Lyran känner för ljus, det får bli två böcker av Inger Christensen och fyrar:
Ljus (1962) av Inger Christensen är en vacker ljus bok, båda inuti och utanpå
i nytryck. Sällan man läser en lyrikbok från pärm till pärm, utan man smuttar, lägger ifrån sig, återkommer, läser igen. Ljus var Christensen debut. Vid varje läsning får orden ny innebörd, precis som en bra bok ska göra.
Alfabet Inger Christensen är fullt av kontraster och rör sig från det allra minsta till det allra största. Från aprikosträdens kronblad som faller ner som snö och tekittelns ånga som pyser under locket till Ishavets vågor som rasar i vrede. Full närvaro i Vintergatans damm och i mormors kök där hon kokar aprikoskräm.
Orden har en speciell rytm och flyt. Christensen skriver dessutom avsnitten i bestämd längd av Fibonaccis talföljd; en matematisk serie av 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55... man ökar antalet genom en titt bakåt. Vilket jag tycker är kul, eftersom jag gillar både ord och siffror. Och alfabetet finns med på flera olika sätt, allt flyter som om varje bokstav hade sin egen plats och betydelse. Så fort man känner sig trygg, skakar Christensens om en med mera allvarligt innehåll. Som all bra lyrik tål Christensens dikter omläsning, man upptäcker något nytt hela tiden.
En liten trevlig bok till min lilla samling av fyrar: Life between the lighthouses,
innehåller vackra bilder från västkusten och smaskiga recept från öarna.
12 kommentarer:
Christensens Ljus blir jag nyfiken på!
Helena, jättefin ljus bok!
Boken om fyrar blir jag lite nyfiken på.
Boklysten, den är riktigt fin.
Inger Christensen finns i min hylla. böcker om fyrar är alltid roliga
Mrs Calloway, sant, fyrböcker kan man inte ha för många,
Fyrar är alltid intressant :)
Monika, fyrar väcker många tankar :)
Tack för tipsen. Hade inte hört talas om dessa böcker tidigare.
Lena, jag tycker om Christensens diktning.
Bra trio! Fyrar genom historien är intressant att läsa om. :)
Åsa C, verkligen!
Skicka en kommentar