Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

22 juli 2018

Hur läsa och varför av Harold Bloom - smakbit

"Vi bör läsa i många syften, och få rikligt och varierande utbyte av vår läsning, men uppodlandet av ett självständigt medvetande är utan tvivel ett huvudsyfte när man läser djupt, och det kanske största utbyte man kan ha av litteraturen. Livsglädje och insikt: det är sådana sidor av den ensamme läsarens medvetande som stärks mest av hennes läsning." (sid 209)
Hur läsa och varför av den amerikanske litteraturvetaren Harold Bloom har varit svår att få tag på, trevligt att Modernista nu ger ut den. Bloom inleder med att guida genom de stora genrerna poesi, roman, novell, drama. Och sedan vidare till sina lyrik-älsklingar: William Shakespeare, William Blake, Emily Dickinson och andra, innan han introducerar sitt hemlands epik (berättande litteratur).

Bloom tycker mycket om Noveller. Han är en beläst klok man, en behöver inte alltid hålla med honom, men han är riktigt givande läsning. Hans tankar och funderingar väcker ens egna tankar till liv. God litteratur får en att tänka, får en att lära känna sig själv. Bloom har inga pekpinnar, bara förslag till hur man kan läsa. Att lyssna/läsa en bra bok kan vara bättre än lyssna till en annan människa, skriver han. Är man inte den ensamma läsaren, så finns det mycket intressant att prata om med andra bokläsare.

Boken är riktigt rolig läsning, jag läser några kapitel varje varm sommardag och tänker: Imorgon får jag läsa vad Bloom tycker om William Wordsworth! "Läser man över huvud taget modern poesi, då har man på sätt och vis läst William Wordsworth, även om man aldrig läst honom" (sid 141) skriver han. Själv kan jag ju inte jämföra eller lyfta fram det bästa av äldre engelsk poesi; äldre ord, begrepp vilka är omöjligt att googla till, men Bloom ger intressanta vinklar. Så jag hoppade inte över någon sida i kapitlet Dikter.

"Att vara ensam är vanligen det som kännetecknar våra livsvillkor; hur ska vi befolka denna ensamhet? Dikter kan hjälpa oss att tala med oss själva mer redigt och mer uttömmande, och avlyssna det vi säger." (sid 91)

Bland Romaner finns det en del klassiker man läst, eller har avsikt att läsa; Emma av
Jane Austen, Henry James, Dickens, Stendhal, Proust, Mann och andra. Melville, Faulkner, Toni Morrison. Skådespel lyfter fram Shakespeare, Ibsen, Oscar Wilde. Bloom avslöjar mycket om handlingen, en får nog ut mest om man läst böckerna först och sedan studerar, hur Bloom lyfter fram det läsvärda och jämför med andra författare. Nu kommer jag säga igenkännande "aha!" betydligt oftare när jag läser.

"Inledningsvis pekade jag i förbigående på det faktum att antalet seriösa romanläsare krymper i rask takt, och när jag läser om Proust inser jag att flykten från romanen måste ses som ett utdömande av vishetslitteraturen. Ty var finner vi visdom i våra dagar?" (sid 225)
Flera smakbitar: HÄR.

21 juli 2018

när maken fick riva upp altanen

en gammal favorit om livet på vårt berg:
Maken fick riva upp altanen för att jag skulle få upp min favoritpenna.
 Dumt att tappa min rosa iPad-penna
Pen(n)ibelt problem, hittade en lösning så det inte händer igen.

20 juli 2018

ingen gammal bibel, Bremer 1860

Såg en liten oansenlig bokrygg, bara slump att jag tittade i den; Fredrika Bremers Livet i Gamla Världen : dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland (Schweits, Italien, Palestina, Turkiet, Grekland och dess öar, 1860), hon levde fortfarande, dog på nyårsafton 1865.
 
Tidigare hittade jag Fredrika Bremers Hemmen i den nya världen : en dagbok i brev, skrivna under tvenne års resor i Norra Amerika och på Cuba (1853), en bok från tiden hon levde! Nästan magiskt att hålla och läsa i den. 
Fredrika Bremer var en resande dam som gjorde många åkturer, även England om hösten år 1851, utgiven och kommenterad av Klara Johanson (1922).

19 juli 2018

lyckades rädda min blyertspenna!

sitter ute och läser och tappar min anteckningspenna mellan brädorna. Lättast att hämta en ny penna inne, men jag hämtar kratta och pannlampa - och lyckas fiska fram min blyertspenna. Jag har alltid varit rädd om mina pennor.