Rövardotter av Jackie Ferm (och Ola Brising) är en berättelse om en tuff uppväxt med en frånvarande pappa, som visade sig oftare i löpsedlar än hos sin dotter. Pappan är kallad för Sveriges
farligaste man, och han har kallat sig själv "den obotlige psykopaten".
Nu har Jackie Ferm skrivit sin biografi vid 23 års ålder. Hon har lämnat skvallerpressen och blivit omslagsflicka på kultursidor och intervjuad i kulturprogram.
Sin bakgrund väljer man inte själv. Jackie Fermbe skriver rakt och ärligt om både det goda och det tuffa under uppväxten. En värld som är främmande för mig, jag förvånas över den solidaritet hon visar för sina föräldrar oavsett, utan villkor. Man vet vad man har men inte alternativet. Mellan elände och små stunder av lycka har familjen stark sammanhållning. Pappan skriver många uppmuntrande kärleksfulla brev från fängelset, viktiga för Jackie.
Syskonen besöker pappan i fängelset och när han är hemma, är han rolig och omtänksam. I alla fall när han inte är påverkad. Jackie får ta stort ansvar för sina småsyskon. Den missbrukande mamman hotar med Prussiluskan som kan ta barnen från henne, detta hot gör inte saken bättre för barnen. Mycket bättre blir det inte, för alternativen är inte alltid bra med fosterhem och institut. Jag blir förvånad över hur samhället kan se genom fingrarna och hur utsatta dessa barn är både hemma, hos fosterföräldrar och andra institut, bara för tio år sedan. Jag har tidigare läst
Maskrosungen av Sandra Gustafsson, hon vill också gå vidare och inte låta sin uppväxt bli som ett ok på hennes axlar resten av livet. Det är starkt. Vi får hoppas att Jackie Ferms bok
Rövardotter kan förbättra livet för andra barn i utsatt situation.
