Prekambrium har skrivit intressant inlägg, läs och se: HÄR.
Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.
Leta i den här bloggen:
13 januari 2018
12 januari 2018
Men var är grovköket?
"Numera tillbringar hon gärna sin fritid i grovköket, som vi låtit bygga på bottenvåningen.
Med fritid avses den tid som blir över för hustrun efter att hon avverkat en åttatimmarsdag på sin arbetsplats, handlat mat, lagat middag åt familjen, lyssnat på makens arbetsbekymmer, dammsugit, gått en stavpromenad och hållit läxförhör med barnen." (sid 209)
I ett finskt hem klarar sig en kvinna (!) utan sitt grovkök. Men var är grovköket? av Sinikka Nopola ur samlingen Finland berättar : rådjurens himmel : tjugofyra noveller / urval och översättning från finska: Marjut Hökfelt, kan männen förstå detta?
Med fritid avses den tid som blir över för hustrun efter att hon avverkat en åttatimmarsdag på sin arbetsplats, handlat mat, lagat middag åt familjen, lyssnat på makens arbetsbekymmer, dammsugit, gått en stavpromenad och hållit läxförhör med barnen." (sid 209)
I ett finskt hem klarar sig en kvinna (!) utan sitt grovkök. Men var är grovköket? av Sinikka Nopola ur samlingen Finland berättar : rådjurens himmel : tjugofyra noveller / urval och översättning från finska: Marjut Hökfelt, kan männen förstå detta?
Etiketter:
feministsommar,
Finska författare,
Hushåll,
Noveller III
Eremiterna i taigan
Eremiterna i tajgan av Vasilij Peskov är en otrolig och sann berättelse om en rysk familj som gömmer sej och lever ensamma i skogen flera decennier. De odlar sin potatis, plockar skogens skatter, väver sitt eget tyg av hampa, nästan utan några verktyg alls, deras religiösa övertygelse är sträng. Jag har försökt leta på nätet, om den yngsta dottern Agafia Lykova lever ännu, hon blev ensam kvar och ville inte flytta och leva bland andra människor.
Alkemisten av Paulo Coelho berättar om en ung fåraherde, som söker sin skatt, han hittar det alldeles nära, boken innehåller många fina tankar:
"För henne var den ena dagen den andra lik, och när alla dagar blir likadana beror det på att man har slutat att se de goda saker som händer i ens liv varje gång solen går över himlen."

"För henne var den ena dagen den andra lik, och när alla dagar blir likadana beror det på att man har slutat att se de goda saker som händer i ens liv varje gång solen går över himlen."
Etiketter:
Biografier,
Bokpärlor,
Coelho Paulo,
Ryssland
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)