Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

Visar inlägg med etikett Wigers Valle. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Wigers Valle. Visa alla inlägg

06 februari 2025

Erfarenheter av Valle Wigers


Erfarenheter (2025) av Valle Wigers är en samling noveller om resa genom livets skiftningar. Med råhet och poetisk precision skildrar Valle Wigers de unga drömmarna, tunga minnena och de små, mänskliga mötena som lämnar djupa avtryck. Här skildras ungdomlig längtan, gemenskap och de ögonblick som formar oss.
I 90-talets Köpenhamn navigerar tre femtonåringar genom stadens pulserande och vilda värld, längtande efter en samhörighet bortom vardagen. På en ö i Bottenhavet försöker en son hantera förlusten av sin mor. I Berlin väcks minnen av den första kärleken till liv i ett nytt tidevarv.

La Gomera
En ömsint novell av tolvårige sonens semesterresa med pappan som inte är helt perfekt, men gör så gott han kan. Båda längtar efter mamman. Vad minns pappan av detta efter trettio år? En konst att säga mycket med små medel.

"Likt varje år har vi varit i stugan i Sälen som morfar efterlämnade, omgivna av linoleumgolv och furupaneler och luggslitna sängkläder i blommiga och randiga mönster. Inte ett lakan eller örngott är det andra likt, tallrikarna och assietterna har kanter som någon tycks ha gnagt på, elementen täcks av fuktiga skidkläder som luktar surt - en överdos av allt mamma inte tillåter i vårt storstadsliv."




Trilogin om Kirsten Hvitfeld.

15 september 2024

Drottningen av vintergatan


Drottningen av vintergatan (2024) av Peo Bengtsson, Valle Wigers är den avslutande delen i trilogin om Kirsten Hvitfeld. En en berättelse om jakten på en förlorad dotter. Den utforskar smärtpunkterna som aktiveras när livslögner blottläggs, kärlekar förloras och vänskaper går i kras.

Kirsten har lämnat Sydostasien och de fruktansvärda händelserna i Alperna bakom sig och hittat ett nytt hem i Berlin. Men trots otaliga timmar i terapistolen vägrar rastlösheten och känslan av att det finns en obetald skuld som någon strax ska driva in släppa greppet om henne.
     När vännen Garance hör av sig och vädjar om hennes hjälp beger hon sig åter iväg på en resa, som leder till Bretagnes vindpinade kuster och Biarritz inbjudande stränder. Den här gången är uppdraget att rädda liv. Tidigare lojaliteter kommer att utmanas och hon tvingas till svåra val för att behålla sin värdighet. Hon är beredd att gå hur långt som helst för att rädda dem som står henne närmast. Men räcker det när hon inte längre vet vem hon kan lita på?

In medias res, stillsamt vaknar minnet och händelsernas bakgrund, alldeles förbigående, inga långa repetitioner. Många nya platser, härliga surfstunder, berättaren är väl bekant med miljöer och sporten, läsaren vill också vara där! Trion ska hjälpas åt och lösa en uppgift men vem kan man lita på egentligen, rollerna byts. Underbart trovärdigt. En välskriven bladvändare, en riktig bok, inga plattityder.

Tre människor på en motorväg och alla kunde konsten att hålla låda. Det var inte tyste en minut. Kirsten frågade sig själv hur de kunde komma sig att samtalsämnena aldrig sinade, det var en sann ynnest.
    Marcus googlade och rabblade upp namnen på stränder där jakten på vågorna kunde börja: Côte des Basques, Bidart, Anglet och Guéthary. Exotiska namn, drömska platser, replikerade Garance och korrigerade då och då hans uttal. Så berättade hon att hon kände till ställena han läste om, Garance hade surfat på flera av platserna när hon var yngre, hängt på stränderna och förälskat sig i livsstilen.
     "Côte des Basques är klassisk mark för surfcommunityn", förklarade hon. "Vissa säger att det var där sporten föddes."
(sid 59)

   "Här finns allt vi behöver", sa Oliver.
   De bar ner varsin bräda och våtdräkt till vattenbrynet.
   "Lafitenia hyser ett av de bästa point breaken i hela Europa", förklarade Oliver. "Alltså, vågorna tar fart mot sandbanken och udden som sticker ut från land under vattenytan och vattenmassorna växer sig större. Är du med?"
    Kristen nickade.
    "Den brytningen i havet gör att man kan surfa längre på vågen än normalt"
(sid 118) Flera smakbitar: HÄR.

Den första, Dit antiloper kommer för att dricka, gavs ut 2022 och den andra, Ett kloster på månen, 2024.

12 juni 2024

biblioteket stänger och rensar

Det lilla skolbiblioteket i närheten stänger, gick dit och fick träffa den trevliga chefen, som inte glad åt detta. Självklart kunde jag inte låta bli att ta med mig hem några böcker. Lite med musiktemat åt maken.


Världens namn : platser och deras betydelse (2010) av Kjell Wigers, Nomad : den läkande kraften i att vandra och bli ett med naturen (2020) av Ulrica Norberg, An opinionated guide to Vegan London (2019) av Sara Kiyo Popowa och  Fjodor Dostojevskij - ett diktarliv (1987) av Geir Kjetsaa. Och några till, böcker om musik till maken.

Filmer Den hemliga trädgården (1911) av Frances Hodgson Burnet, Barbie och Lille prinsen (1943) av Antoine de Saint-Exupéry.

28 januari 2024

Ett kloster på månen av Bengtsson Peo, Valle Wigers

Ett kloster på månen (2024) av Bengtsson Peo, Valle Wigers. Romanen är den andra om Kirsten Hvitfeld. Den första delen, Dit antiloper kommer för att dricka, gavs ut i november 2022, läs: HÄR.
Ett kloster på månen utforskar hur ensamhet och rädsla urholkar själen. Det är en berättelse om de otyglade krafter som finns inuti en människa och det mörker som måste släppas loss när hotet utifrån kommer för nära.

Efter månader präglade av flykt och våld har Kirsten äntligen lyckats slå sig fri från sin plågoande och återvänder till hembyn i Hälsingland. Hon njuter av ensamheten, av långsamma och lugna dagar. Men en dag får hon ett samtal som vänder upp och ner på tillvaron och hon tvingas återigen fly för att rädda sitt liv. Efter en strapatsrik resa hittar Kirsten en fristad i en avlägset belägen stuga i franska alperna. Steg för steg lyckas hon skapa sig en fungerade vardag, med otaliga timmar i skidbackarna och nyfunna bekantskaper vid sin sida. Snart blir hon dock varse att det inte går att lita på någon. Kirsten dras åter in i ett mardrömslikt händelseförlopp med ödesdigra konsekvenser. Hon är beredd att gå hur långt som helst för att överleva. Men räcker det?

    Ibland räcker det inte ens att fienden är död och begravd, han släpper inte taget ens då, man får fly. Inte bara för sin egen skull utan för ens nära och kära. Kirstens lugna dagar i ensamhet i barndomens landskap blir abrupt avbrutna av ett samtal. Vem har hennes telefon med alla hennes vänners namn? Ingen tid att förlora, nattlig bilfärd genom Sverige till färja över kontinenten. En riktigt spännande bok, bra inkännande författare som får en känna både närvaro och rysningar, vågar knappt vända till nästa sida...

   "Kirsten fick givetvis huvudvärk av rödvinet, och hon hade heller inte rest lika obekvämt sedan i tonåren. Hon mindes skidresor med skolklassen till Idre eller Åre, antingen sönderfrusen i vintervinden eller svettig i understället, kroppsdelar som liksom måste stretchas på plats igen när resorna till fjällen var över.
     Det var längesedan, tack och lov, och resan hon nu gav sig ut på var en helt annan än de hon upplevt med sina skolkamrater i gränslandet mellan barn och vuxen. Det gick ändå att tycke synd om sig själv när bussen skumpade fram på vägen. Baksmällan gjorde henne blödig och skörd.
     Men lättnade över att hon inte behövde uppge något namn när hon köpte biljett var tillräckligt för att hon skulle lyckas slappna av och sova lejonparten av den drygt fyra timmar långa färden mot Alperna.
" (sid 34) Fler smakbitar: HÄR.

19 november 2023

Berlingryning av Valle Wigers

Berlingryning (2023) av Valle Wigers är hans tredje roman som berättar om den unge Oskar som vill lämna tillvaron hemma i Göteborg efter studenten. Han får jobb som den enda aupairpojken i Berlin. Han trivs med de små pojkarna, men känner sig inte hemma med familjen. Språkstudier i tyska, nya vänner bland många olika nationaliteter. Wigers är fenomenal på korta träffsäkra personbeskrivningar. En klar bild uppstår bland olika sorters människor som den unge Oskar träffar.

Miljöbeskrivningar om Berlin mitt i stora förändringar under senare 1990-tal. En tid då allt kändes så löftesrikt efter muren föll. Wigers ger en bra bild om olika miljöer, skillnader och likheter med Sverige.  En intressant tidsdokument. De kalla rummen som värms med kol, uppstigning på natten för att fylla på pannan, det varma vattnet som tar slut.
Fortsatta studier för Oskar med litteraturhistoria, studielån, olika ströjobb. Jag gillar Wigers sätt att berätta, hans sätt att beskriva, blir aldrig tråkigt.

    Vid nästa besök på Svenska Kyrkan lägger jag märke till en attraktiv ung man, med långa spindelben i tajta byxor. Vi tar sällskap ut på gården och sätter oss på en bänk. Jag berättar om Katja, barnpassning och hemlängtan, om tyskundervisning och Laurens omelett på fem ägg. Jag har inte haft en annan svens i min på länge och inser hur mycket jag saknat det, att prata med någon om min resa som påminner om min egen.
   "Förr eller senare måste ju andra unga människor från vårt sorgliga land hitta hit, tror du inte det?" frågar jag.
(sid 60) Flera smakbitar: HÄR.

Wigers har länge velat skriva en berättelse med avstamp i hans eget 90-tal i Berlin. Han har skrivit en annorlunda guide:

Berlin stadsdel för stadsdel
: en hel guide till en delad stad (2010) av Valle Wigers, en guide utöver det vanliga som behandlar andra aspekter av Berlin än sina föregångare. Inte för att det är viktigare med butiker och restauranger och barer än muren och tredje riket och Brandenburger Tor, men för att det är svårt att skriva om allt i en stad, utan att någon del blir lidande.

05 juni 2023

Mellan brunnslock och stjärnor

Mellan brunnslock och stjärnor : högt och lågt i Göteborg (2011) av Kjell Wigers innehåller trevliga funderingar och kåserier under hans dagliga promenader i och runt Göteborg, ingen radio i örat, ingen ipod, bara stadsbrus. Det är lättare att säga ämnen han inte tar upp, de kan handla om allt möjligt; fisk, ledarhundar, gym, näsduksträd, fotboll, Sophie Elkan, som har en egen gata i Göteborg.

Erfarenheter av Valle Wigers

Med författare som Theodor Kallifatides, Viveca Lärn, Nina Wähä m fl. 13 noveller av kända och ännu okända författare i: Faktum.
Erfarenheter av Valle Wigers, Göteborgare född 1976 som läste Fantomerna av Klas Östergren och Förorternas Buddha av Hanif Kureishi som tonåring och insåg vad han ville göra. Debuterade 2013 med uppväxtskildringen God natt, oktober och fortsätter att skriva för att känna sig levande.

Berlin stadsdel för stadsdel : en hel guide till en delad stad (2010) av Valle Wigers. en guide utöver det vanliga som behandlar andra aspekter av Berlin än sina föregångare. Inte för att det är viktigare med butiker och restauranger och barer än muren och tredje riket och Brandenburger Tor, men för att det är svårt att skriva om allt i en stad, utan att någon del blir lidande. Därför kan denna guide ses som ett komplement till tidigare guider. Boken svår att få tag på, men nu får vi läsa en novell från den tiden:

Erfarenheter av Valle Wigers.
Han har länge velat skriva en berättelse med avstamp i hans eget 90-tal i Berlin. Novellen handlar om ung kärlek, otillräcklighet och förluster. Igenkänning, minnen. En liten stor novell som väcker tankar, många funderingar. Leva och låta leva?

"Allt är en röra. Vi kommer hem från Ikea med saker som antingen är för breda för det smala köket eller för små för att fylla ut vårt enda stora rum. Glödlampor med fel storlek på foten. Rullgardiner vi inte orkar montera. Gardinstänger vi aldrig orkar sätta upp. Prydnadskuddar som inte har någonting att pryda, utan bara ligger utspridda på parketten.
     Jag är ung, hon ännu yngre. Redan de första veckorna som som sambor ställer oss på prov.
"

05 december 2022

Dit antiloper kommer för att dricka av Peo Bengtsson, Valle Wigers


Dit antiloper kommer för att dricka (2022) av Peo Bengtsson, Valle Wigers, en bok som ifrågasätter moral och identitet. Vem är offer och vem är förövare? Vad är en människa beredd att göra för att rädda sig själv? Kirsten lämnar sitt gamla liv bakom sig och reser till Bali för att bearbeta en hastig och oväntad sorg. När hon landar i paradiset möter hon den mystiske och tilldragande Max, en man som bär på mörka stråk inom sig. De inleder en affär. Efter en fruktansvärd händelse där Kirsten tvingas ta till våld för att överleva, hjälper Max henne ur knipan - på villkoret att hon börjar jobba i hans verksamhet. Hon accepterar men priset blir skyhögt. Ett litet misstag kan kosta henne livet.

   "Men så kom humörsvängningarna, på en sekund kunde en situation förändras, de satt i bilen och skojade om något, hennes hand på hans lår, hon kommenterade byn de körde igenom, eller föreslog att de skulle stanna och dricka en läsk i ett gatustånd. Plötsligt kunde han få ett drag av ondskefullhet, skiften från uppsluppen glädje till det mörkaste svarta kom på ett ögonblick. Ögonen mörknade, han blev sur, onåbar och tvär. Max tog bort hennes hand från honom. Korrigerade vad det än var hon hade sagt eller gjort och sedan var stämningen förstörd ända till han sken upp igen. Då var det som om irritationen aldrig hade existerat." (sid 50)

Redan alldeles i början av boken blir det en obehaglig känsla, den trevlige mannen som spanat in Kirsten redan vid ankomsthallen i Bali och gör henne osäker. Kirsten resväska försvann och han hjälper anmäla det och fixa ny mobil. De fick några underbara dagar på ön. Han är belevad, trevlig och öm, även om hans personlighetsskiftningar skrämmer henne.

Kirsten ville gå vidare, hänga med en grupp surfare, lära sig och uppleva något nytt, gå vidare och glömma det som varit. Hon har redan bokat båt när det händer något oväntat obehagligt och skrämmande och hon får panik. Hon känner ingen så hon ringer till Max, som egentligen inte har tid med henne. Men han hjälper henne. Flykt, ensam men övervakad över havet av en tyst mobil, kolla batteriet, rädsla, vem kan man lita på. Författarna är duktiga på att skapa olika stämningsskiftningar med ganska små medel, från välbehag till rysningar. Så fort man börjar mysa i läsfåtöljen skiftas stämningen. En välskriven riktigt spännande bladvändare.

05 juli 2022

Semester med punkarna av Valle Wigers

Semester med punkarna av Valle Wigers
Sommarnovellen finns att läsa: HÄR.

”Fattar ni att vi är på Nörrebro!”, säger Oskar och slänger sin ryggsäck på golvet. Ett dammoln virvlar upp. ”Är det inte helt jävla grymt?”
Första kvällen festar vi till engelsk punk och jamaicansk ska med punkarna som bor i lokalen. Tanken att de alltid lever så här är svindlande. Det är omöjligt att föreställa sig, trots att vi ser det med våra egna ögon. Punkarna har läderbyxor och tatueringar på halsen och säkerhetsnålar i ögonbrynen. De skriker och kramas och hoppar i takt till musiken. Hela huset skakar och ett par golvbräder ger vika, men de verkar inte märka det. De verkar inte heller bry sig om att en fest med tretton killar och inga tjejer är en dålig fest, hur mycket man än vrider och vänder på saken.

17 mars 2022

ny novell av Valle Wigers i tidskriften Provins

Novellen Mästerverket av Valle Wigers finns i senaste nummer av Provins nr 1/2022, en norrländsk kulturtidskrift som fyller 40 år! Som Wigers skriver så är det otroligt viktigt att dessa kulturtidskrifter finns, därför är han glad över att få medverka, trots att det eländiga tider och att litteraturen kanske inte spelar så stor roll då, eller så gör den det trots allt ...

Ett smakprov av novellen Mästerverket, om sista sommardagar i skärgården med pappan knattrande vid skrivmaskinen, bådas saknad efter mamman, om en tid när man inte längre är barn och inte vuxen heller.
    "På bryggan väntar några barnfamiljer på sista avgången hem från ön. Där färjelägret tar slut viker jag av ner mot vattnet, mot klipporna, det taggiga slutet av fast mark under fötterna. Jag sjunker ner och halar upp vodkaflaskan ur innerfickan. Den äckliga smaken river och jag får kämpa för att det inte ska komma upp igen. Hyperventilerar. Dricker mer.
    Där ute i vattnet, i viken, ser jag mamma. Hennes lugna simtag mot horisonten. Hon vänder sig om. Blinkar mot mig.
"

Första natten i advent (och vi fortsätter färdas) av Wigers finns att läsa i netmagasin Opulens, där Wigers skildrar en inte helt oproblematisk tågresa. Något vi nog är många som kan relatera till. Men det finns också en annan existentiell och mellanmänsklig dimension i hans text, läs: HÄR.
God natt, oktober av Valle Wigers berättar mycket om Göteborg.
på Bokmässan 2013: HÄR.

26 januari 2022

göteborgskt

Lycka att bo i Göteborg om man gillar litteratur. Vi Läser nr 1 2022 är full av inspirerande artiklar, och berättar att Göteborg utnämnts till Unesco city of literature i det internationella nätverket för kreativa städer. Litteraturstäderna finns på alla kontinenter och arbetar bland annat med läsfrämjande. Det finns flera orsaker till det just i Göteborg; Bokmässan, Göteborgs romanfestival, Angereds bokmässa, Textival...
Flera göteborgska bokförlag; Daidalos, Korpen, Makadam, Lindelöws, Tre böcker, It-lit, Tokan, Bo Ejeby, Offside, Nona.
Många bra göteborgsförfattare; Andrés Stoopendaal; Hanna Johansson, Sabrin Jaja, Sara Garib, Gunnar D Hansson, UKON, Lina Ekdahl, Martin Engberg, Elise Ingvarsson, Johannes Anyuru, Agneta Pleijel. Flera intressanta debutanter, skrivarskola med Litterär gestaltning.
Svenska Akademien har nu stark koppling till Göteborg: Jila Mossaed, Horace Engdahl, Mats Malm, Bo Ralph, Sture Allén och Ellen Mattson, jag har lyssnat och träffat de flesta, eftersom många bra föredrag i min favoritstad.
                                                                      research av: Valle Wigers (bra göteborgsförfattare).

Jila Mossaed ledamot av Svenska Akademien, göteborgare, iransk-svensk författare, poet, läser sina svenska dikter; Vad jag saknades här.

Litteraturhuset har många intressanta föredrag.

19 januari 2022

veckans litterära post

Vi Läser nr 1 2022 är full av inspirerande artiklar, intervjuer och lästips. Singulariteten av Balsam Karam har jag lånat på biblioteket, lång intervju med henne. Vi får titta i Suzanne Ostens bokhylla. Yukiko Dukes boktips. Intervju med Vivian Gornick från New York.

Göteborg har utnämnts till Unesco city of literature i det internationella nätverket för kreativa städer. Unesco utser nya kreativa städer vartannat år, och litteraturstäderna finns på alla kontinenter och arbetar bland annat med läsfrämjande. Det finns flera skäl till det; Bokmässan, flera bokförlag, göteborgsförfattare, intressanta debutanter, skrivarskola med Litterär gestaltning. Svenska Akademien har stark koppling till Göteborg: Jila Mossaed, Horace Engdahl, Mats Malm, Bo Ralph, Sture Allén och Ellen Mattson. Av Valle Wigers.

Tidskriften ESSÄ nr 11-12 har intressant tema om kritik, extra tjockt nummer.
En critik öfver critiker Vad är litteraturkritikerns uppgift?
I En critik öfver critiker. Med utkast til en lagstiftning i snillets verld, tryckt 1791, lade poeten och filosofen Thomas Thorild (1759–1808) fram sin syn på vilka lagar som ska styra granskningen av ett litterärt verk. Udden var riktad mot rivalen Johan Henric Kellgren och skriften har i efterhand betraktats som Thorilds viktigaste prosaverk. Lina Samuelsson, Rebecka Kärde, Maxim Grigoriev, Björn Ranelid, Roland Lysell, Leif Zern, Helen Korpak och Gunnar D Hansson har med utgångspunkt i den första delen av detta tredelade verk skrivit varsin essä.
Lina Samuelsson Kritik av kritiken
Rebecka Kärde Någon att strida med
Maxim Grigoriev En känslig kritiker
Björn Ranelid Lagstiftarna
Roland Lysell Thorilds »Passionerna«
Leif Zern Det lifliga och lefvande
Helen Korpak Svaghet och smak
Gunnar D Hansson Det engelska äventyret

20 september 2016

Göteborg ❤️

Berätta om tre böcker eller tre filmer/TV-serier som utspelar sig i Göteborg! föreslår Lyran som ska till denna fina stad på torsdag. ♥ Min favoritstad:

Utöver Mats Ahlsteds deckare i Göteborgsmiljö så finns en hel del:

Blå flicka av Ana Porss berättar om den unga kvinnan Margot i Göteborg som inte mår så bra, föräldrarna dog i olycka och hon har bott hos fosterföräldrar med sin syster. Hon minns fragment ur sin barndom men berättar inte för någon. Hon träffar Ella i parken och de blir vänner fast åldersskillnaden är stor. Ibland sitter de och äter ost och dricker vin i Ellas sommarstuga i Göteborgs södra skärgård bland doftande kaprifoler.
En stark tänkvärd bok om sanning, insikt och försoning.

Mellan brunnslock och stjärnor av Kjell Wigers innehåller trevliga funderingar under hans dagliga promenader i Göteborg. Sophie Elkan har en egen gata i Göteborg.

God natt, oktober
av Valle Wigers är hans debut och berättar mycket om Göteborg, områden runt Landala, där i närheten jag bodde nästan hela 1970-talet och jag känner igen alla gator, där bokens Adam rör sig. Den politiska jargongen känner man igen och många andra tidsmarkörer i boken fram till sena 1990-tal. Adam rör sig trovärdigt i olika miljöer, söker identitet och försöker sonas med sina föräldrar,  ångestdämpande alkohol byts ut mot grönt te, framtiden ser ljust ut.

Göteborg noir av Håkan Tendel är mycket göteborgskt, många bekanta gator och platser, det gillar jag, känner igen mig. Grovt rån och människorov direkt i början, efter en trevlig kväll. Att man kan få en smäll utan att provocera känner jag till, men jag vill ändå tro att jag lever i en vänlig stad. En bladvändare, man vill veta hur det går, välskrivet, trovärdigt.

22 juli 2013

God natt, oktober

God natt, oktober av Valle Wigers är hans debut och berättar mycket om Göteborg, områden runt Landala, där i närheten jag bodde nästan hela 1970-talet och jag känner igen alla gator, där bokens Adam rör sig. Den politiska jargongen känner man igen och många andra tidsmarkörer i boken fram till sena 1990-tal. Adam rör sig trovärdigt i olika miljöer, söker identitet och försöker sonas med sina föräldrar, speciellt med fadern som är känslokall och våldsam och svår att förstå. Ångestdämpande alkohol byts ut mot grönt te, framtiden ser ljust ut. Jag ser verkligen framemot att läsa mer av Valle Wigers.

Jag har ännu inte sett Håkan Hellströms nya film "Känn ingen sorg", men där finns nog också mycket kärlek till Göteborg.