Så lyder inledningsraderna i denna vid det här laget moderna klassiker. Det direkta tilltalet är nog det minst originella i det halsbrytande läsäventyr som Calvino bjuder in läsaren till. Med sitt suveräna handlag och sin intelligenta humor skapar författaren ett romanbygge som består av tusen fantastiska berättelser i en.
Calvinos roman betraktas som en av främsta av alla moderna metafiktiva romaner, med en fängslande intrig som ber läsaren ifrågasätta själva läsprocessen. Varje kapitel är delat i två: den första delen är skriven i andra person och ägnas åt själva läsprocessen, den andra delen som inleder en ny bok, förefaller att vara en ny bok. Om en vinternatt en resande presenterar läsaren för imaginära författare till skönlitterära verk som inte existerar, för upphittade biografier och även påhittade länder - allt vanliga begrepp inom metafiktionen.
"Jag blir mer och mer övertygad om att världen vill säga mig något, sända mig meddelanden, varningar, signaler. Ända sedan jag kom hit till Pëtkwo har jag märkt det. Varje morgon går jag ut från Pension Kudgiwa för att ta min vanliga promenad ned till hamnen. Jag går förbi det meteorologiska observatoriet och tänker på världens undergång som närmar sig, ja som sedan länge är i gång. Om världens undergång skulle kunna lokaliseras till en viss bestämd plats, skulle det vara det meteorologiska observatoriet i Pëtkwo: ett tak av plåt som vilar på fyra litet rangliga träpålar som skydd för en hylla radad med några självreglerande barometrar, hygrometrar, termografer med sina cylindrar av graderat papper som med ett långsamt urverks tickande vrids runt mot ett svängande ritstift." (sid 59) Flera smakbitar: HÄR.
