Den andra dottern av Annie Ernaux

Den andra dottern (2024) av Annie Ernaux
Berättelse om att växa upp som den "den andra dottern", hon som aldrig skulle ha fötts om inte den första dottern hade dött, eftersom familjens ekonomi bara tillät ett barn. Det är en gripande berättelse om det osagda, den hemliggjorda. Flickan Annie råkar vid tio års ålder höra modern berätta för en väninna om den förstfödda, hon som dog "som ett litet helgon". Och genom livet insisterar en fråga på svar: Varför du, varför jag?
Tystnad och hemligheter, så var det nog förr. Fragment och minnesbilder. Barn behandlade man som de inte hade öron. Aldrig prata med föräldrarna, inte ens som vuxen. Författaren själv råkade ut för allvarliga skador och sjukdomar som barn, innan vacciner obligatoriska.

Min far (1983) av Annie Ernaux handlar om författarens föräldrar och de erfarenheter som formade dem. I Min far närmar hon sig fadern - denna outbildade, hårt arbetande, känslokalla man. Ett Frankrike som känns oerhört avlägset, men som faktiskt bara ligger två generationer bort. Farfar som inte kunde läsa för istället för skola skulle han hjälpa till på gården.
Kvinnan skulle man kanske också läsa om för att förstå.

Sinnenas tid av Annie Ernaux

Sinnenas tid (Passion simple 1991) av Annie Ernaux väckte stort uppseende vid publiceringen i Frankrike 1991, är en djärv återspegling av en mogen kvinnas tankar och handlingar - en beskrivning av passionens väsen, bortom alla sociala och kulturella värderingar.

En kvinna väntar på en man. Under ett år lämnar hon knappt sin lägenhet, lever bara för deras korta sinnliga möten, dikterade av honom. Allt som varit hennes liv - vänner, arbete, kulturella intressen, intellektuella utmaningar - har reducerats till passiv längtan. Smärtan av att så fullständigt leva för någon annan är oundviklig. Men kanske är det ändå värt det. Tänk vad kärlek var svårt innan mobiler.

"I början, när jag vaknade klockan två på morgonen, var det mig likgiltigt om jag levde eller dog. Det värkte i hela min kropp." (sid 49)

Älskarinnan av Malin Lindroth har samma tema.

Den unge mannen av Annie Ernaux

Den unge mannen (Le jeune homme 2022) av Annie Ernaux är en nyckel till att förstå Annie Ernauxs verk, hennes förhållande till tid, minne och skrivande.
I slutet av 1990-talet hade den då nästan 60-åriga Annie Ernaux ett förhållande med en trettio år yngre man. Under några månader levde hon som den passionerade kvinna hon var som ung, och på så vis blev kärleksrelationen en resa i tid och en erfarenhet som hjälpte henne över ett hinder i sitt eget författarskap. Den unge mannen blev också en spegel av henne själv och den klassbakgrund hon med bestämda steg lämnat bakom sig.

En lite vemodig berättelse, Annie Ernaux senaste bok, om ett förhållande som väcker många minnen. Han gav njutning och fick henne återuppleva det som hon aldrig hade föreställt sig att hon skulle få återuppleva. Hon tog med honom till ställena som hon ofta hade besökt under studieåren. Hon ville känna sig övertygad om att ingen annan njutning överträffade njutningen i att skriva en bok.

Skammen av Annie Ernaux

Skammen (La honte 1955) av Annie Ernaux börjar med: "Tidigt på eftermiddagen, en junisöndag, försökte min far döda min mor." Här berättar hon om den traumatiska händelse som kom att prägla hennes liv. Osentimentalt och självutlämnande återskapar hon runt denna våldsscen den värld som var hennes år 1952: den dominerande modern, den kuvade fadern, det enkla hemmet i den lilla staden i Normandie, arbetarklassens sociala regler och koder, privatskolans religiösa - känslan att vara en klassfiende i sin egen familj - känslan att för alltid gå in i skammen ...
Ju mer Ernaux dyker ner i historien desto mer begriper hon vilket spänningsfält föräldrarna levde i. Mellan önskan om social framgång och skammen över var de kom ifrån. Samtidigt skildrar Ernaux sin egen skam och strävan efter att slippa undan konventionerna hon vuxit upp med och istället följa sin egen längtan efter ett helt annat liv än föräldrarnas.

En känsla jag känner igen:
"Efteråt har den söndagen lagt sig som ett filter mellan  mig och allt jag upplevde. Jag lekte, jag läste, jag uppförde mig som vanligt men jag fanns ingenstans. Allt hade blivit artificiellt. Jag hade svårt att lära mig läxorna som jag förut bara hade behövt läsa igenom en gång för att kunna. En överdriven noggrannhet som inte fäste sig vid något hade ersatt min tidigare nonchalans - den begåvade elevens nonchalans som litar på sin lätthet att lära." (sid 13) Flera smakbitar: HÄR.

En piga läser : kritik och litterära reflexioner av Birgit Munkhammar

En piga läser : kritik och litterära reflexioner (1998) av Birgit Munkhammar innehåller blandad dagskritik - både berömmande och starkt kritisk, feminismen och det kvinnliga skapandet, fransk litteratur, ung och arg - om det engelska 60-talet. Lånade boken på biblioteket.

Intressant läsning om och av många författare och böcker man läst och känner till; Ernst Brunners avhandling om Edith Södergran (oläst i min bokhylla), Vita Andersen, Edith Wharon, Barbro Lindgren, P D James, Kerstin Ekmans Händelserna vid vatten, Donna Tartts Den hemliga historien, Joyce Carol Oates, Stenhals Om kärleken, Marguerite Duras, En diskret intimitet av Annie Ernaux. Och mycket mer.

När flickebarnen växa till
bliva de utestängda från ljuset
och kastade i ett mörkt rum.
     Till Eros av Edith Södergran, uppväxtskildring

Vi Läser - fem en fredag

Vi läser nr 1 * 2023 skriver om Annie Ernaux: »Klass påverkar hela ens liv«.  Varför så många författare har katter? Det är mycket enkelt: de är sociala och samtidigt tysta djur, så man kan skriva i lugn och ro. Yukiko Duke har valt 22 favoriter från 2022: HÄR. Och mycket mer.

1 Vad håller dig uppe om kvällen? inget stör nu, sällan på fest... 🥂🍾
2 Hur fungerar du på dålig sömn? mår inte dåligt av EN natts kort sömn.
3 När sover du som bäst? har lätt att somna, överallt, även i tandläkarstolen, passade på när som helst när barnen var små.
4 Vilken är den mest konstiga plats du sovit på? testat badkar när jag var ung.
5 Vad drömmer du mest om? ibland om någon bok jag läst 📚

Godnatt Fem en fredag hos: ElisaMatilda.

Min far av Annie Ernaux

"För att redovisa ett liv som varit underställt nöden och nödvändigheten har jag inte rätt att sätta det konstnärliga i främsta rummet och inte heller att försöka göra något "spännande" eller "gripande". Jag ska samla ihop min fars ord, gester, vad han tyckte om, de viktigaste händelserna i hans liv, alla de objektiva tecknen på ett liv som jag också delat.
     Ingen minnets poesi, inget hastigt förlöjligande. Ett enkelt, slätstruket språk faller sig naturligt för mig, detsamma som jag använde förr i världen när jag skrev till mina föräldrar för att berätta dr viktigaste händelserna i min tillvaro."

Min far (1983) av Annie Ernaux handlar om författarens föräldrar och de erfarenheter som formade dem och henne själv. Annie Ernaux far dog exakt två månader efter att hon tagit lärarexamen. Berättelsen börjar med hans död och begravning. I Min far närmar hon sig fadern - denna outbildade, hårt arbetande, känslokalla man - och den skam han bar med sig sedan barndomens fattigdom och utsatthet, i ett Frankrike som känns oerhört avlägset, men som faktiskt bara ligger två generationer bort. Farfar som inte kunde läsa för istället för skola skulle han hjälpa till på gården, Ernaux träffade honom bara en gång på sjukhuset.
Ernaux far "var skötsam, det vill säga, när det gäller en arbetare, han var inte lat, drack inte, festade inte. Bio och charleston, men inte krogen. Cheferna gillade honom, han ägnade sig varken åt facket eller politiken. Han hade köpt en cykel, varje vecka lade han undan en slant.
     Allt det där gillade säkert mor när hon träffade honom på repfabriken; tidigare hade hon arbetat på en margarinfabrik. Han var lång och kraftig, mörk, med blå ögon, rak hållning"

se Annie Ernaux senaste film gratis - helgfråga

Läser alltid nya nobelpristagare, Annie Ernaux har jag läst och nu finns  Kvinnan som radioföljetong i P1: HÄR. Och med bibliotekskortet finns bra filmer gratis, Ernaux senaste Omständigheter (L'événement): Cineasterna.

Akademiens motivering: "för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar”.


Kommer du läsa något av nobelpristagaren Annie Ernaux? undrar: Mia i Helgfrågan.

gissat årets Nobelpris i litteratur - kulturfråga

Just nu läser jag En flickas memoarer av franska Annie Ernaux, gillar henne.

Tyckt om allt jag läst av spanska Enrique Vila-Matas som blandar i sina romaner fakta, påhittade händelser och skildringar från sitt eget liv, ofta med ironiska och parodiska inslag. Kortfattad inledning till den bärbara litteraturen är helt underbar läsning, knasigt. Dublinesk som handlar om en före detta bokförläggare som är desillusionerad av den nya digitala eran.


Vem tilldelas årets Nobelpris i litteratur? undrar Enligt O i : veckans Kulturfråga.

Åren av Annie Ernaux

"Efter kriget, vid de ändlösa sittningarna vid bordet under helgdagarna, mitt bland skratten och och utropen, vi hinner dö tids nog! var det andra människors minne som placerade oss i världen." (sid 30)

Åren (2020) av Annie Ernaux är en berättelse om tiden mellan 1941 till 2006, från författarens uppväxt i en arbetarklassfamilj i Normandie, via katolsk privatskola, till tiden som lärare i litteratur i Paris, förortslivet, de två sönerna och slutligen skilsmässan. Men det är inte en genomsnittlig självbiografi, utan ett slags egensinnigt kollektivt minne. Ernaux uppfinner en ny stil som är subjektiv och opersonlig, privat och allmän, och en ny genre - den kollektiva självbiografin - för att på så sätt fånga tidens gång, står det i bokens omslag.

"En repertoar av vanor, en uppsättning kroppsrörelser formade av barndomar ute på fälten, ungdomsår på verkstäder, föregångna av avdra barndomar, ända tills minnet tar slut:    
    äta ljudligt och visa upp matens gradvisa metamorfos innuti den öppna munnen, torka sig om munnen med en bit bröd, torka upp såsen så omsorgsfullt från tallriken att denna skulle kunna ställas in i skåpet utan att diskas först, slå med skeden i botten på skålen, sträcka på sig i slutet av middagen." (sid 31)

Boken innehåller så mycket, ett helt liv, börjar med korta minnesfragment, Det svartvita fotot på en liten flicka, författaren själv. I bokens baksida: Ernaux behandlar teman som den katolska prydhetens kollaps, sekulariseringens framfart, p-pillret, abortfriheten och kvinnans frigörelse. Ett annat viktigt tema är hur vi lämnat skammen bakom oss och gått in i ett allt extremare konsumtionssamhälle. Ernaux oslagbart träffsäkra essä över samtiden, efterkrigstidens Europa, närmast som ett lackmuspapper över var vi befinner oss idag: i en tid av klasskillnader, populism, sönderfallande landsbygd och alienering. Åren har jämförts med Marcel Prousts stora minnesarbete På spaning efter den tid som flytt, men ur ett folkligt, kvinnligt och samtida perspektiv. En bok att läsa långsamt, läsa om, fundera, minnas själv; det man upplevt, läst, hört historier.

Flera smakbitar: HÄR.

Liv Strömquist gillar inte facebook

Liv Strömquist i lång intressant intervju i senaste nummer av Vi Läser och hon säger att människor måste få misslyckas,vi är snabba med att människor som gör fel ska bort. När man ser långa konstnärskap ser man ju att man måste prova och göra fel för att utvecklas. Man behöver sätta upp ett sånt space för sig själv, säger hon.
Strömquist säger att facebook är en styggelse; det värsta som finns i vår kultur. "Det skapar ett kontrollsamhälle där vi styrs av överjaget, ett tvång att vara perfekta och inte förlora kontrollen. Men att förlora kontrollen är en viktig del i mänsklig kultur."

Fint att läsa om Annie Ernaux liv i Paris. Många boktips och mycket annat.

kärlek innan mobiler

"jag aktade mig för att lämna något spår av mig på hans kläder och jag gjorde inga märken på hans hud. Det berodde lika mycket på min önskan att skydda honom mot scener från hustrus sida som att jag inte ville ådra mig hans irritation, det kunde få till följd att han lämnade mig." (sid 34)

Sinnenas tid (1991) av Annie Ernaux är en kortroman som berättar om en kvinna som använder all sin vakna tid till att vänta på att den gifta utländska älskaren ringer. Tänk var kärlek var svårt innan mobiler. Allt kvinnan gör är i tanke på honom; köpa kläder, mat som han tycker om. De pratar inte så mycket - och franska är inte hans språk. Skilsmässan kom när han lämnade Frankrike och återvände till sitt land, det blev svårt och smärtsamt för kvinnan.

"I början, när jag vaknade klockan två på morgonen, var det mig likgiltigt om jag levde eller dog. Det värkte i hela min kropp." (sid 49)

Älskarinnan av Malin Lindroth har samma tema.