Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

18 oktober 2018

Essä nr 2 - för oss som gillar kartor

Kulturtidskriften Essä nr 2 handlar om fyra olika perspektiv på Kartan över Ugglum från 1600-talet, fyra olika sätt att läsa och betrakta den. En sällsynt fin, intressant, lärorikt och fantasieggande läsning. Tidskriften finns nog på biblioteket.
Författaren och översättaren Erik Andersson, som skriver essäer i Göteborgs-Posten, skriver om den Den reversibla kartan, en njutning att läsa hans text om humleodling, öltillverkning och annat han har fördjupat sig i. "Man kan undra varför lantmätarna skickades ut på 1600-talet för att komplettera böckerna med detaljerade kartor. Det fanns inget annat land som tyckte att det var nödvändigt vid den här tiden." (sid 14)

Arkivarien Mats Höglund förklarar att det alltid finns ett syfte med en karta, man bör ta hänsyn till det politiska, sociala, vetenskapliga och kulturella sammanhang. En handritad karta över Ugglums by 1644 kan inte ge hela bilden av ett jordbrukssamhälle.

Författaren Lotta Lotass skriver I fågelperspektiv om historiska kartor under olika tidsperioder och konstaterar att "det geometriska mönstret framträder osökt som kartbild. Kartbilden framträder som geometriskt mönster, som abstraktion, som abstrakt konst. Ovanifrån är landskapet tveklöst kubistiskt." (sid 35) Den främsta svenska litteraturens flygskildring är Selma Lagerlöf där Nils Holgerssons underbara resa (1907), där Nils ser landskapet under sig som ett stort, rutigt tygstycke med olika färger. Lotass gör en resa från gamla väggmålningar till polarfararna och Star Trek, som har mycket vitt och oupptäckt i sin karta.

Ekonomihistorikern Lars Magnusson skriver om Lantmäteriet, skatterna och den svenska statens formering, låter inte så kul men intressant, mycket man kan läsa ur en gammal karta. Han förklarar skatternas betydelse som togs ut i form av dagsverke och bönderna som hade gårdar nära kungens slott hade transportskyldighet. Överheten ville skaffa sig en större kontroll över jorden.De självständiga bönder betala skatt i reda pengar och ull, spannmål, kött, smör och dagsverk. Den viktigaste resursen i medeltida samhälle var jorden. När landet syntes på kartan, blev det begripligt.
bernur har också läst: HÄR.

9 kommentarer:

KajsaLisa sa...

Kartor är ku, har ett praktverk Med Stockholmskartor från 1500 talet och framåt.

Hanneles bokparadis sa...

KajsaLisa, vilken skattkarta för dig!

Christina sa...

Jag har inte läst något av Lotta Lotass, men tyckte om citatet du valt ut, så den kan jag absolut tänka mig att läsa.

Hanneles bokparadis sa...

Christina, fråga på biblioteket, hon har varit ganska produktiv, , skrivit en avhandling om Stig Dagerman.

Mösstanten sa...

Så intressant att fördjupa sig i. Hon har skrivit två böcker om flygning. Aerodynamiska tal och Tredje flykthastigheten. Lotta Lotass alltså.

Hanneles bokparadis sa...

Mösstanten, det visste jag inte om Lotta Lottas, intressant tidskrift som hittar bra skribenter.

Znogge sa...

Har inga speciella böcker om kartor, förutom en atlas då, men jag tycker kartor är spännande. Minns i åk 2 när vi läste Skåne och vi fick en stor karta på kartong att ha i skolbänken. Geografi var toppen!

Ama de casa sa...

Jag har alltid varit lite av en kartfetischist och kände mig lite detroniserad när Anders köpte en GPS... Fast nu kan jag tycka att det är ganska bekvämt med den i alla fall :-)

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, nu som vuxen kan jag uppskatta geografi!

Ama, sällan jag utnyttjar GPS, gillar kartor ❤️