Poesisamtal med Johan Svedjedal om Gustaf Fröding.
Gustaf Fröding studerade sju terminer i Uppsala i början av 1880-talet, men tog aldrig någon examen och klarade bara en enda tentamen. Istället ägnade han sig åt osedlighet och festande, finansierat av de arv han fick efter första läsåret. Ursäkter? Inga. Men bakom låg en plan som han knappt ens själv förstod. Till sist kunde han inte bli annat än författare.
I en bok med många lönndörrar ger Johan Svedjedal nya perspektiv på en missförstådd och mytologiserad period i Gustaf Frödings författarliv sin nya biografi Dä kvetter. Fröding sätts också in i ett större historiskt sammanhang där författaren visar sig vara allt annat än en solitär.
Johan Svedjedal är författare och professor emeritus i litteratursociologi vid Uppsala universitet. Han är verksam som kulturskribent i Dagens Nyheter och ledamot av Samfundet De Nio.
Jag har en hel del av och om Gustaf Fröding i min egen bokhylla.
Fröding översatte/tolkade flera: Robert Burns, Adelbert von Chamisso, Nicolaus Lenau och Edgar Allan Poe, Chamisso, Lord Byron och Percy Bysshe Shelley. Av den sistnämnde gjorde han på beställning av tidskriften Ord och Bild en tolkning av ”Hymn to Intellectual Beauty”, av Fröding kallad ”Hymn till den själiska skönheten”:
År 1892 utgav han Folkskalden Robert Burns. En lefnadsteckning efter engelska källor, vilken innehåller översättningar av 12 Burns dikter. Boken har jag i min bokhylla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar