaes position som klassens ledare blir han indragen i en maktkamp som försätter hela skolan i gungning.

"Det räckte med att mina naglar var lite för långa eller besöket till frisören dröjde något för att mitt namn skulle nedtecknas på listan över barn med bristande hygien, eller att en av sömmarna i min uniform brustit eller att jag tappat en knapp för att man skulle anse att jag inte följde skolans uniformsbestämmelser. Så länge de inte hade oturen att ertappas av klassföreståndaren kunde barnen utan problem köpa godis på väg till och från skolan, men varje gång jag gjorde något sådant bestraffades jag, och om jag läste serietidningar inne i affären underrättades läraren omedelbart om det bannade mig." (sid 58) Fler smakbitar: HÄR.

bokklappar - tisdagstrio

Sydkoreanska författare till fjortonåringen: Vår förvridne hjälte av Yi Munyol och två böcker av Sun-Mi Hwang, för hon ska till Sydkorea nästa sommar med scouter. Världsscoutjamboreen med 50_000 scouter från hela världen.

Hittade på loppis helt oläst Godnattsagor för rebelltjejer 2 för nioåringen, med 100 nya berättelser som bygger på verkliga fantastiska kvinnor - alltifrån drottning Nefertiti till Beyoncé.

Fortsätter med Percy Jackson-serien av Rick Riordan till elvaåringen, hon gick på engelsk förskola: The House of Hades och The Mark of Athena.

Bokklappar (till dig själv eller någon annan) - temat tisdagstrio hos: Ugglan.

Mirakelkammaren av Angie Kim

Mirakelkammaren (Miracle Creek 2022) av Angie Kim som är en amerikansk författare, född i Korea och numera bosatt i Virginia. Mirakelkammaren är hennes debutroman, som vunnit en Edgar Award för Bästa debut, en ITV Thriller Award och valts till en av Årets bästa böcker i Time, Washington Post och på The Today Show. Boken har blivit en stor internationell succé och har översatts till 20 språk.

I en småstad i Virginia driver de koreanska immigranterna Young och Pak Yoo företaget Mirakelkammaren, vars patienter får medicinsk syrgasbehandling i en tryckkammare som alternativ terapi för olika åkommor. När kammaren exploderar och dödar två personer skakas samhället i grunden. Vem eller vad orsakade explosionen? Den påföljande, dramatiska mordrättegången avslöjar en väv av hemligheter: förbjudna möten och farliga missförstånd, intensiv rivalitet och dolda lojaliteter. En gripande, andlöst spännande och överraskande roman där inget är som det först verkar.

Det var den dagen Mary började kalla henne för "Mamma" i stället för "Um-ma". Um-ma var den mor som hade stickat mjuka tröjor till henne, välkomnade henne hem efter skolan varje dag med kornte och spelade kort med henne medan hon lyssnade till Marys berättlser om vad som hänt i skolan. Och de där luncherna - alla i skolan hade avundats henne Um-Mas specialluncher. En standardlunch i Korea bestod av ris och kimchi i en låda av rostfritt stål. Men Um-ma lade alltid eill saker - bitar av fiskfilé, ett stekt ägg som låg och vilade på den perfekta riskullen likt en snöig vulkan som det rann gula ur, kimbap av sjögräs med daikon-rädisa och morötter och yubu chobap, sött klibbigt ris inuti pyttesmå örngott av stekt tofu. (sid 79) Modernista. Flera smakbitar: HÄR.

Den vita boken av Han Kang

Ett vitt leende
Det är (antagligen) bara hennes modersmål som har uttrycket "att le vitt". Ett ansikte som ler avlägset, tröstlöst, med en renhet som när som helst kan brista. Eller ett sådant leende. (sid 76)

Den vita boken (2019) av Han Kang är en allvarlig bok, vit är en allvarlig färg, väcker många tankar och minnen. Boken innehåller korta kapitel, författaren samlade en lista över vita saker. Is Måne Ris Vågor Svepning. Ord som rörde något i författaren, en vit fågel öppnar rum mot en sorg storasyster som dog efter födseln, lindor, en spädbarnsskjorta, svepning. Dåtid, nutid, framtid.

12. Läs en bok som har en färg i titeln.

Hunden som vågade drömma av Sun-Mi Hwang

"Farfar Gaphals skrattade. "Du ska inte vara sträng mot dina barn", sa han. Det tjänar ingenting till. Jag var sträng, och se hur det gick. De tror visst att de uppfostrade sig själva! De vill inte bo ihop med en, och de ringer inte ens när deras mamma är sjuk." Han ledde fram cykeln till grinden. Hundarna viftade på svansen till avsked." (sid 27)

Hunden som vågade drömma av Sun-Mi Hwang berättar om hunden Tufsen som råkar ut för motgångar och hinder, livet blir inte riktigt som hon tänkt. Korta lättlästa kapitel, fin bok under en lässvacka. En lite sorglig fabel med stillsam humor. Trots att boken beskriver en annan tid i ett annat land är problemen och glädjeämnen universella och tidlösa, lätt att känna igen sig.

"Det hade snöat under natten. Tufsen vaknade tidigt och skuttade omkring och gjorde tassavtryck i snön. Det kittlade under fötterna så att hon inte kunde gå rakt, och hon trippade fnittrande genom det snötäckta grönsakslandet tillsammans med Pricken. En skata sjöng i det nakna persimonträdet och dess sång var klar och hög. Den flög ner och satte sig framför hundkojan och pickade på den tomma matskålen." (sid 35)

 Sun-Mi Hwang har även skrivit Hönan som drömde om att flyga.

Ta hand om min mor av Kyung-Sook Shin

Pidä huolta äidistä (Please Look After Mom 2008) av Kyung-Sook Shin läste jag på finska med min finska bokcirkel Boken berättar om en mor som reser från den sydkoreanska landsbygden för att hälsa på sina barn i Seoul. I trängseln på tågstationen försvinner hon och familjen börja söka  efter henna. De vuxna barnen rannsakar sin relation till sin mor. Hon har alltid varit väldigt självuppoffrande och inte tagit hand om sig själv. Bike berättar med olika familjemedlemmarnas perspektiv: den bortskämde äldste sonen, dottern vars karriär överskuggar allt annat och pappan som alltid tagit henne för given. Författaren Kyung-sook Shin kommer från en by i Sydkorea, lever i Seoul.

Moder har aldrig lärt sig läsa, barnen har bra utbildningar. Hon vill lära sig läsa för att kunna läsa sin dotters bok, som blivit översatt till blindskrift. Den berättar om resan i Peru. Moder har varit sträng och inte låtit dottern skriva med vänster hand. Moder har alltid gjort massa olika maträtter själv, konserverat, varit sparsam. Det nya och gamla möts.

Den mycket sparsamma låter dottern efter en marknadsdag önska något. Dottern vill köpa en bok, hon väljer Inhimillistä, aivan liian inhimillistä (Mänskligt, alltförmänskligt: en bok för fria andar 1878) av Nietzsche för det låter så trevligt. Moder väntar utanför, ger dottern pengar och betalar i bokaffären utan att pruta.