K av Katarina Frostenson

"SEX MÅNADER HAR GÅTT,
av kaos, kris, katharsis, katastrof. Kamp. Känslor. Konst, kultur. Kabal och kärlek.
Det var en tid som fick en hel offentlighet, en s.k. "kulturvärld", att dansa hänryckt som en flock lämlar, sladdra som baggar och tackor och stöna gemensamt i en ersatz-orgasm Andra att fly i uråldrig skräck för att drabbas av smitta eller för att stigmatiseras på grund av någon för länge sen begången amoralitet." (sid 263)

K av Katarina Frostenson är  en personlig berättelse från "en tid i landsflykt undan förföljelse och förtal", november 2017 till maj 2018. En bok som fått vänta, jag har först läst Klubben, helt obegripligt det som hänt, att det har fått pågå så länge, decennier. Elitism i kulturvärlden, klass.

Intressant att läsa böckerna i den här ordningen, Klubben först. Frostensons bok är riktigt läskig läsning när man läst mera om bakgrunden och detaljer. Frostenson skriver om den oskyldige maken som inte blir accepterad för att han inte är svensk: ”Du må ha irrat i natten, vandrat vilse, låtit dig föras hän och inte alltid varit helt sedesam. Men tvingande eller våldsam, aldrig”.

Frostenson kan skriva, men hon citerar mest många storheter, gör det till sitt eget. Därför ganska märkligt när hon själv skriver: "Finns det någon därute som ser ett mönster? Finns några upplysta andar som går utanför böckernas teori och ser hur den verkar i verkligheten?"

Boktugg har skrivit om boken K: HÄR.
Sofia Lilly Jönsson har skrivit: HÄR.
25. Läs en bok som djur/magiskt väsen ingår i handlingen.

Sånger och former har fått Nordiska rådets stora litteraturpris.

Kronos av Witold Gombrowicz

"Historien kom oss till undsättning. Berlinmuren föll den 9 november 1989. Det var ett unikt ögonblick för den förbjudna konsten, även Gombrowicz verk. Polen skulle bli ett fritt land och tog slutgiltigt över Paris-Kulturas roll, som under nästan fyrtio år hade sörjt för den polska litteraturens överlevnad, och utan vilken Dagboken säkert inte skulle ha funnits." Förord av Rita Gombrowicz

Kronos (2018) av Witold Gombrowicz, en av den europeiska 1900-talslitteraturens centralgestalter. På slutet av 60-talet utgavs hans dagböcker, vad ingen då visste är att Gombrowicz parallellt förde en annan hemlig dagbok: Kronos. Med änkan Rita Gombrowicz godkännande gavs Kronos ut på polska 2014 och föreligger nu i svensk översättning. Om Dagboken 1-3 var ämnad för den litterära världen är Kronos den personliga kommentaren, oumbärlig för alla Gombrowicz-fans. Kronos är illustrerad med ca 50 svartvita fotografier.

Intressant, detaljerat, personligt, massa fotnoter.

Flera smakbitar: HÄR.

Julafton på den lilla ön i havet av Jenny Colgan

"Flintan Hade mer eller mindre slutat arbeta för att ta hand om honom, men i själva verket fanns det inte mycket för honom att göra; de hade sjuksköterskor till de knepiga bitarna, så Flintan behövde bara vara i närheten när Colton vaknade, behövde bara försöka finnas inom räckhåll.
   Det var svåraste han hade gjort i hela sitt liv." (sid 17)

Julafton på den lilla ön i havet (2019) av Jenny Colgan är tredje delen om Flora och om livet på Mure, den lilla ön utanför Skottlands kust. Fristående fortsättning på Tillbaka till den lilla ön i havet. Blandat med vardag och dramatik, missförstånd, inte bara mys framför brasan. Det blir många skotska sirapskakor med hutt. Saif, läkare och flykting från det krigshärjade Syrien, njuter av sin första västerländska jul tillsammans med sina söner. Floras bror Flintan tar hand om den sjuke Colton och Coltons bror kommer och hälsar på. Stormigt både ute och inne. Flora osäker vad Joel skulle tycka om hennes graviditet. En fin bladvändare med inslag av livets allvar.

"Varje dag som han tillbringade här på ön fick han nya bevis för vilken aktning de alla hyste för hans bror. Som han såg det brydde sig de här människorna inte ett skit om ifall hans bror gillade tjejer eller killar - och inte om hans pengar heller. Han var bara en av dem; han hade kommit dit och tagit del i gemenskapen och det var allt som spelade någon roll.
    Och varje dag när han funderade på att vända ryggen åt alltihop och sticka hem så lät han bli." (sid 234)

Flera smakbitar kanske: HÄR.

Atlas : Fallstudier av Aris Fioretos

Aris Fioretos i förord: "För tio år sedan skulle jag inte ha ägnat tidningarnas familjesida många tankar. På sin höjd intresserade mig dödsannonserna som litterär form. Numera läser jag spalterna regelbundet, lyckligtvis i en stad där jag sällan känner de avlidna. Döm om min förvåning då jag öppnade tidningen förra vintern. Intill en annons för en utlandssvensk som gravsatt i sitt adopterade hemland upptäckte jag ett bekant namn. Först kunde jag inte placera det."

Atlas : Fallstudier (2019) av Aris Fioretos började med en dödsannons i tidningen. En dag upptäckte Aris Fioretos att en arkivarie gått bort i hög ålder och utan anhöriga. Han skulle inte ha lagt Iris Frosts namn på minnet om det inte liknat ett han givit en bifigur i sin första roman. Nyfiken kontaktade han tidningen och fick numret till personen som satt in annonsen. När de möttes visade sig livet överträffa dikten. Den avlidna hade inte bara läst hans romaner om "den nya människan" kring förra sekelskiftet, utan även kommenterat dem. Vid sin död efterlämnade hon en plastkasse full med osorterade papper.

"Varför, då, en atlas? För att besvara den frågan måste jag hänvisa till ett personligt biografem. Romanerna hade knappast förtjänat mina epikritiska kommentarer om det inte varit för chocken som en av dem utlöste."

"En fejkad encyklopedi fullkomligt kryllar av fotnoter, faksimiler, illustrationer, långa utvikningar. I stället för konventionellt narrativ får vi essäer om själen, könet, hjärnan, poesin, tålamodet, fantomsmärtor, kläder, transvestism, och mycket annat", skriver bernur.

Flera smakbitar: HÄR.

Drömtyderskan : ett riddaräventyr

"Så ofta Magdalena kan smyger hon iväg till systrarnas bibliotek. När systrarna är på sina bönestunder får hon vara ensam där och då kan hon titta i de förbjudna böckerna. Romanen om rosen och Historien om William Marshal, en kringresande riddare.
    Hennes mor har lärt henne att läsa och skriva men det betyder inte att hon får läsa allt hon vill.
    De förbjudna böckerna står på en särskild hylla och handlar om allt sådant som Magdalena inte känner till. De flesta är förstås skrivna på latin och då får hon nöja sig med att titta på bilderna.
    Längst in på en hylla, bakom en dammig bok om odjur och bestar, hittade Magdalena en gång en liten poesibok med vackra bilder av män och kvinnor i en trädgård. Där fanns även änglar och en enhörning med ett gyllene horn på pannan." (sid 27)

Drömtyderskan : ett riddaräventyr (2019) av Tomas Blom, Gudrun Wessnert berättar om bröderna Martin och Peter som lever på 1300-talet och drömmer om att bli riddare. Deras far har skickat iväg dem att tjäna de hänsynslösa bröderna von Ravensburg - världens bästa riddare och skickliga tornerspelare. Ett historiskt äventyr som tar läsaren till olika platser i medeltidens Europa. Här får man möta många  nunnor, gycklare, stalldrängar, adelsdamer och hertigar med stor makt. En ordlista med ord och uttryck sist i boken.

Det är 1300-tal och bröderna Martin och Peter drömmer om att bli riddare. De har skickats iväg av sin far för att tjäna de hänsynslösa bröderna von Ravensburg - världens bästa riddare och skickliga tornerspelare. Tillsammans drar de land och rike runt och hamnar så småningom hos hertig Filip den djärve i Dijon. Bröderna von Ravensburg är inte riktigt lika ädla riddare som de vill verka, och en dag hinner deras förflutna ikapp dem till pojkarnas stora besvikelse. I ett kloster sitter flickan Magdalena inlåst tillsammans med sin mor. Hon längtar ut i världen och undrar vem hennes far kan vara. En natt har hon en märklig dröm. Drömmen förändrar allt, även för Martin och Peter på det mest oväntade sätt.

Flera smakbitar: HÄR.

En sång för Hedda av Annika Estassy

En sång för Hedda (2019) av Annika Estassy börjar inget vidare, ett par veckor före jul får Lina sparken efter tio år på företaget som ska spara. Hon vill inte fira jul hemma hos mamma utan bokar en tangoresa till Buenos Aires. Och hennes biologiska pappa dyker upp, hon trodde han var död.
När mamma Hedda bryter handleden, åker Hedda till familjens gästgiveri uppe i Måneby. Inga bokade gäster över jul, ekonomin inget vidare för familjen. Vem ska driva stället om Hedda inte orkar?

    "Hedda tog på sig glasögonen och tittade på sitt armbandsur. Halv sju redan och bara fem dagar kvar till julafton. Hon, som brukade se varje ny dag an med tillförsikt, ville helst av allt borra ner ansiktet i kudden, somna om och vakna upp till en annan verklighet. Slippa möta anklagande och besvikna blickar, slippa höra att allt hon gjorde var fel. För första gången någonsin önskade hon sig härifrån.
    Hon tog täcket över huvudet men fick svårt att andas. Hur skulle familjen reagera om hon plötsligt vägrade lämna sängen? Tänk om de inte reagerade alls, rent av tyckte att det var skönt att slippa henne?" (sid 191)

Normala människor av Sally Rooney

"Connell läser sällan studenttidningarna, men han har ändå snappat upp att Trinitys debattklubb har bjudit in en nynazizt som talare. Det har pratats om det överallt i sociala medier. Till och med Irish Times har skrivit om det. Connell har inte kommenterat i någon av alla Facebooktrådar, men han har gillat flera av de kommentarer som kräver att inbjudan tas tillbaka, vilket förmodligen är den mest högljudda politiska handling han utfört i hela sitt liv." (sid 103)

Normala människor (2019) av Sally Rooney berättar om Connell och Marianne som växer upp i samma småstad. Han är en populär fotbollskille, hon rik men ensam. De börjar prata, snart ligger de med varandra, kort därefter gör de slut. Så fortsätter det, hela vägen till universitetet i Dublin, där rollerna plötsligt är omvända.

Flera smakbitar: HÄR.

Bergensare av Tomas Espedal

"Vid tog tunnelbanan till Brooklyn och hittade bokhandeln The Unnameable som Jenny hade fått tips om av en väninna. Den var inte stor, men den hade de böcker vi var ute efter. Jenny hittade äntligen Nox av Anne Carson. Jag hittade de böcker jag behövde av Jennifer Moxley. Jag blev stående och stirrade på Jenny. Jag kunde se på henne hur länge som helst. Jag följde henne med blicken. Släppte henne inte utom synhåll. Hon försökte gömma sig, försvann bakom en ny bokhylla. Jag följde efter. Det är vackert att se sin älskade gå mellan bokhyllor och leta efter samma böcker som en själv." (sid 10)

Bergensare (2017) av Tomas Espedal glider mellan olika genrer; prosa, dikt, essä, kortprosa. Han utmanar berättarkonsten och experimenterar men språket. ... Med James Joyces Dubliners som diskret ledsagare tar författaren med läsarna längs de egna kvarteren och gatorna i hemstaden. Han reflekterar, antecknar, skriver dagbok och porträtterar människor och företeelser. Han skriver ner berättelser och spränger in noveller i texten, möter författarkollegor som Karl Ove Knausgård, Dag Solstad, kulturjournalister och vanliga bergensare. Han längtar bort, och han längtar hem.

OM ATT RESA
En dag, det är kanske tolv år sedan, så ringde jag Klaus Höeck och frågade om han ville läsa på en poesifestival i Bergen. Han var vänlig och avvisande. Man blir inte yngre med åren, sa han; jag reser inte längre. Den gången förstod jag inte det som jag idag förstår så väl: Man har rest dit man ska resa, sett det man ska, och det man inte har sett, orkar man inte se." (sid 128)

Ett kallt fall av Peter May

"satte sig ändå vid ett bord på Brasserie Le Franklins uteservering. Skummet efter en grande crème dröjde sig kvar på koppens kanter och smulorna efter en croissant låg utspridda på den lilla bordsskivan. Han läste dagens nummer av Libération, den vänsterorienterade dagstidningen som han allt som oftast frilansade för.

    Han tittade kisande upp när Enzo tungt slog sig ner på stolen bredvid. Därifrån kunde han se bort längs Rue de l'Alboni till den plats där metron sköt ut från underjorden och försvann i dimmorna över Pont de Bir-Hakeim." (sid 37)

Ett kallt fall (Extraordinary People 2019) av Peter May berättar om Jaques Gaillard, en briljant lärare, som försvann mystiskt i en kyrka i Paris för tio år sedan. Hans mor tror att han lever och har bevarat hans lägenhet orörd. Enzo Macleod, skotsk rättsmedicinare, ska lösa Frankrikes mest notoriska mord. Till sin hjälp har han modern teknologi och respektlöshet mot rättssystemet. Djupt ner under staden, i katakomberna och kloakerna, gräver Enzo fram ledtrådar. I takt med att han närmar sig mördaren riskerar han själv att bli nästa offer.

"Den mer "levande" bokhyllan stod vid motsatta väggen. De öppna hyllorna på ömse sidor om dörren var slarvigt proppade med vältummade volymer, Där fanns böcker och tidskrifter om franska och amerikanska filmer, rader av underhållningslitteratur med veckade ryggar och hundöron och hela serier av arbeten om politik och ekonomi. En bokhylla var ägnad åt en hel samling seriealbum - bandes dessinées som fransmännen kallade dem." (sid 40)

Mästerligt lösta ledtrådar, mycket franskt, inte bara gator och byggnader, även underjordiska utflykter. En spännande, välskriven och intressant bladvändare.

Modernista.

Flera smakbitar: HÄR.

Lanny av Max Porter

"Du har aldrig sett något som liknar den här killens samlingar. Hans rum är rena Pitt Rivers-museet, fossiliserat trä och kristaller och stenar och alltihop är märkt med "40 miljoner år gammal", "stranden i Suffolk", "pappas första kattguld", hajtänder, oros-dockor, knutar, sköljkoppar, ekollon, snäckskal, stalaktiter, önskeben, allt märkt, allt älskat." (sid 163)

Lanny (2019) av Max Porter berättar om en liten by nära London. "Den här byn tillhör människorna som bor här, och de som bott här under hundratals år. Den tillhör Englands mystiska förflutna och förbryllande nutid. Den tillhör Mad Pete, ensamvarg och konstnär. Gamla Peggy som hänger över grinden och skvallrar med alla som går förbi. Den tillhör familjer som är borta sedan generationer, och sådana som bara nyligen flyttat hit. Den tillhör Lanny, pojken som plötsligt försvinner spårlöst. Men också Dead Papa Toothwort som vaknat från sin slummer djupt inne i skogen."

Sprucket läder och svikna löften av Ewa Klingberg

"Det var en sak att undanhålla något, men att ljuga var något helt annat. Lydia var säker på att det syntes i hennes ögon när hon for med osanning.
    Med hettande kinder gick hon mot kyrkogården. Planlöst strosade hon mellan de låga kullarna täckta med gräs. Under hennes fötter vilade före detta sockenbor. Hon tänkte på prästens ord om att inför döden är vi alla lika. Lydia tvivlade på att han hade rätt." (sid 112)

Sprucket läder och svikna löften av Ewa Klingberg är fjärde delen av Huskvarnasviten berättar om Lollo, snart femtio, nybliven singeln nagelterapeut och expert på vintagekläder. Snart får hon användning när hennes revisor ska förvalta ett dödsbo. Parallellt får vi följa Lydias liv som hjälper sin mor som är piga på prästgården runt 1820-tal. Ett liv fullt med arbete och underdånighet och gudsfruktan. En bra intressant lättläst bladvändare om kvinnors liv, nu och då.

"Tiden rusade och Lollo hann knappt få i sig lunchen. Dels blev hon försenad då hon och en kund pratade alldeles för länge, dels  kom det kunder som ville prova kläder. Fast hon klagade inte. Det var så här hon ville ha det. Kunde hon öka klädförsäljningen skulle hon kunna dra ner på naglarna vilket i sin tur vore bra för hennes händer och axlar. Hon visste med dig att hon borde tänka på hur hon satt när hon arbetade och att hon inte skulle spänna nackpartiet." (sid 166)

1 Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg.

2 Lånat silver och krossat glas av Ewa Klingberg.

3 Vaxade juveler och brända hjärtan av Ewa Klingberg

Gift av Tove Ditlevsen

"Och jag kommer alltmer underfund med att det enda jag verkligen duger till, det enda som intresserar mig passionerat, är att forma meningar, skapa ordföljder eller skriva enkla fyrradiga dikter. För att kunna göra det måste jag iaktta människor på ett alldeles särskilt sätt, ungefär som om jag skulle stoppa undan dem i ett arkiv för att använda dem senare. För att kunna göra det måste jag också läsa på ett särskilt sätt" (sid 62)

Gift (1971) av Tove Ditlevsen berättar om den unga Tove som är gift med en betydligt äldre man. Det lever ett stillsamt liv, hon måste redogöra alla utgifter noggrant, i smyg skriver hon på sin roman. När hon väl visar det för honom, får hon stöd och beröm. Tove känner sig instängd, sörjer att han inte vill ha barn. Hon flyttar till yngre vänner, blir gravid och gifter om sig. Det blir värre.

Balladen om det sorgsna kaféet av Carson McCullers

"Barn älskar att sova i andras hus och att äta vid grannarnas bord; vid sådana tillfällen uppför de sig fint och känner sig stolta. På samma sätt var människorna i staden stolta över att få sitta vid kaféborden. De tvättade sig innan de gick till till miss Amelia och skrapade artigt av skorna på tröskeln innan de klev in i kaféet. Där kunde man åtminstone för några timmar glömma den bittra insikten om att inte vara så värst mycket värd." (sid 97)

Balladen om det sorgsna kaféet (1951) av Carson McCullers är en märklig kärlekshistoria i den amerikanska Södern mellan den långa förmögna ensamma miss Amelia och den puckelryggiga korta Cousin Lymon. Allt i den lilla staden förändras när miss Amelia öppnar ett café. Stadens invånare har fått en samlingsplats efter arbetsdagens slut på fabriken.

Miss  Amelia har haft ett kort märkligt äktenskap i sitt förflutna, maken återvänder när han släpps från fängelset. Miss Amelia blir tredje hjulet i vänskapen mellan ex-maken och den lilla puckelryggen. En stark annorlunda bladvändare, Carson McCullers kan verkligen berätta en historia.

"Ändå jagade hon inte Marvin Macy ur huset eftersom hon fruktade att hon skulle bli lämnad ensam. Har man en gång levt ihop med någon annan är det en svår pina att tvingas leva ensam. Tystnaden i ett rum med en sprakande brasa när klockan plötsligt slutar ticka, det tomma husets nervösa skuggor - det är bättre att släppa in sin svurna fiende än att möta rysligheten i att leva ensam." (sid 104)

Flera smakbitar: HÄR.

In Our Mad and Furious City av Guy Gunaratne

"They huddle around the paper, reading. None of them knew him. Each of them have an opinion-tho. I move off to left-midfield and overhear them talk. One of them knows someone who knows someone who saw it happen. Another saying how it's propaganda. One of them Somali boys goes off about Tories and that. I kiss my teeth at them, running their mouths." (sid 48)

In Our Mad and Furious City (2019) av Guy Gunaratne om en sommar i London med fotboll, musik och frihet. Men nu, efter mordet på en brittisk soldat, sprider sig upploppen över London, ingenting är lungt eller säkert. Raseriet virvlar runt och vännerna Selvon och Ardan tänker mest på flickor. Deras vän Yusuf fångas av en våg av radikalism från den lokala moskén, och hotar att ta med sig vännen Irfan. En samtidsroman om en mångkulturell stad. Utan att jämföra tänker jag på Johannes Anyuru, Jonas Hassen Khemiri, Sami Said.

"I pretend to read the newspaper. I turn a few pages and it's all the same story, the dead soldier-boy. Pictures of his body hung from a sign. His family. His mother. His medals. A few more pages and it's the soaps. Behind me they're whispering. I lean back so I can hear them. Laura says about the mail, has it come. He says no. She says they're due for a parcel. He says he knows. 
   I look away at the machine going round and round. 
   What do they know anyway? How hard it is to love." (sid 52)

(winner of the International Dylan Thomas Prize, the Jhalak Prize 

as well as the Authors Club Best First Novel Award in 2019)

Gileads döttrar av Margaret Atwood

"Hemma hos Shunammite hade de bara en Marta medan vi hade tre, så min far var mer betydelsefull än hennes. Jag förstår nu att det var därför hon ville att vi skulle vara bästa vänner. Hon var liten och satt och hade långa tjocka flätor som jag avundades eftersom mina egna var tunna och korta, och så hade hon svarta ögonbryn som gjorde att hon såg äldre ut än hon var. Hon var grälsjuk, men bara bakom ryggen på Tanterna. När vi kom ihop oss ville hon till varje pris ha rätt. Sa man emot henne upprepade hon bara det hon sagt från början, fast högre." (sid 33)

Gileads döttrar (The Testaments 2019) av Margaret Atwood är fortsättning på Tjänarinnans berättelse (1985), inspirerad av den värld vi lever i idag. Boken utgår från tre kvinnor som berättar om sina liv i den kristna fundamentalistiska staten Gilead.

"Det blev en smärtsam chock. Den vänliga hjälpsamma Tant Estée hade ljugit för oss. Sanningen var inte ädel, den var fruktansvärd. Det var alltså detta Tanterna menade när de sa att kvinnors sinne var för vek för läsning. Vi skulle skrumpna, sprängas sönder av motsägelserna, vi skulle inte orka hålla emot. Fram till dess hade jag inte på allvar ifrågasatt det rätta och i synnerhet inte det sanna i Gileads teologi." (sid 321)

Jazz av Toni Morrison

"Jag har levt länge, kanske alltför länge, i min egen värld. Folk tycker att jag borde gå ut mer. Träffa andra. Jag håller med om att jag isolerar mig då och då, men har man som jag stått och väntat medan ens partner stannar kvar för länge på en annan träff, eller lovar att ge en sin odelade uppmärksamhet efter middan med domnar just när man börjar prata - ja, då kan man bli otillgänglig om man inte är försiktig, och det är det sista jag vill." (sid 15)

Jazz (1992) av Toni Morrison, professor i litteratur vid Princeton University, berättar om det fattiga svartas vardag i Harlem i New York på 1920-talet. Tre personer, Joe som är Violets man, den unga Ducas, Joes älskarinna. Violet som försöker knivskära den döda Ducas. 

Deras historia börjar 1888 under hårt arbete på bomullsfälten i den amerikanska södern. Joe och Violet gifter sig och börjar drömma om ett bättre liv, de stiger på tåget och åker till New York. En berättelse som likt jazzens böljande rytmer rör sig fritt mellan dåtid, nutid och framtid, berättar om deras historia, deras familjer och rötter.

"Hennes föräldrar talade bestämt men grannlaga med henne om hennes kropp: att inte sitta oanständigt (med åtskilda ben); att inte sitta kvinnligt (med korsade ben); att inte andas genom munnen; inte sätta händerna i sidorna; inte hänga över bordet; inte svänga på höfterna när hon gick. Så snart hon fick bröst snörde man dem och förargade sig över dem och förargade sig över dem, en förargelse som växte till ren avsky mot tanken på att hon kunde bli gravid" (sid 78)

 Flera smakbitar: HÄR.

Dokumentär om Toni Morrison: HÄR.

Henry Parland har skrivit väldigt fint om jazz: HÄR.

Bekännelsen av Jessie Burton

"Elise visste inte om det var helt sant att hon ville skriva en pjäs, men hon tyckte att det lät imponerande. Det var sant att hon brukade sitta i mörkret på någon av Nationalteaterns tre scener och betrakta scengolvet som snurrade, ha blicken vänd mot himlen där fonden sänktes ner; se tomma ytor som förvandlades till viktorianska teckningsrum, postapokalyptiska grekiska tragedier, lantliga engelska idyller, Japan, Manhattan, Indien. Ibland försökte hon skriva en scen, men meningen gled henne ur händerna, i slutändan var uppgiften henne övermäktig och hon nöjde sig med enbart oskrivna planer. Hon förmådde inte fästa världen på papper." (sid 17)

Bekännelsen (The Confession 2019) av Jessie Burton berättar om trettiofyraåriga Rosie som hela sitt liv känt längtan efter sin mor, som lämnade henne redan vid ettårsålder. Först nu berättar hennes far för henne det lilla han vet. Han ger henne två böcker av den kända författaren Constance Holden som hade ett förhållande med Rosies mor Elise Morceau. Sedan försvann hon spårlöst, fadern letade förgäves. Nu börjar Rosie söka efter Constance som var den sista som kände hennes mor Elise.

Flera smakbitar: HÄR.

Modernista.

Eldungen : en herrgårdsroman av Torbjörn Elensky

"Skakad av ett främlingskap som hotade själva hans vetskap om sin egen identitet, alltså den han aldrig tänkt på, och därför aldrig förut vid sin späda år upplevt som något annat än naturligt, det vill säga inte över huvud taget känt, drevs han ut i natten ur den varma sängen och herrgården, ut genom den halvhjärtat omskötta parken på baksidan och hela vägen in i mörka skogen, på jakt efter det torp han fötts i." (sid 160)

Eldungen : en herrgårdsroman (2019) av Torbjörn Elensky berättar om Per som växer upp på Gummériska herrgården i Värmland mitten av 1800-talet med patrons barn och undervisas av pastorn. Patron drömmer om sin ångmaskin från England, och hans hustru, patronessan, vill skapa musik på klavikordet i salongen, hon är ensam med sina tankar och drömmar.

Per föds under snöstorm i det lilla torpet, dödfödd men väcks till liv av en kringvandrande knalle och blir därmed speciell och viktig för moder, som redan har tolv ungar i den lilla stugan. Att göra flera ungar är det enda nöje de fattiga har. Per är sex år när byns patron råkar gå förbi stugan och se hur den lille magra pojken blir misshandlad av sina föräldrar. Han får följa med patronen till herrgården, prästen är motsträvig. Patronen gör en överenskommelse med föräldrarna att han får utbildning tillsammans med patronen Gummérus egna barn av den motvilliga pastorn. Skolan är inte allmän. Patronen tror starkt på att utbildning kan förändra människan. Men gårdsfolket tror mer på att var och en ska stanna vid sin läst, de är stolta över sitt arbete och tänker inte passa upp en torparunge. Snarare än att pojken lyftes så sänkte det herrskapet.

Per får studera i herrgårdens bibliotek med patronens två barn, men får sova i sitt lilla rum på vinden och äta i köket, han tillhör en annan värld. Per hittar pastorns Svartkonstbok, tar med sig och studerar den i sin ensamheten. Den handskrivna boken med alla dess hemligheter ska visa hans väg till rikedom.
"En luthersk präst kan inte ha en vidskeplig svartkonstbok gömd i sin prästgård. Det var inte studier som ankom en kyrkans man. Om det kom ut skulle folket på orten döma honom, och kyrkokapitlet, biskopen, ärkebiskopen, Kung. Maj:t och vem vet om det inte skulle bli rättssak av det." (sid 225)

En välskriven intressant och tankeväckande utvecklingsroman om en pojke som växer från en liten skrämd misshandlad pojke till ung herreman. Men vem är han? Var hans liv en saga? Var hör ha hemma? Vad vill han? "Vad är glädjen med att bevara sitt sunda förnuft om priset för det är att leva i lögn?" (sid 193) Boken har inslag av främlingskap, social status, grekisk filosofi, bildning, historia, språk, musik, teknik, tidig svensk industrialisering, magi, trollkonst.

Bokcirkeln vid världens ände av Frida Skybäck

"Patricia funderar. Läsning är ett av få nöjen hon har i livet. Böcker har alltid funnits där för henne när hon har behövt dem. De ger henne tröst och sällskap när hon känner sig ensam och erbjuder en flykt från verklighetens alla problem." (sid 52)

Bokcirkeln vid världens ände (2019) av Frida Skybäck berättar om svenskättlingen Madeleine Grey som "flyttar till Ljusskär i Skåne för att praktisera i den populära Frihetskyrkan, men hennes vistelse får ett abrupt slut när hon en kväll packar sin väska och försvinner spårlöst. Trettio år senare mottar hennes syster Patricia ett anonymt brev med Madeleines halsband i och hon bestämmer sig för att resa till den lilla strandbyn i ett sista försök att hitta sin syster. Patricia tar in på Ljusskärs enda hotell, Monas Bed, Breakfast & Books, där många av de boende samlas för att skvallra och äta Monas omtyckta tångbullar."

   "Jag gillar historiska romaner. Har du läst Niceville?"
   "Den är fantastisk", utbrister Doris och spricker upp i ett leende. "Jag älskar Minny, men jag kunde inte äta choklad på flera veckor efter att jag hade läst boken."
   Patricia skrattar till. Det är något med Doris intensiva sätt att tala som gör det omöjligt att inte tycka om henne.
   "Inte jag heller."
   "Har du läst Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap?" undrar Doris. (sid 53)

Körsbär i snön av Sanna Tahvanainen

"Det är inte sömn jag behöver, det är äventyr. Om det är en sak jag lärt mig första dagen som praktikant på Mademoiselle så är det att våra dagar är schemalagda in absurdum. Nätterna är den enda tid som verkligen är vår egen. Jag går via rummet och byter kläder och smyger ut till brandtrappan. Jag är på femtonde våningen. Det är lång väg ner. Jag sätter mig på ett trappsteg. Då svindlar det så i huvudet att jag är säker på att jag kommer att falla där jag sitter. Jag blundar och andas medan svetten rinner längs ryggen.
   Skärpning, Sylvia. Inte ska lite höjdskräck hindra dig från att smyga ut i det nattliga New York." (sid 115)

Körsbär i snön (2019) av Sanna Tahvanainen är en roman om den unga Sylvia Plath, om hennes passion. Romanen avslutar Sanna Tahvanainens kvinnotrilogi. Hon har också skrivit Bär den som en krona (om drottning Victoria) och Den lilla svarta (om Coco Chanel).

"I juni 1953 får den unga Sylvia Plath sitt livs chans: Hon är en av de lyckliga kvinnor som varje år får praktisera en månad på modemagasinet Mademoiselles redaktion. Hon flyttar från sin inrutade tillvaro som student på Smith till kvinnohotellet Barbizon i New York och får en alldeles ny vänkrets av lika hungriga, ambitiösa kvinnor som hon själv. Och av män de vackraste männen i hela NYC."

Flera smakbitar: HÄR.