Sofi Oksanen och Putin

Tidningen Vi Läser nr 1 * 2025 har en lång artikel om Sofi Oksanen som översatts till 46 språk. I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens "Tanke och sanning under press" med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. Hon har skrivit om Putins krig mot kvinnorna i många år.

I samma flod : Putins krig mot kvinnorna (2024) av Sofi Oksanen. Under Putin har försvagande av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

läsplaner - kultur

Mina planer är att läsa mer av det jag redan har i egen bokhylla, inte vara så flitig på biblioteket, vi får se. Så lätt att beställa nytt och be maken att hämta på biblioteket efter jobbet 💜 En bok på finska varje månad. Biblioteket är fantastisk på att beställa nytt; Finlandiapristagare och annat.

Vilka läsplaner har du framöver? undrar: enligt O i: veckans Kulturfråga.

bra kulturpersonligheter - kultur

Poesisamtal med Dickinsonexperten Josefin de Gregorio. Emily Dickinson (1830-1886) betraktas idag som en av västerlandets viktigaste poeter trots att hon under sin levnad endast publicerade ett fåtal dikter.
Josefin de Gregorios berättade om sitt personliga förhållande till Emily Dickinson, och om vad det innebär att läsa henne idag. Om man ägnar sitt liv åt att skriva, och kanske till och med misstänker att man är bra på det, vill man då inte dela sitt skrivande med någon? Hur kan man vilja detta isolerade liv?

Josefin de Gregorio (fd Holmström) har doktorerat i amerikansk litteratur i Cambridge. Hon debuterade med romanen Antarktis (2013). För essäboken Emily Dickinson och vulkanerna (2019) belönades hon med Bonniers essäpris och Samfundet De Nios vinterpris.


Sirpa Kähkönen fick Finlandiapriset förra året för 36 urnor : en historia om att ha fel, som handlar om hennes mor som dog 2022, familjegraven som har plats för 36 urnor som författaren fyller med bra minnen. Boken kommer ut på svenska i januari. Hon var i Göteborg och blev intervjuad av Pekka Heino, som alltid är lika beläst och kunnig.
 
Vilka riktigt bra kulturpersonligheter har du stiftat bekantskap med 2024? undrar: enligt O i: veckans Kulturfråga.

finska författare 🇫🇮 tisdagstrio

1 Sirpa Kähkönen fick Finlandiapriset förra året för 36 urnor : en historia om att ha fel, som handlar om hennes mor som dog 2022, familjegraven som har plats för 36 urnor som författaren fyller med bra minnen. Boken kommer ut på svenska i januari. Hon var i Göteborg förra veckan och blev intervjuad av Pekka Heino, som alltid är lika beläst och kunnig.


2 Eva-Stina Byggmästar är en stor favorit, gillar hennes naturbeskrivningar. Hennes Vill du kyssa en rebell? nominerades till Nordiska rådets litteraturpris i år. En gnistrande och lekfull hyllning till livet och kärleken.

3 Rosa Liksom skriver på dialekten meänkieli eller tornedalsfinska. Hon tilldelades Finlandiapriset 2011 för romanen Kupé nr 6, en historia om en tågresa genom 1980-talets Sovjetunionen.

Finland - finska författare eller Finland i handlingen (Finlands självständighetsdag på fredag) hos: Robert W.

Kupé nr 6 av Rosa Liksom

Kupé nr 6 (Hytti nro 6 2011) av Rosa Liksom (pseudonym för Anni Ylävaara, född i Ylitornio, Finland, hon skriver på dialekten meänkieli eller tornedalsfinska.)  År 2011 tilldelades hon Finlandiapriset för romanen Kupé nr 6.
är en mångbottnad historia om en tågresa genom 1980-talets Sovjetunionen. En kylig nordost bar på balalajkans syrliga toner. På rälsen vilade utmattade och tysta lokomotiv. Den mjölkvita himlen, som hastigt ramlade ner, började slänga en kylig snömodd över marken som piskats av den vintriga vinden, hela rymden var fylld av en nedslående tristess. En arkitektstuderande ung kvinna tar Transsibiriska järnvägen mot Ulan Bator för att studera grottmålningar. Hon delar kupé med en vodkapimplande buse på väg till ett bygge. I den lilla trånga kupén möter öst väst och under den flera veckor långa resan berättar den manschauvinistiske mördaren hårresande historier om sitt liv och om sitt land, Sovjet.

Rosa Liksom har valt sin pseudonym för hon gillar allt rosa, se intervju: HÄR.

Jag satt bredvid henne när vi väntade på att hon skulle berätta om Älven (därför är hon klädd med sjal på huvudet som en kopiga. Kupé är en stark roman med mustigt språk. Fantastiska beskrivningar om det fattiga Sovjet, resan i tåg till Sibirien, i kyla och snö. Synd att jag inte hade läst boken då, för hade gärna ställt massor med frågor till Rosa.

   "Juna jarrutti pehmeästi lähestyessään Sverdlovskin kaupunkia. Valot ja varjot liukuivat rauhallisesti ohitse. Pehmeä, pysähtynyt talvinen iltahämärä huhuili kaupungin sivukaduilla, puistoissa ja aukioilla. Paikallisjuna vingahti viereisellä raiteilla. Esikaupungeista saapuvien ihmisten aalto tulvahti väliasemalle saapuneesta junasta, oranssi täysikuu heijastui koirien kaltaisiksi kusemista kinoksista. Ja tähdet taivaalla valtavina aukkoina toiseen todellisuuteen, samat mutta toiset kuin Moskovassa." (sid 39)

vinnare av Finlandiapriset 2021 Taivaallinen vastaanotto av Jukka Viikilä

Taivaallinen vastaanotto (2021) av Jukka Viikilä vinnare av Finlandiapriset 2021. Taivaallinen vastaanotto är en berättelse om ensamhet, en livsfarlig sjukdom och en roman. Författaren Jan Holm hamnar plötsligt på operationsbordet – det visar sig att blodet i hans hjärta runnit åt fel håll under en längre tid. När Holm kommer ut från sjukhuset ger han ut en personligt hållen roman som får ett blandat mottagande. Boken kommer väl på svenska så småningom. Vi läste boken med bibliotekets finska bokcirkel, intressant annorlunda bok.

År 2016 tilldelades Jukka Viikilä Finlandia-priset för romanen Akvarelleja Engelin kaupungista. Finlandia-voittajan odotettu toinen romaani on kuriton kertomus yksinäisyydestä, hengenvaarallisesta sairaudesta ja romaanin vastaanotosta. Kirjailija Jan Holm joutuu pikaiseen leikkaukseen: veri hänen sydämessään on kiertänyt väärään suuntaan ties kuinka kauan. Holm julkaisee sairaalasta päästyään omakohtaisen romaanin, josta ja jonka kirjoittajasta jokaisella on pian mielipide. Taivaallinen vastaanotto on tuhannen aiheen ja henkilön romaani, jossa on vahva omakohtainen ydin. Se on kommentaari, tutkimus, sanasto, palaute ja google-haku, villi selitysteos sekä moniääninen kertomus lukevista helsinkiläisistä.

Banaanitalo av Leo Ylitalo

Banaanitalo (2017) av Leo Ylitalo vann Finlandiapriset 2017, författaren är bosatt i Göteborg. Boken berättar om ung finsk arbetskraft på 1970-talet i Maraboufabriken, där många olika nationaliteter samsas. Många roliga historier uppstår, mycket skratt. Hemlängtan. Hyran på de små ettor dras av lönen.

"Hän tarkastelee pientä, kolmitasoista kirjahyllyä, jossa lojuu yksiön vakiosisustukseen kuuluvia ruotsalaisten kirjailijoiden - Selma Lagerlöf, Harry Martinsson, Karin Boye, Olof Lagercrantz ja August Strindberg - klassikkoteoksia. Pääasiassa kielen oppimisen vuoksi hän valitsee luettavakseen Strindbergin. Kirjailijan vaimojen joukossa oli suomenruotsalainen näyttelijä Siri von Essen. Takkutukkainen Strindberg näyttää romaanin takakannen kuvassa palavakatseiselta, miltei mielipuoliselta.

   Samassa Raimo muistaa lähes sanasta sanaan tekstinpätkän, jonka hän oli lukenut lukion oppikirjasta: "Strindberg oli ristiriitojen vaivaama, häilyvä sielu. Hänen elämäänsä kuuluivat viha, rakkaus, kolme avioliittoa, viisi lasta, konfliktit, rahavaikeudet ja kaikkialla häntä vaanivat demonit. Mutta henkilökohtaisen infernonsa keskelläkin Strindberg säilytti kielen suvereenisen hallinnan ja loiston ja kirjoitti itsensä maailmankirjallisuuden titaanien joukkoon."

    Strindbergin omaelämäkerrallinen romaani Ensam julkaistiin vuonna 1903: "Och så märkte man att ingen längre pratade om framtiden, utan bara om det förflutna, av den enkla grund att man redan befann sig i den drömda framtiden och icke kunde dikta någon mera."
   Tämä saa riittää lauantaipäivän annokseksi ruotsin kieltä, Raimo ajattelee, sulkee kirjan, astuu sandaaleihinsa ja lähtee ulos." (sid 27)

Is av Ulla-Lena Lundberg

"Adele får mera till stånd än en karl. Dom skrattar åt henne men litar på att hon får fram vad vi behöver. När vi var till strömmingsmarknaden i Helsingfors efter fredsslutet häpnade alla härifrån över hur lite det fanns att köpa i affärerna i Helsingfors, i jämförelse med vad Adele kunde slänga fram på disken åt oss, om hon ansåg oss värdiga att förtjäna." (sid 59)

Is (2012) av Ulla-Lena Lundberg fick Finlandiapriset för boken, som berättar om den unga prästen Peter och hans familj i åländska skärgården efter andra världskriget, när fortfarande ransoneringar snålt tilltagna. Hans familj är nästan självförsörjande och livnär sig med två kor, fem lamm, fiske och en liten jordplätt för potatis. På sommaren åker man båt mella öarna, på vintern kälke, mellanperioden svårare, bara postförarna tar sig fram på natten när isen frusit på.  Prästerna telefonerar till varandra:
"Peter föreslog att de kunde tala finska i känsliga frågor, men när ha talade med Centralen i andra ärenden lät Edit honom taktfullt förstå att hon nog klarar finskan något så när efter sina år som tjänarinna i Åbo. Så de får lägga lite band på sig fast det finns mycket att diskutera." (sid 159)

Stillsamt liv, trevlig läsning på många sätt, följa hur prästen Peter kämpar med sitt examen för att bli kyrkoherde och få fast tjänst. Samtidigt som doktor Gyllen vars ryska utbildning inte godkänns utan hon måste skaffa även finsk läkarexamen. Ungefär 1947 om livet på en åländsk ö som man bara kan nå med båt eller med spark på vintern. Enkelt liv som Dora lever ensam idag på ön Lammholm i Åbolands skärgård, se svtPlay: HÄR.

"pastorskan, som redan har gräftat upp ett par fåror i trädgårdslandet och sått persilja, dill rädisor, bladsallat och morötter. Snart följer lök och rödbetor, ärtor och bönor när det är lite varmare i jorden. Blommor inte att förglömma: frön till aklejor, prästkragar och ringblommor har hon med sig och några torvor styvmorsviol och gullvivor kan man gräva upp på kobetet och omplantera i rabatten." (sid 76 av 365) Flera smakbitar: HÄR.

Finland 100 år - topplista

Temat den här veckans topp fem är Finland, föreslår Johanna.

Sofi Oksanen har fått Nordiska litteraturpriset, den enda som har belönats med både Runebergspriset och Finlandiapriset. Hennes böcker är alltid på de svaga kvinnornas sida (min bild när hon var i Göteborg).

Fredrika Bremers staty finns i Humlegården, inte många som vet att hon föddes i Åbo i Finland, vi två är födda i samma stad!  Hon var tidigt ute, reste ensam, skrev böcker och tjänare bra med pengar, fast förtjänsten gick till brodern - eftersom hon var ogift. Men Bremer skrev till kungen och såg till att även andra ogifta kvinnor blev myndiga och kunde behålla sina egna pengar. 

Tove Janssons Mumin-böcker upptäckte jag som tonåring, tröst och visdom. Då var jag My, nu är jag Muminmamman, inte curlande men jag bryr mig.

Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga (1978) handlar om en dysfunktionell familj där fader Henrik super och tycker synd om sig själv, han glömmer totalt bort att han själv är pappa till fyra barn som får stå i mellan, tassa tysta. Märta Tikkanen tar hand om allt det praktiska och försöker skriva på nätterna, blir avbruten av Henrik hela tiden: "Jag sitter här och väntar på att du ska  gå så att jag får börja tänka".
Professor Merete Mazzarella har skrivit om Fredrika Runeberg-Tengströms liv, Finlands nationalskald Runebergs fru, som skrev på nätterna. Hon var modern för sin tid, fast inte många som läser hennes böcker idag. Som många andra äldre böcker som glöms bort.

Sofi Oksanen i Göteborg

Sofi Oksanen kom till Göteborg, för hennes bok, Puhdistus, har översatt till svenska, Utrensning. Oksanen är den enda som har belönats med både Runebergspriset och Finlandiapriset. Hennes böcker har fått väldigt bra recensioner i Sverige.