flytthjälp à la Selma Lagerlöf

En vän ska flytta till mindre och frågade om jag vill ha några böcker. Jag plockade med mig hem 4 Selma Lagerlöf: Spår och speglingar, Jag vill sätta världen i rörelse : en biografi över Selma Lagerlöf, I Selmas sällskap av Louise Vinge, Evangelium enligt Selma.

Dessa tog jag inte med mig: Selma Lagerlöfs teatersonetter, Sankta Annas kloster : drama i två akter (2021) av Selma Lagerlöf har jag redan läst. Du märkvärdiga människa! : essäer om Selma Lagerlöf av Lena Carlsson.

Jag har nämnt Selma Lagerlöf 31 gånger i min bokblogg.
Men varför flög Nils Holgersson inte över Tornedalen? En okänd och mörk del av svensk historia, hur Sverige har behandlat en av sina nationella minoriteter, tornedalingar.  Går det att rädda meänkieli, språket och kulturen, när en hel generation inte fått lära sig föräldrarnas modersmål?

Mårbackasviten av Selma Lagerlöf

Mårbackasviten av Selma Lagerlöf
I Selma Lagerlöfs självbiografiska svit omnämns hennes far - i Lagerlöfforskningen ofta kallad författarens musa - som en oemotståndlig charmör, trots att situation efter situation på skriande vis efterfrågar hans kärlek. Han kallas kraftkarl, fast tydligtvis är han en man utan kraft. Lagerlöf beskriver honom som en underbar far, men av den faderliga omsorgen ser vi inga tecken alls. Mot slutet är fadern helt frånvarande, men har satt svårutplånliga spår, genom att förslösa allt familjen ägt.

Novellresan 2024 hos Ugglan.
Mars: Mårbacka.

När Selma Lagerlöf började skriva självbiografiskt utmanade hon sig själv och sitt tidigare författarskap. »Mårbackaböckerna« - Mårbacka [1922], Ett barns memoarer [1930] och Dagbok [1932] - är en osentimental självbiografisk berättelse där inte minst mannens svek hamnar i förgrunden.

Barnjungfrun
Många små berättelser om familjen, om de tre barnen och deras barska barnjungfru som inte vet så mycket om barn. Back-Kajsa vet inte hur man leker med barn, läser inte för dem. Och lilla Selma på tre år och hade ont i en höft och hade svårt att gå. En morgon vaknade hon ensam, alla hade gått ner från den branta trappan.
"En sådan människa tycktes ju inte vara enkom skapad till barnpiga, och fru Lagerlöf hade också varit i stort beråd, innan hon stadde henne. Inte hade hon varit i tjänst förr, inte hade hon något gott att brås, och inte var hon van vid folkskick"

filmkanon - kulturfråga

Nya bra filmer hela tiden. Lukas Moodyssons Fucking Åmål är bra diskussionsunderlag. Även riktiga klassiker av August Strindberg och Selma Lagerlöf, läsa böckerna först. Fröken Julie passar att spela i klassen, funkar bra även i högstadiet.

Fröken Julie av August Strindberg, långfilm från 1951 som fick Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes. Boken har allt; kärlek, spänning, sociala klyftor.

Herr Arnes penningar (1904) av Selma Lagerlöf innehåller övernaturliga inslag, spänning, våld och mord, förbjuden kärlek. Gäller än idag.

Vilka svenska filmer tycker du borde ingå i en svensk kulturkanon? undrar: enligt O i veckans Kulturfråga.

Mnemosyne : nio essäer om skapande av Birgitta Holm

Mnemosyne : nio essäer om skapande (2023) av Birgitta Holm, professor i litteraturvetenskap, som har skrivit många litterära böcker. Hon disputerade på en avhandling om Gösta Oswald, boken tillägnas minnet avhonom. Ett nöje att läsa om dem man redan läst, eller få tips om Holms favoriter.
Som musernas moder kan Mnemosyne, minnet, placeras som en urgrund för skapandet. Men hur ser ett sådant föräldraskap ut? I nio essäer, lika många som muserna, bollar Birgitta Holm den frågan vidare till ett antal författare som har följt henne genom livet: Selma Lagerlöf, Marcel Proust, Friedrich Hölderlin, Christa Wolf, James Joyce, Samuel Beckett, Marguerite Duras, Franz Kafka, T. S Eliot och Jorge Luis Borges. De svar författarna ger är lika många som de själva. Enstämmiga är de däremot i att frågan leder djupt in i deras författarskap. Att boken tillägnas minnet av Gösta Oswald har att göra med hans roll som introduktör till många av dessa följeslagare. Ingen så som han har pekat mot det hemlighetsfulla i skapandet - och på samma gång hur betydelsefullt det är att ändå ställa frågor till det. bernur har läst: HÄR. Lyssna: HÄR.

Sidenkatedralen av Sara Danius

Sidenkatedralen : och andra texter (2020) av Sara Danius. Efter succéerna Den blå tvålen och Husmoderns död arbetade Sara Danius med två projekt som aldrig hann färdigställas; en samlingsvolym med publicerade artiklar och essäer i skilda ämnen, samt en bok om hennes favoriter inom fotokonsten. Sidenkatedralen samlar dessa projekt i en volym. Här finns förord till nyöversatta klassiker som Madame Bovary och Gruppen, essäer om Svetlana Aleksijevitj och Selma Lagerlöf, och de sommar- och vinterprogram som talade till så många. Men också texter om banbrytande fotografer, exempelvis Lucia Moholy och Louise Dahl-Wolfe, samt texter om Svenska Akademien. Allt präglat av Sara Danius omisskännliga blandning av bildning och briljans. 

En hel del mode och fotografering. Danius kan skriva enkelt om svåra saker, man blir nyfiken och vill läsa mer. Många intressante rubriker, måste inte sträckläsas. Personligt och naket trots sidenkläderna.

pride karaktärer - kulturfråga

Selamlik (2018) av Khaled Alesmael är en stark bok om en helt obekant värld; krigets Damaskus. Sibkiparken i Damaskus dit homosexuella män kommer för att träffas. Redan som pojke var Furat mer intresserad av att titta på män än flickor, han var inte som sina kamrater. En utvecklingsroman om en pojkes uppväxt i ett land där han inte var accepterad. Rörande berättelser om skolan, där föräldrarnas status hade stor betydelse. Första hemliga kärleken.

Sankta Annas kloster : drama i två akter (2021) av Selma Lagerlöf har aldrig tidigare tryckts. Det finns mycket intressant att läsa i slutet av boken om Lagerlöfs liv och skrivande och hennes relation till Sophie Elkan.

En stund är vi vackra på jorden (2020) av Ocean Vuong är hans debut, skrivet som ett brev från en son till en invandrad mor som inte är läskunnig och som därför aldrig kommer att förstå allt det han längtar efter att få säga. Huvudpersonen som är i tjugoårsåldern, försöka hitta de rätta orden. Ord som mor aldrig har lärt sig och håller på att glömma.

Vänta på vind (2019) av Oskar Kroon berättar om Vinga som är ganska ensam med morfar på ön. Vänskap, boken vann Augustpriset, fin för yngre tonåringar.

Vilket eller vilka kulturella verk om normbrytande karaktärer passar att ta del av under Prideveckan? undrar Enligt O i: veckans Kulturfråga.

Sankta Annas kloster av Selma Lagerlöf har aldrig tidigare tryckts

Sankta Annas kloster : drama i två akter (2021) av Selma Lagerlöf har aldrig tidigare tryckts. Pjäsen skrevs på beställning från Kvindernes Udstilling som hölls i Köpenhamn 1895. Det var den första kvinnoutställningen i Europa och förväntningarna på Lagerlöfs drama var stora. Då succén uteblev slog Lagerlöf bort det allvarliga i sitt försök att slå igenom som dramatiker. 

Utgåvan här bygger på ett handskrivet manuskript av Elise Malmros. I ett efterord sätts texten in i en rad samtidskontexter, bland andra det dåtida teaterklimatet och kvinnorörelsen. Innehållet tolkas utifrån idén om "vilddjuret inom människan" men även i förhållande till Selma Lagerlöfs relation till Sophie Elkan. Sankta Annas kloster är ett viktigt bidrag till förståelsen av en experimentell period i Lagerlöfs författarskap. Den aom är intresserad av Selma Lagerlöfs liv och skrivande, så finns mycket intressant att läsa i slutet av boken.

"Den självbehärskning som Selma Lagerlöf höll högt rämnade våren 1894. Då inträffade en känslomässig islossning för Lagerlöf när hon häftigt förälskade sig i Sofie Elkan. De båda träffades första gången i Stockholm på nyåret, de blev genast vänner och började en brevväxling som åtminstone från Selma Lagerlöfs sida snabbt blev allt mer passionerad." (sid 133)

"Var det en oförlåtlig synd för en kvinna att känna "köttslig lust"? Låg sådana känslor innanför eller utanför det godtagbaras gräns för en oförvitlig kvinna? Denna fråga diskuterades kvinnor emellan i Dansk Kvindesamfund i slutet av 1880-talet." (sid 146)

KEJ
Ja, jag såg huru de lefvande gingo fram till altaret.
ESKELIN
Huru de levande läto sig vigas till man och hustru. Såg du någonsin något värre? Den bruden, som gjorde slikt, var hon ej ett vidunder? Tänk du, öfver sin trolofvades döda kropp räckte hon handen åt den andre. - Forskande. - Du har alltid tänkt, att hon var ett vidunder. (sid 63)

Medverkande
Ulla-Britta  Lagerroth, professor em. i litteraturvetenskap
Lisbeth Stenberg, bibliotekarie och docent vid Göteborgs universitet

Selma är inte ensam hos mig #129

Selma Lagerlöf har fått en helt egen hylla i Påfågelsrummet och nu även ett eget bokstöd. Och Selma är inte ensam, hennes kompis Sophie Elkans böcker har också fått plats här.

 
Det är fint med lite blandat, mer levande.

Körlkarlen av Selma Lagerlöf i svtPlay

Körkarlen, svensk långfilm från 1921 Victor Sjöströms filmatisering av Selma Lagerlöfs berättelse om den olycksalige David Holm som hamnar i samhällets bottenskikt. Inte förrän dödens körkarl kommer för att hämta honom på nyårsnatten förstår David att han måste motta den hjälp slumsystern Edit velat ge honom, och han inser samtidigt allt det onda han gjort mot sin egen familj. Körkarlen är en av svensk films absoluta klassiker och när den nu visas i svt är det exakt 100 år sedan urpremiären. Originalmusik: Matti Bye. I rollerna: Victor Sjöström, Hilda Borgström, Tore Svennberg, Astrid Holm m.fl.

Med anledning av att det i år är 100 år sedan Körkarlen utkom för första gången har Svenska Vitterhetssamfundet och Selma Lagerlöf-arkivet i samarbete en textkritisk gett nyutgåva av verket. Körkarlen är en socialrealistisk berättelse om stadsslum, tuberkulos och alkoholism, i vilken den ondskefulle David Holm tvingas konfronteras med följderna av sina illgärningar. Berättelsen handlar om ondska, passion, andlighet och botgöring - men den utspelar sig även i en spöklik hinsidesvärld, där gränsen mellan liv och död är upphävd. Selma Lagerlöf-arkivet: HÄR.

Över alla gränser

""Är ni en man ni?". Denna impertimenta fråga ställer fröken Maria till sin fästman Axel Borg, romanens till synens orubbliga centralpunkt. Ja, hur står det egentligen till med Borgs manlighet? I havsbandet kan läsas på många olika sätt och det har också skett. Inte minst är den ett tidsdokument där Strindberg likt ett läskpapper fångar upp tankegångar och "trender" i sin samtid." (sid 144)

Över alla gränser : manlighet och kristen (o)tro hos Almqvist, Strindberg och Lagerlöf av Inger Littberger Caisou-Rousseau, ett fynd för 10 kr på loppis igår (i stället för 320 kr) i fall man gillar att läsa om vad den obestämda figuren Tintomara i Almqvists Drottningens juvelsmycke (1834), den feminine mansdyrkaren Axel Borg i August Strindbergs I havsbandet (1890) och den kvinnobundne prästmannen Karl-Artur Ekenstedt i Selma Lagerlöfs Löwensköldsromaner (1925) har gemensamt?

Och vad har de att göra i en bok om manlighet och kristen tro? Det som framför allt förenar dem är deras komplexitet och paradoxala överskridande av alla gränser. Tintomara är genus- och religionsöverskridaren par excellence. Figuren uppträder än som kvinna, än som man och är trots sin ovetskap om kristendomen den som står den kristna tron närmast. Den effeminerade Borg med sina övermänniskopretentioner är ateisten som inte klarar sig utan en Fader Vår, medan prästen Ekenstedt, som borde vara själva personifikationen av en kristen man, har uppenbara blottor i såväl sin manlighet som sin kristna tro. Därför blir mötet med dem ett spännande och oförutsägbart äventyr. Nästan 400 sidor och 1,2 kg litteraturvetenskap. Alltid lär man sig något, får mer förståelse för dessa klassiker. Riktigt intressant och rolig läsning.

"Svindlande höjder utkom visserligen ett drygt decennium efter Drottningens Juvelsmycke, men det finns förbindelselänkar av annat slag än rent genetiska mellan Almqvists svindlande höjder och Brontës, även om steget kan förefalla långt från Tintomara, som bland annat beskrivs som en naturlig gratie och en graciös älva, till Brontës råbarkade Heathcliff (och Catherine). Hos Brontë möter en sublim natur i dess vilda "maskulina" infattning och paret på heden är i symbios med denna natur. De är "androgyna" gränsvarelser, som förenar det mänskliga och det djuriska, det manliga och det kvinnliga, det himmelska (i kärleksextasen) och det underjordiska, det barnsliga och det profetiskt visa." (sid 84)

37. Läs en bok med en karaktär med samma yrke som du - eller ditt drömyrke.

Selma har fått en egen bokhylla

jag skulle vara skräck för alla mäklare.

Nu har jag ordnat så att allt om och av Selma Lagerlöf finns samlat.

Många har skrivit om Lagerlöfs liv och skrivande.

Även August Strindberg har en egen bokhylla.

August trivs bra i mitt påfågelsrum.

Svenska Akademien : makten, kvinnorna och pengarna

Svenska Akademien : makten, kvinnorna och pengarna (2019) av Christian Catomeris, Knut Kainz Rognerud är riktigt intressant bladvändare. Hisnande läsning vad gubbarna tyckte om kvinnliga författare för hundra år sedan. Akademiledamoten Selma Lagerlöf som inte ens hade rösträtt i riksdagsval, inget självklart val bland herrarna. Ett eget kapitel om Horace & Ebba. Ett kapitel om en kvinnlig sekreterare efter 229 år, och en hel del annat.

"Vad är det som får en mer än 230 år gammal kulturinstitution att plötsligt falla samman? Handlar det, såsom framställts, om en konflikt mellan tradition och modernitet, om frågor om makt och kön? Eller handlar det bara om sådant som förr eller senare måste uppstå i en organisation med en så ”problematisk” struktur, nämligen bristen på transparens och insyn genom uråldriga sekretessregler? Liksom en kraftigt utökad finansiell och kulturell makt som oundvikligen korrumperar? Dramat om den Svenska Akademien sträcker sig i själva verket långt tillbaka i tiden."

   Akademiens roll som smakdomare håller Carl David af Wirsén hårt på:
Om Flauberts klassiker Madame Bovary skriver han bland annat: "Vi lägga från oss boken med en känsla af beklämdhet, som närmar sig till äckel." Om Émile Zola: "Den mänskliga uselheten har i Zola en framstående skildrare."
     Ibsen och Tolstoj är inte mycket bättre, men värst är det med landsmannen August Strindberg. Denne kallas nedlåtande för "underklassens försvarare", och beskrivs som "tarflig", "vulgär", "vederstygglig" i af Wirséns recensioner. Efter att ha läst pjäsen Fröken Julie frågar sig Akademiens ständige sekreterare om inte Strindberg "varit besvärad af någon hjernåkomma som gjort att han för tillfället ej var fullt normal". (sid 15)

Höst av Selma Lagerlöf

"Alltsedan mitt sjunde år hade jag drömt om att bli författarinna, alltsedan mitt femtonde hade jag skrivit vers och hoppats, att jag skulle kunna utbilda mig till stor skald. Men allt detta hade inte medfört något resultat. Den där kvällen i Landskrona, kort efter att jag hade ingått i mitt tjugonionde år, stod jag lika långt från målet som någonsin, ja, det föreföll mig nästan mera avlägset nu, än det hade varit under föregående åren." (sid 32)

Höst av Selma Lagerlöf innehåller personliga berättelser ur minnet: "Det var några år efter min fars död, då vi just började förstå, att vi inte skulle bli i stånd att behålla Mårbacka. Men vi hade ännu inte kommit oss för med att tänka tanken helt ut, och vi hade inte talat om saken, inte med varandra och inte med någon främmande." (ur Sändebudet) Intressant att läsa om om hennes väg till författare.

I denna sista bok Selma Lagerlöf gav ut innan sin död berättar hon om sina egna tankar i essäer och tal, blandat med noveller och legender. Höst gavs ut första gången 1933. Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges mest lästa författare som 1909 belönades med Nobelpriset i litteratur och 1914 invaldes i Svenska Akademien.

Man vill stänga klostren.
   "Och stackars Sveriges folk" säger hon, "när det intet mer finns några munkar och nunnor, som kan undervisa det i jordeskötsel och i örtagårdskunskap och biskötsel och smaklig mattillverkning och ljusstöpning och bakning! Var ska de unga adelsjungfruarna få lära sig goda seder, och vem ska ta vård av fattigt folk, och vem ska härbärgera vägfarande, när det intet mer finns några kloster?" (sid 170)
Höst finns att läsa i Litteraturbanken: HÄR.

köpt baddräkt med ben - helgfråga

Varför tror du författare väljer att skriva ihop? undrar Mia i Helgfrågan, ingen aning, kanske bra att prata med någon när idéerna tryter. Selma Lagerlöf och Sophie Elkan samarbetade en hel del.
Bonusfråga: Vad sitter du inne på för hemlighet, som du vill dela med dig? köpte baddräkt med ben idag, och sport-BH för cykling och gymmet - börjat simma med sonen och barnbarnet.

Mias Helgfråga

Herr Arnes penningar av Selma

"Den fattiga jungfrun Elsalill, som hade blifvit räddad undan blodbadet, hade Torarin tagit med sig ut till Marstrand. Han hade fattat ett så stort medlidande med henne, att han erbjudit henne att bo i hans trånga koja och dela mat med honom och hans mor. Detta är det enda jag kan göra för herr Arne"

Herr Arnes penningar (1904) av Selma Lagerlöf innehåller övernaturliga inslag, spänning, våld och mord, förbjuden kärlek. Handlingen är förlagd på Västkusten, baserad  på en del verkliga händelser. Den döda systern kommer tillbaka som spöke och vägleder Elsalill till mördarna.

»Är det ej sant, att de mordiska vandrarna äro döda?» 
»Jo, jag vet det väl,» sade Elsalill. »Bönderna, som jagade dem, följde deras spår ifrån prästgården och fram till en vak i isen. Ända dit sågo de på den blanka isen spår af slädmedar, spår af hästhofvar, spår af människor, som burit hårda järnbeslagna skor. Men från vaken ledde inga spår vidare öfver isen, utan därför trodde bönderna, att alla voro döda.»

Novell IV hos Ugglan: 

31. Läs en novell där det sker något övernaturligt.

Hem och stat av Selma Lagerlöf

"Det är för hemmet, som vi varit stora, för hemmet har vi också varit småaktiga. Inte många av oss har stått med Kristina Gyllenstierna på Stockholms murar och försvarat en stad, än färre som dragit ut med Jeanne d'Arc för att kämpa för fäderneslandet. Men om fienden kom ända fram till den egna porten, då stod vi där med disktrasan och kvasten, med den vassa tungan och den klösande handen, färdiga att strida till det yttersta för att försvara vår skapelse, hemmet." (sid 12)

Hem och stat av Selma Lagerlöf är en liten skrift som ingår i en serie av essäer av Timbro om kvinnans rättigheter. Selma Lagerlöf höll ett tal vid rösträttskonferensen i Stockholm 1911. Jag har inte koll vad Lagerlöf gjort mer. Intressant läsning, skrevs för över hundra år sedan, en blandning av essä och novell, handlar om längtan efter rösträtt, bli mer jämlik med mannen. Få yrken var tillgängliga för kvinnan, hemmet var platsen för henne.

Novell IV hos Ugglan:
22. Läs en novell där någon som som handlar om längtan.

köpte reabok för omslagets skull

Min personal shopper tipsade om att Mårbackasviten av Selma Lagerlöf skulle passa fint i mitt påfågelsrum. Klart jag även är intresserad av innehållet; självbiografisk svit, bland annat om den frånvarande fadern som slösade bort allt familjen ägt.

Essä nr 2 - för oss som gillar kartor

Kulturtidskriften Essä nr 2 handlar om fyra olika perspektiv på Kartan över Ugglum från 1600-talet, fyra olika sätt att läsa och betrakta den. En sällsynt fin, intressant, lärorikt och fantasieggande läsning. Tidskriften finns nog på biblioteket.

Författaren och översättaren Erik Andersson, som skriver essäer i Göteborgs-Posten, skriver om den Den reversibla kartan, en njutning att läsa hans text om humleodling, öltillverkning och annat han har fördjupat sig i. "Man kan undra varför lantmätarna skickades ut på 1600-talet för att komplettera böckerna med detaljerade kartor. Det fanns inget annat land som tyckte att det var nödvändigt vid den här tiden." (sid 14)

Arkivarien Mats Höglund förklarar att det alltid finns ett syfte med en karta, man bör ta hänsyn till det politiska, sociala, vetenskapliga och kulturella sammanhang. En handritad karta över Ugglums by 1644 kan inte ge hela bilden av ett jordbrukssamhälle.

Författaren Lotta Lotass skriver I fågelperspektiv om historiska kartor under olika tidsperioder och konstaterar att "det geometriska mönstret framträder osökt som kartbild. Kartbilden framträder som geometriskt mönster, som abstraktion, som abstrakt konst. Ovanifrån är landskapet tveklöst kubistiskt." (sid 35) Den främsta svenska litteraturens flygskildring är Selma Lagerlöf där Nils Holgerssons underbara resa (1907), där Nils ser landskapet under sig som ett stort, rutigt tygstycke med olika färger. Lotass gör en resa från gamla väggmålningar till polarfararna och Star Trek, som har mycket vitt och oupptäckt i sin karta.

Ekonomihistorikern Lars Magnusson skriver om Lantmäteriet, skatterna och den svenska statens formering, låter inte så kul men intressant, mycket man kan läsa ur en gammal karta. Han förklarar skatternas betydelse som togs ut i form av dagsverke och bönderna som hade gårdar nära kungens slott hade transportskyldighet. Överheten ville skaffa sig en större kontroll över jorden.De självständiga bönder betala skatt i reda pengar och ull, spannmål, kött, smör och dagsverk. Den viktigaste resursen i medeltida samhälle var jorden. När landet syntes på kartan, blev det begripligt.

bernur har också läst: HÄR.

Makten av Naomi Alderman

"En lek från när hon var barn. Så lustigt, hon har inte tänkt på den leken på många år. Hon har aldrig berättat om den för någon; hon visste att hon inte fick, trots att hon inte förstod hur hon visste. I leken var hon en häxa, och hon kunde skapa en boll av ljus i handflatan."  (sid 42)

Makten (The Power) av Naomi Alderman tilldelades Women's Prize for Fiction 2017. Alderman är professor kreativt skrivande och boken har fått flera priser, vilket höjer förväntningarna; "en av tre bäst säljande romanerna i Storbritannien 2017, Barack Obama har nämnt den som en av sina favoritböcker".

Detta är kanske inte min favoritgenre, lite våldsamt för min smak, en får väl försöka bredda sitt läsande. Boken är sparsamt illustrerad, en bok som lätt kan omvandlas till film - så skrev Selma Lagerlöf, en modern kvinna, för film var nytt för hundra år sedan. Inget nytt på jorden; Lagerlöf hade också övernaturliga inslag.

Tonårsflickor som blir tafsade av män besitter otroliga krafter som kan döda.
"Sent en kväll läser Margot en rapport från en grupp i Delhi son är först med att upptäcka den tvärstrimmiga muskeln över flickornas nyckelben som de döper till elektricitetsorganet, eller härvan efter dess vridna muskeltrådar. Längst ut på nyckelbenet sitter det galvaniska receptorer som, enligt deras teori, möjliggör alstringen av ett slags elektronisk eko." (sid 36)

MsHisingen har läst HÄR och Anna HÄR.

kvinnliga levnadsöden - topplista v.6

Berättelser om kvinnliga levnadsöden, föreslår Johanna:

Virginia Woolfs författarskap är brett, man upptäcker nytt hela tiden.

Fredrika Bremer skrev och reste mycket, vi föddes i samma stad.

 

Marilyn Monroe hade det trassligt, flera äktenskap, missfall, längtan efter barn och längtan efter att bli tagen på allvar. Hon har skrivit boken Fragment.

Sophia Loren 83 år, filmar fortfarande, kanske skriver hon sin egen biografi.

Selma Lagerlöf har skrivit väldigt varierat och hennes berättelser är läsvärda fortfarande efter hundra år. Nobelpris fick hon också och reste mycket.