Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, är periodare, läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, livet skulle vara tråkigt utan böcker. Litteraturbanken. My own photos.

12 augusti 2014

Djävulen på korset

Djävulen på korset (Caitaani mutharaba-Ini 1980) av Ngũgĩ wa Thiong'o är en berättelse om invånare i Kenyas huvudstad Nairobi efter kolonialtiden där invånare bekämpar den nykoloniala imperialismen. "Det gäller alla städer i de länder som nyligen sluppit ut ur kolonialismen. Dessa länder klarar inte att befria sig från fattigdomen, eftersom det var amerikanska experter som undervisade dem om hur utveckling ska ske och rikedom förökas. De lär ut ett system där varje människa är sig själv nog ... och där var och en bara ska sköta sig och sitt".
Ngũgĩ skriver på kikuyu-språket och översätter helst själv till engelska. För de fattiga svarta i huvudstaden Nairobi finns det ingen framtid, speciellt inte för kvinnorna. Fyra personer med olika bakgrund reser tillbaka till hembyn Imorog i den gamla bussen med Mwaura, som mest vill tjäna pengar, han har inget hjärta för dem som saknar biljettpengar. Men de fyra passagerare,  Wariinga, Muturi, Wangari och Gatuira, ställer upp för varandra, som man gjorde förr i den gamla världen. Gatuira pratar dålig kikuyu, som de utbildade brukar göra, han har universitetsböcker i väskan. Wariinga har fått sparken för att hon vägrade ligga med sin chef och nu har hon fått inbjudan till Djävulens fest.

De fyra passagerare med olika livshistoria och chauffören Mwaura är åskådare till tävling om nutida stöd och rån. Den kenyanska massan har varit blinda, okunniga och oförmågna att kräva sina rättigheter. En kenyan anställer inte en kenyan som förman utan en främmande europé. För svarta är en europé en europé, även i skolan dit de skickar sina barn. Under kolonialtiden var skolan reserverad för de vita nybyggarnas barn, efter självständigheten gjordes skolan tillgänglig för alla men till höga avgifter. Och då är det lätt att tömma de fattigas fickor, utföra nutida stöld.

"Det finns ingenting värre än när folk sväljer främmande seder och bruk helt och hållet utan att ens tugga dem först. Sådant gör folk till ingenting mera än papegojor." Ngũgĩ wa Thiong'o väcker mycket tankar, han skriver både för kenyaner och européer.

5 kommentarer:

Jenny B sa...

Men vilket sammanträffande! Igår och idag har jag suttit och tittat igenom Ngugi wa Thiong'os verk för att välja ut något att låna eller köpa. Jag läste hans Wizard of the Crow förra året och tyckte att den var riktigt bra. Hoppas att jag kommer att läsa den här också. Tack för recensionen!

Hannele sa...

Jenny B, kul att du gillar honom! Visst skriver Ngũgĩ wa Thiong'o tankeväckande och bra, jag ska också läsa mer av honom.

Freja sa...

Den låter tankeväckande, jag får kolla upp den!

Linda sa...

Den låter väldigt intressant. Den skulle jag vilja läsa, skriver upp den:).

♥ Hanneles bokparadis sa...

Freja, Ngũgĩ wa Thiong'o är mycket intressant författare.

Linda, Ngũgĩ wa Thiong'o har skrivit flera bra böcker som är översatta till svenska.