Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

17 maj 2025

🇫🇮 president Stubb hejar på KAJ 🇨🇭


Nickos krönika: KAJ gjorde Sverige lite mer finlandssvenskt: HÄR.

Under sin dag i Vörå i Österbotten träffade president Alexander Stubb humorgruppen KAJ, skolelever, och utnämndes som hedersdoktor vid Vasa universitet. "Om ni vinner Eurovisionen bjuder jag er till den nyrenoverade bastun i Gullranda", lovade presidenten.

Akikos stilla lycka av Jan-Philipp Sendker

Akikos stilla lycka (Akikos stilles Glück 2025) av Jan-Philipp Sendker Modernista.
Sedan hennes mamma gick bort lever tjugonioåriga Akiko i självvald ensamhet i sin hemstad Tokyo. Av en slump stöter hon en sen kväll ihop med Kento, hennes första kärlek från skoltiden. Kento lever ett tillbakadraget liv som hikikomori – hemmasittare – och vågar sig bara ut om natten.
     Samtidigt uppdagas en livslögn genom moderns dödsbo som får Akiko att ifrågasätta hela sitt liv. Hon måste erkänna för sig själv att hon faktiskt inte vet vem hon är. Med Kentos hjälp påbörjar hon en resa genom sin egen historia, och i och med det väcks frågor som Akiko aldrig tidigare vågat ställa sig: Hur vill hon egentligen leva? Och har hon modet att älska någon? Översättning av Christine Bredenkamp.

     Böckerna var vår lilla flykt. De var som våra små skydds- borgar som vi drog oss undan i, där resten av världen inte kunde komma åt oss. Jag beundrade människorna som hade skapat dem för vår skull. I samma stund jag slog upp en bok tog jag genast reda på vem som hade skrivit den, var och när den eller den var född, var de levde, om de hade familj, vilka andra böcker de skrivit. Oftast var det kvinnor och jag var så oerhört tacksam för var och en av dem.
     Så länge vi inte bar någon skoluniform lämnade bibliotekarierna oss i fred. Därför gömde vi jämt vanliga byxor och tröjor eller skjortor i våra ryggsäckar och bytte om inne på bibliotekets toalett.
     Det fanns en otroligt snäll, lite äldre bibliotekarie som då och då gick förbi oss där vi satt och rekommenderade en bok till den som ville. Genom henne lärde jag känna Yoko Ogawa och Banana Yoshimoto. Vi brukade prata om böcker och mangaserier, och inte en enda gång undrade hon varför jag inte var i skolan eller om mina föräldrar visste var jag var någonstans.
     Av henne lärde jag mig att det finns människor som vet svaren utan att ställa frågor. Mitt problem var läxorna.
(sid 34) Flera smakbitar: HÄR.

Hela världens tårar (Die Rebellin und der Dieb 2022)

norskt 🇮🇸 #63


Nasjonaldagsfirande i Göteborg.

Sönerna isklättrar i Hemsedal.

Vigeland i Oslo.

Året 1977 midsommarvecka i ödemarken i Finnmarken, där Sverige, Finland och Norge möts; ung kung Carl XVI Gustaf, kung Olav V och president Urho Kekkonen kom.

Fin post jag fått av norska bloggare Julie och Sylvia.

utsikt Galdhöpiggen 2469 m