Essä nr 2 - för oss som gillar kartor

Kulturtidskriften Essä nr 2 handlar om fyra olika perspektiv på Kartan över Ugglum från 1600-talet, fyra olika sätt att läsa och betrakta den. En sällsynt fin, intressant, lärorikt och fantasieggande läsning. Tidskriften finns nog på biblioteket.

Författaren och översättaren Erik Andersson, som skriver essäer i Göteborgs-Posten, skriver om den Den reversibla kartan, en njutning att läsa hans text om humleodling, öltillverkning och annat han har fördjupat sig i. "Man kan undra varför lantmätarna skickades ut på 1600-talet för att komplettera böckerna med detaljerade kartor. Det fanns inget annat land som tyckte att det var nödvändigt vid den här tiden." (sid 14)

Arkivarien Mats Höglund förklarar att det alltid finns ett syfte med en karta, man bör ta hänsyn till det politiska, sociala, vetenskapliga och kulturella sammanhang. En handritad karta över Ugglums by 1644 kan inte ge hela bilden av ett jordbrukssamhälle.

Författaren Lotta Lotass skriver I fågelperspektiv om historiska kartor under olika tidsperioder och konstaterar att "det geometriska mönstret framträder osökt som kartbild. Kartbilden framträder som geometriskt mönster, som abstraktion, som abstrakt konst. Ovanifrån är landskapet tveklöst kubistiskt." (sid 35) Den främsta svenska litteraturens flygskildring är Selma Lagerlöf där Nils Holgerssons underbara resa (1907), där Nils ser landskapet under sig som ett stort, rutigt tygstycke med olika färger. Lotass gör en resa från gamla väggmålningar till polarfararna och Star Trek, som har mycket vitt och oupptäckt i sin karta.

Ekonomihistorikern Lars Magnusson skriver om Lantmäteriet, skatterna och den svenska statens formering, låter inte så kul men intressant, mycket man kan läsa ur en gammal karta. Han förklarar skatternas betydelse som togs ut i form av dagsverke och bönderna som hade gårdar nära kungens slott hade transportskyldighet. Överheten ville skaffa sig en större kontroll över jorden.De självständiga bönder betala skatt i reda pengar och ull, spannmål, kött, smör och dagsverk. Den viktigaste resursen i medeltida samhälle var jorden. När landet syntes på kartan, blev det begripligt.

bernur har också läst: HÄR.