Bara spöken av Judith Hermann

Bara spöken : berättelser (Nichts als Gespenster 2003) av Judith Hermann, hon har studerat tyska, filosofi, musik och journalistik.

Det tyska paret Ellen och tysta Felix ville köra tvärs genom hela Amerika, från ostkusten till västkusten och tillbaka. De blir trötta och stannar på Hotel International i Austin i Nevada och vilar. Där träffar de spökplåterskan och Annie som jobbar på hotellet. Och Buddy som hela sitt liv bott i Austin och han berättar hur de är att köpa pyttesmå gympaskor till ett barn. Det påverkar paret starkt.

"I sällsynta ögonblick berättade han själv något, återhållet, ibland klokt, ibland fullkomligt obegripligt. Han frågade nästan aldrig något, Ellen hade aldrig upplevt att han frågat någon om någonting, allra minst henne, hans fråga till Annie om spökena på Hotel International hade bara varit ett trick. När de hemma gick ut med varandra på kvällarna pratade hon mycket, han teg." (sid 192)

Novelltolvan i oktober: Judith Hermann hos: Ugglan.

Höst av Else Lasker-Schüler

Höst
Jag plockar längs vägen den sista tusenskönan...
En ängel kom för att sy upp min gravklänning -
nu ska jag bära andra världar vidare.

Evigt liv till den som vet mycket om kärlek.
Den som är gjord av kärlek kan ju bara uppstå!
Hat stänger in! hur högt än facklan lyser upp.

Pärlor ur min krona (Mein blaues Klavier 1943, ett litet blått leksakspiano var en kär leksak i barndomen) av Else Lasker-Schüler. Hon var yngsta barnet i en judisk familj, hon föddes 1869 och var före sin tid, hon var både expressionistisk och modernistisk. Hon blev en förebild för kvinnans rätt till sexualitet och erotik. Hon var en inspirationskälla för Edith Södergran och för Paul Celan och Nelly Sachs. bernur har läst: HÄR.

Akikos stilla lycka av Jan-Philipp Sendker

Akikos stilla lycka (Akikos stilles Glück 2025) av Jan-Philipp Sendker Modernista.
Sedan hennes mamma gick bort lever tjugonioåriga Akiko i självvald ensamhet i sin hemstad Tokyo. Av en slump stöter hon en sen kväll ihop med Kento, hennes första kärlek från skoltiden. Kento lever ett tillbakadraget liv som hikikomori – hemmasittare – och vågar sig bara ut om natten.
     Samtidigt uppdagas en livslögn genom moderns dödsbo som får Akiko att ifrågasätta hela sitt liv. Hon måste erkänna för sig själv att hon faktiskt inte vet vem hon är. Med Kentos hjälp påbörjar hon en resa genom sin egen historia, och i och med det väcks frågor som Akiko aldrig tidigare vågat ställa sig: Hur vill hon egentligen leva? Och har hon modet att älska någon? Översättning av Christine Bredenkamp.

     Böckerna var vår lilla flykt. De var som våra små skydds- borgar som vi drog oss undan i, där resten av världen inte kunde komma åt oss. Jag beundrade människorna som hade skapat dem för vår skull. I samma stund jag slog upp en bok tog jag genast reda på vem som hade skrivit den, var och när den eller den var född, var de levde, om de hade familj, vilka andra böcker de skrivit. Oftast var det kvinnor och jag var så oerhört tacksam för var och en av dem.
     Så länge vi inte bar någon skoluniform lämnade bibliotekarierna oss i fred. Därför gömde vi jämt vanliga byxor och tröjor eller skjortor i våra ryggsäckar och bytte om inne på bibliotekets toalett.
     Det fanns en otroligt snäll, lite äldre bibliotekarie som då och då gick förbi oss där vi satt och rekommenderade en bok till den som ville. Genom henne lärde jag känna Yoko Ogawa och Banana Yoshimoto. Vi brukade prata om böcker och mangaserier, och inte en enda gång undrade hon varför jag inte var i skolan eller om mina föräldrar visste var jag var någonstans.
     Av henne lärde jag mig att det finns människor som vet svaren utan att ställa frågor. Mitt problem var läxorna. (sid 34) Flera smakbitar: HÄR.

Hela världens tårar (Die Rebellin und der Dieb 2022)

Hela världens tårar av Jan-Philipp Sendker

Hela världens tårar (Die Rebellin und der Dieb 2022) av Jan-Philipp Sendker, som arbetat den tyska tidningen Sterns Amerika-korrespondent och deras Asien-korrespondent 1995-1999. Numera är han författare på heltid och bor i Berlin med sin familj. Modernista.

18-åriga Niri och hans familj är illegala invandrare i en asiatisk mångmiljonstad. Där lever de ett enkelt men tryggt liv som tjänstefolk hos en välbärgad familj. Tills pandemin slår till.
     Plötsligt står familjen utan framtidsutsikter, på randen till bottenlös fattigdom, och de tar sig till ett slumområde utanför staden. Niris inre uppror, mot både pappan och landets regering, växer – och när livet blir outhärdligt och behovet av mat och medicin för stort, bestämmer han sig för att korsa gränsen in till staden.
     En natt smyger sig Niri tillbaka till villan de bott i och möts där av Mary, dottern i familjen. Hon förser honom med mat och pengar, och hon har en plan som ska förändra deras liv för all framtid. Översättning av Christine Bredenkamp.

Det hade börjat ljusna när jag närmade mig bosättningen. Jag hoppades innerligt att pappa antingen fortfarande sov eller var djupt försjunken i sin morgonmeditation. Jag hade inte en aning om hur jag skulle förklara för honom varför jag plötsligt hade två säckar ris, nudlar, mjöl, grönsaker, olja och sojasås. Jag bestämde mig för att gömma allt, fast jag visste ännu inte var, och bara ta fram så mycket som vi behövde för dagen. Om det bara rörde sig som så små ransoner kunde jag hävda att jag fått dem som allmosor från ett kloster eller från en av Röda korsets lastbilar.
     De smala gränderna var fortfarande folktomma, några hundar strövade omkring, råttor for fram mellan sina gömslen. Från några kojor hördes barnaröster och de vuxnas yrvakna mummel. Dörren till vår koja stod på glänt och när jag försiktigt drog upp den hörde jag en röst bakom mig. (sid 31)

vem var Friedrich Hölderlin?

Friedrich Hölderlin (1770-1843), ungdomens och upprorets diktare, språkets förnyare; den egendomlige flöjtspelaren vid Neckars strand. Se: HÄR.
Tre underbara Poesivandringar med Folke Isaksson, som bland annat översatt W.H. Auden och William Blake. Ett program även om irländske William Butler Yeats (1865-1939): HÄR.

Svindel. Känslor av W.G. Sebald

Svindel. Känslor av W.G. Sebald
En berättare, plågad av oro och melankoli, reser genom Österrike och Italien, och slutligen till sitt barndomshem i Bayern, men också tillbaka i historien, i Stendhals och Kafkas fotspår. ”Svindel. Känslor” är en hisnande balansakt i fyra avdelningar och den första av W. G. Sebalds fyra enastående essäromaner. En sorts resebok, historia, tillbakablickar, minnen.

"Den tredje dagen av min vistelse i Verona hamnade jag när jag skulle äta kvällsmat på en pizzeria på Via Roma. Jag vet inte hur jag bär mig åt för att välja matställen i främmande städer. Å ena sidan är jag för kräsen och går i timmar gata upp och gata ner innan jag kan bestämma mig; å andra  sidan slutar det för det mesta med att jag bara slinker in någonstans utan urskillning och där jag i tröstlös omgivning och med obehag äter en rätt som på intet vis smakar mig. Så även denna kväll den 5 november. Ty hade det gått bara lite grann efter mitt huvud så skulle jag förvisso inte ha stigit över tröskeln till denna lokal som redan utifrån gjorde intryck av att ha dåligt rykte. Men nu satt jag på en med marmorerad röd plast överdragen köksstol vid ett rangligt litet bord i en grotta med upphängda fisknät." (sid 73) Flera smakbit: HÄR.

schweiziskt, tyskt, österrikiskt - tisdagstrio

Vi dödar Stella (Wir töten Stella 1958) av Marlen Haushofer.

Eurotrash (2022) av Christian Kracht.

Fallers stora kärlek av Thommie Bayer.

Författare eller handling från tysktalande land (t ex Tyskland, Schweiz eller Österrike) - temat tisdagstrio hos: Ugglan.

Theodor Mommsen Nobelpris 1902

Theodor Mommsen en tysk historiker och arkeolog med Romarriket som huvudområde fick nobelpris i litteratur 1902, han dog året därpå. Svenska Akademiens motivering: ”nutidens störste levande mästare i den historiska framställningens konst, med särskilt fäst avseende å hans monumentala verk ’Römische Geschichte’”

Romersk Historia är den lättlästa varianten och riktigt intressant läsning, fortfarande aktuellt. Arkeolog Tullia Linders skriver i förordet 1983: "Visserligen har arkeologin gett oss kunskaper om prehistorien som Mommseninte kunde ha, språkforskningen har gått vidare sedan hans dagar - det etruskiska språket går till exempel numera att tolka - och nyfunna inskrifter kompletterar de antika skriftliga källorna. Men i det stora hela står si hans Romerska historia än i dag. Samtidigt som den alltså är auktoritativ på det historiska området, är den emellertid också ett litterärt verk, som med rätta renderade författaren nobelpriset i litteratur 1902, Därtill bidrog inte minst hans stil, så full av engagemang men också av kvickhet och ironi, och som tyvärr är mycket svår att rättvist återge  på svenska."

6 Roms kamp om hegemonin över Italien
"Det var första gången som romersk här stannade i fält sommar och vinter, år efter år, tills det uppsatta målet var nått; det var första gången som samhället betalade uppbådets sold med statsmedel. Men det var också första gången som romarna försökte underkuva en främmande nation och förde sina vapen över det latinska landskapets gräns i norr. Striden var våldsam, utgången knappast tvivelaktig. Romarna fick understöd av latinerna och hernikerna, hos vilka störtandet av den farliga grannen väckte lika stor tillfredställelse som hos romarna själva, medan Veji stod där övergivet av sin nation och endast de närmaste städerna lämnade det hjälptrupper. Kelternas samtidiga anfall skulle i sig ensamt kunna förklara, att de norra städerna inte deltog." (sid 87)

Simon Strauss avlade 2017 sin doktorsavhandling vid Humboldt-Universität i Berlin. Ett arbete som handlade om tankar i det romerska samhället hos Theodor Mommsen och Matthias Geléer.

Fältherrar och statsmän i Roms historia (1902) av Theodor Mommsen ; urval och öfversättning af E. A. Zetterqvist berättar om ett femtontal stadsmän (fick läsa på universitets läsesal)
Cajus Julius Cesar: "Men huru gärna han äfven som monark umgicks med kvinnorna, lekte han dock blott med dem och inrymde dem intet inflytande; till och med hans mycket omordade förbindelse med drottning Kleopatra inleddes blott för att dölja en svag punkt i hans politiska ställning. Cesar var helt och hållet realist och förståndsmänniska" (sid 66)
"Stadsmannens uppgift är af universell natur liksom Cesars snille; när han grep sig an med de mångfaldigaste och från hvaranda mest aflägsna företag, syftade de dock alla på detta enda stora mål, som han med oinskränkt trohet och följdriktighet tjänade; och aldrig föredrog han bland de mångfaldiga sidorna och riktningarna af sin stora verksamhet den ena framför den andra." (sid 69)

veckans tjockaste W.G. Sebald

Dikt, prosa, essä (2011) av W. G. Sebald lånade jag på biblioteket, en rejäl lunta på 1084 sidor och 1,2 kg. Sebald har en säregen stil där han blandar fiktion, självbiografi och dokumentär prosa, ofta i formen av biografier över människor som han möter eller känner sig besläktad med. Enligt Horace Engdahl var W. G. Sebald en tänkbar Nobelpriskandidat. Han påminner om den österrikiske författaren Peter Handke, som han också har skrivit ett flertal essäer om.

Denna innehåller W. G. Sebalds viktigaste texter, de fyra stora prosaböckerna Svindel, Känslor, Utvandrade, Saturnus ringar och Austerlitz, samt dikten Efter naturen och essän Luftkrig och litteratur. Ganska mastig att gå igenom i hast. Läsprov finns: HÄR.

Rosa Luxemburg i svt

Rosa Luxemburg, västtysk långfilm från 1986, en biografisk film om den socialistiska agitatorn Rosa Luxemburg som var verksam i Tyskland och Polen kring sekelskiftet 1900. Luxemburg var tidigt engagerad inom den socialdemokratiska rörelsen men hon bröt senare med denna och grundade istället det vänsterradikala Spartacusförbundet tillsammans med Karl Liebknecht. Regi: Margarethe von Trotta. I rollerna: Barbara Sukowa, Daniel Olbrychski, Otto Sander m.fl. Titta: HÄR.

Det finns en hel del böcker om och av Rosa Luxemburg. Jag har hennes Brev från fängelset. Hon var ju politisk fånge, så hon fick ha växter och ett litet bibliotek i sin cell. Hon odlade en liten trädgård på fängelsegården och fick ha besök.

Nina Björk har skrivit Drömmen om det röda : Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek. Polsk-tyska Luxemburg (1871–1919) var i hela sitt vuxna liv outtröttligt engagerad i den socialistiska kampen i Tyskland. Nina Björk visar på flera sidor hos Luxemburg: på samma gång den hårdföra revolutionären, den skickliga retorikern, den analytiska marxisten. Men Luxemburg kan också vara en ömsint kärleksfull privatperson och de politiska drömmarna varieras med fantasier om att någon gång få stanna upp, viljan att sätta (oväntat borgerligt) bo, bilda familj. Gemensamt har Björk och Luxemburg sin syn på människan som politisk varelse, sin tro på aktivismen och sin övertygelse om massornas styrka samt vägen mot möjlig förändring.

Banvaktare Thiel av Gerhart Hauptmann Nobelpris 1912

  Åt honom skar han pilar som flög högre än alla andra pojkarnas. Han täljde visselpipor av vide åt honom och höll sig inte för god för att sjunga besvärjelsesången med sin skrovliga bas medan han försiktigt knackade barken med fickknivens hornskaft.
     Folk tyckte att han var konstig med sina barnsligheter; det var obegripligt för dem hur han kunde ägna så mycket tid åt de där snorungarna. I grund och botten borde de ändå vara nöjda med det, för barnen var i goda händer i hans sällskap. Dessutom gjorde Thiel också allvarliga saker med dem; han förhörde de storas läxor, hjälpte dem att lära sig Bibel- och psalmverser och lärde de små att läsa; han ljudade "a-v": "av"; "d-u": "du" och så vidare. (sid 30)

Banvaktare Thiel (1888) av Gerhart Hauptman, som fick Nobelpriset i litteratur 1912. Boken berättar om Thiel som är en enkel och rättskaffens man; hans vardag består mest av familjeliv, samvetsgrant utförda arbetsuppgifter vid järnvägen och kyrkobesök. När hans första hustru dör, gifter han om sig med den härsklystna och grälsjuka Lene, som utövar en förblindande sexuell lockelse på honom. En ohejdbar process tar vid och han bryts steg för steg ned: allt når sin kulmen då något fasansfullt inträffar i närheten av banvaktsstugan. Boken anses vara höjdpunkten i den tyska naturalismen. Andra kända naturalister är Zola, Strindberg, Ibsen och Dostojevskij.

I sitt tal vid prisutdelningen sa Svenska Akademiens sekreterare Hans Hildebrand:
"Vad speciellt utmärker Hauptmann, är den skarpt granskande, djupt inträngande blicken i människors inre liv. Därigenom har det lyckats honom att såväl i sina dramer som i sin roman framställa fullt levande mänskliga individer, icke några schematiskt uppgjorda typer för den ena eller andra sinnesriktningen, för den ena eller andra livsåskådningen. Alla de upptränade lever ett fullt liv, även de, som spelar en mindre framträdande roll."                Flera smakbitar: HÄR.

Det sena verket av Paul Celan

Det sena verket : från Andningsvändning till Tidsgård (2020) av Paul Celan.
Det är för hundra år sedan poeten Paul Celan (1920-1970) föddes. Det sena verket består av Celans fem sista diktsamlingar och en extra svit - tidigare har inga av hans samlingar förutom Andningsvändning (1967), den som inleder Det sena verket, översatts i sin helhet. Sextio år efter deras tillkomst ter sig dessa dikter kanske mer angelägna än någonsin. Inte nödvändigtvis för att vi nu kan blicka tillbaka på dem på avstånd, utan för att vi börjar hinna ifatt dem. Översättning och kommentarer av Anders Olsson och av Gabriel Itkes-Sznap. 970 sidor tyska på ena sidan, svenska på andra. 

Den tyskspråkige Paul Celan betraktas som efterkrigstiden störste poet. Han föddes i den rumänska staden Czernowitz, som idag är en del av ukraina. År 1941 ockuperades staden av nationalsocialistiska trupper och hans judiska föräldrar deporterades och dog i läger. I april 1945 flydde Celan till Bukarest, sedan till Wien för att 1948 bosätta sig i Paris, Han tog sitt liv 1970. 

Han läste Goethe, Hölderlin och Stefan George, Rainer Maria Rilke var hans favoritpoet. Celan umgicks med Nelly Sachs och Ingeborg Bachmann, deras brevväxling finns översatt till svenska.

DU VAR min död:
dig kunde jag hålla kvar,
medan allt föll ifrån mig.

DU WARST mein Tod:
dich konnte ich halten,
während mir alles entfiel.

Nyfiken på Paul Celans lyrik. Den siste poeten : en essä om Paul Celans aska av Mikael Van Reis är också intressant.

Under linden av Walther von der Vogelweide

Under linden av Walther von der Vogelweide, 1200-tal
Inunder linden
bortpå heden
redde vi oss en bädd för två.
Där leker vinden
mellan träden
med brutna blommor och trampat strå.
Men från skogen, under en dal
fagert sjöng en näktergal.

Himmel över Berlin av Peter Handke i svtPlay

Himmel över Berlin (Der Himmel über Berlin), västtysk-fransk långfilm från 1987. "De båda änglarna Damiel och Cassiel går osynliga omkring och lyssnar på berlinarnas tankar. Trots att änglar enbart ska vara betraktare, och inte interagera fysiskt med människornas värld, förälskar sig Damiel i en livs levande cirkusartist. Han funderar nu på att ge upp sin status som ängel och bli människa, det vill säga dödlig." Regi. Wim Wenders. I rollerna: Bruno Ganz, Otto Sander, Solveig Dommartin, Peter Falk. Se: HÄR.

En nästan perfekt dag av Mareike Krügel

"efter en någorlunda harmonisk helg gräver vi i sista stund fram några samtalsämnen som vi kan vara säkra på att vi är osams om.
    Under veckan som följer förlåter vi varandra via sms, mejl, Skype eller telefon, låter vår längtan växa och sjunka in tills återseendet på fredagen omöjligt kan bli annat än en besvikelse. Då blir det en rejäl sammandrabbning som lägger sig över natten och ger oss en fridfull lördag." (sid 16)

En nästan perfekt dag (2019) av Mareike Krügel om Katharina som stressar ensam genom vardagskaoset med elvaåriga Helli och sjuttonårige Alex, medan maken veckopendlar till Berlin.  Hon börjar fundera på vad som hände med alla drömmar, och om livet verkligen blev som hon ville?

Sofie har också läst: HÄR.

tyskt - kulturkollo

Mycket intressant i Tyskland, finns en stad med samma namn som mitt efternamn innan jag gifte mig; Hallenberg. Berlin är en fin stad, jag följde med dottern på hennes skolresa, såg rester av Berlinmuren, minns varuhuset KaDeWe, ost-lunch med ett glas vin, deras korvavdelning med femhundra olika sorters salami. Mycket kultur, såg en pjäs som handlade mest om aktuella händelser som jag inte var bekant med. Skoltyskan hjälper när jag läser trädgårdstidningar. Bokförlaget Thorén & Lindskog ger ut intressant nyöversatt tysk litteratur.

Fallers stora kärlek av Thommie Bayer

En isbjörns memoarer (2019) av Yoko Tawada är en fabel av isbjörnar i tre generationer. Japanska Tawada bor i Berlin och skriver på tyska.
.

Kulturkollos veckoutmaning: Tysk kultur.

Sju nätter av Simon Strauss

"Men böckerna, de har hamnat i skymundan. De passar inte in i bilden av den avskalade moderna arkitekturen. Därför ställs de undan och degraderas till hyllvärmare. Från att ha varit på plats där böcker behandlas som skatter och tjockt damm skyddade kunskapen, har biblioteket förvandlats till en profan plats där mycket händer men lite blir läst." (sid 73 - översätt av Linnéa Deurell)

Sju nätter (Sieben Nächte 2018) av Simon Strauß är hans debutroman som berättar om mannen som får ett uppdrag av en främling han träffar att begå de sju dödssynderna; högmod, frosseri, lättja, girighet, avund, lust, vrede. Han antar utmaningen.

Simon Strauss avlade 2017 sin doktorsavhandling vid Humboldt-Universität i Berlin. Ett arbete som handlade om tankar i det romerska samhället hos Theodor Mommsen (fick Nobelpriset 1902) och Matthias Geléer.

Faust

Faust (2011) med Johannes Zeiler, lånade på biblioteket. Ingen vidare film av Goethe, vidriga karaktärer, eländes elände, inget positivt, förstod ingenting.

Tysk höst av Stig Dagerman

"Skolan är sönderslagen, men i skolans toalett på gården bor en sudettysk familj med tre barn. Mannen letar järntråd i ruinerna och lever på att sälja prydnadssaker som han själv tillverkat av tråden. Det ser häpnadsväckande prydligt ut i denna pissoar, och mannen är rörande glad över att äntligen ha fått ett eget hem, och han berättar utan hycklad medkänsla vilken glädje han kände när han lyckades övertala hyresgästen som bodde här före honom att flytta. På den tiden var pissoaren ännu pissoar" (sid 43)

Tysk höst (1947) av Stig Dagerman - med förord av Elfriede Jelinek - berättar om den fasansfulla tiden strax efter krigets slut i Tyskland; ruiner, fattigdom, hunger. Dagerman skickades dit av Expressen, han beskriver vyer som vi i dag kan se på tv från Syrien och andra ställen, eländet tar inte slut. Omöjligt att förstå, all ondska, meningslöshet.

"Berlin har sina amputerade kyrktorn och sina ändlösa rader av krossade regeringspalats, vilkas halshuggna preussiska kolonnader vilar sina grekiska profiler på trottoarerna. I Hannover sitter Kung August framför stationshuset på Tysklands enda feta häst och är praktiskt taget det enda som kommit undan en skråma i en stad som en gång hade hus för fyrahundrafemtiotusen människor. Essen är en mardröm av avklädda, frysande järnkonstruktioner och uppslitna fabriksmurar. 
    Kölns tre Rhenbroar ligger sjunkna sedan två år tillbaka, och domen står dyster, sotig och ensam mitt i en ruinhög med ett sår av färskt rött tegel i sidan, som ser ut att blöda när det skymmer." (sid 29)

Byråkrati och elände, tåg som inte längre duger till att frakta dyrbara varor, duger till att frakta människor. Ingen tar hand om tågen, människorna blir sittandes där på tåggolven, sjuka och hungriga, ingen tar ansvar för dessa tyskar.

Det pågår ständigt avnazifieringsrättegångar i domstolar, man ska bevisa sin oskuld mot judar och visad vänlighet mot dem, gärna skriftligt från vänner och grannar. Dessa rannsakningar ger en litterär association till Franz Kafkas fantastiska domstolsvärld i Processen. Rättssalarna nu har nakna väggar, kalla glödlampor, torftiga bombskadade möbler, beläget högt uppe under trasigt tak, ungefär som i Kafkas ödsliga vindskontor i Processen. Det blir löpandebandsteknik med alla rättegångar, farligt skimmer av löje gjuts över själva avnazifieringsprincipen. Kommunisternas missnöje i sin valpropaganda blir en travesti på Hans Fallada, och de vänder sig till de missnöjda i nazistpartiet.

Tysk litteratur

Tysk litteratur (2016) av Sture Packalén (professor i tyska) för jag har ju läst en del fina nya tyska författare och klassiker. Boken sträcker sig under tolvhundra år, börjar med germansk och kristen diktning på tyska 750-1150, riktigt så djupt tänker jag inte gräva, få lite tips bara. Kul med svensk författare om tysk litteratushistoria, annars finns det ofta engelskt eller översatt. Packalén tar upp många utländska författare, dramatiker som varit populära i Tyskland. Det finns ett kapitel om nazisttiden och andra världskriget, exil, många bra författare som förbjöds och brädes i bål. Nelly Sachs, Bertolt Brecht, Stefan Zweig har jag läst en del.

Intressant med litteraturen efter 1968,  det har hänt en hel del i Tyskland. Berlinmuren byggdes 1961, man försökte avgränsa sig mot den västtyska litteraturen i DDR, man delade litteraturen i västtysk och östtysk litteratur, man ignorerade det som hände i Förbundsrepubliken i litterära tidskrifter.

För tillfället är jag mest intresserad av litteraturen efter 1989, och ännu nyare. Det finns många bra tyska författare, trevligt att de blir översatta, Thorén & Lindskog har specialiserat sig på nya tyska, österrikiska författare, exempelvis Tobakshandlaren av Robert Seethaler, Väggen av Marlen Haushofer, Sju år av Peter Stamm, Fallers stora kärlek av Thommie Bayer, En irländsk dagbok av Markus Feldenkirchen.