last-now-next-trio 📚 kultur

Rusetti av Anu Kaaja 🇫🇮 nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2025

Tomhet och ömhet av Isabella Nilsson.

Min psykiater av Milja Sarkola 🇫🇮 nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2025.

Hur ser din ”last-now-next-trio” ut? undrar enligt O i: veckans Kulturfråga.

Om att ändra sig av Julian Barnes

Om att ändra sig (Changing My Mind 2025) av Julian Barnes
Han har upptäckt att till och med hans mest förankrade åsikter med tiden har förändrats på ett sätt han aldrig kunnat ana. Det kan gälla såväl språkliga tvisteämnen som politiska ställningstaganden. För att inte tala om hur det kan vara att läsa om en gammal favoritbok. Även synen på själva tiden har förändrats. Otåligheten att komma vidare har ersatts av en eftertänksam vilja att bromsa.

Barnes skriver i sin alldeles egna stil, en brittiskt sofistikerad, mycket finstämd stil, inte alls högdragen eller överlägsen, men skärpt till tusen och samtidigt ledig. Personligt, brittiskt. Han kan konsten att göra en utvikning från ämnet, berätta en story within the story som är så intressant att den nästan tar över. Ändå landar han lika mjukt när han återvänder och tar upp tråden igen, helt obesvärad.

Men jag tror ändå att ett gott språk till sist övervinner ett dåligt, och att förvillarna kommer att besegras, delvis av styrkan i själva språket.
     Samtidigt, även om jag uppskattar den oändliga formbarheten hos det språk jag använder i mitt skrivande, finns det förändringar som jag inte gillar. Inom den toleranta tidigare lexikograf bor en grinig gammal gubbe. För att räkna upp några av mina stötestenar: jag avskyr hur "storied" (omtalad) håller på att ersätta "historic" (historisk), och "paraphrase" (parafrasera) används i stället för "adapt" (omarbeta) bernur har läst: HÄR

Dikter från graven av Nicko Smith

Dikter från graven av Nicko Smith är hans senaste diktsamling. Jag har följt Nickos poetiska resa sedan hans debutdiktsamling Hki Rött. Och jag har följt Nickos resa runt på finska bibliotek efter jakt på finlandssvensk poesi i hans blogg: HÄR. Hans intervjuer med poeter, uppläsningar, bokmässor i Österbotten. Smith har även gett ut 19 Poeter - Österbottnisk poesi på 2000-talet (Scriptum) tillsammans med Tomas Mikael Bäck samt Egenutgivning av poesi - Personliga reflektioner.

Jag har tyckt mycket om Smiths varierande dikter, man hittar alltid något som passar för stunden. Smith är inte främmande för att skriva om allvarliga saker, ofta med humor, om livet som har många sidor. Och att vi alla dör en dag är ett faktum. Det spelar ingen roll hur mycket vi försöker undvika det faktum att vi alla människor som har levt på vår jord en dag kommer att hamna där. Det är modigt att skriva om något så allvarligt som döden.

Graven gapar glupskt
slukar alla som kommer i dess väg
Ser ingen skillnad
på fattig eller rik
Med andra ord
både jag och du

Diktboken är inte tung läsning, bara en påminnelse om hur lika vi är.

Elvis, Kekkonen och självaste L-G Petrov
och så många fler
som har gått före oss
i mänsklighetens fotspår
Alla ligger där
I graven

Och det finns liv och fortsättning.

Det friska
gröna gräset
ovanför graven
Kan du höra
hur det växer
och sprudlar
av liv

Dikter i urval är Nicko Smiths är en best-of samling, ett urval av poetiska guldkorn (med några uppdateringar och finputsningar på några av dikterna) från hans tidigare sju diktsamlingar:
Brändö i mitt hjärta (2023): HÄR.
Järnjungfrupoesi (2022): HÄR.
Rollatorgnissel under den järnblå solen: HÄR.
Iron Maiden Heavy metal: HÄR.
Bipolära skeppsbrott i Österbotten: HÄR.
Stretchar mot stjärnorna! HÄR.
🤎 Bicepspoesi: HÄR.

Hki Rött (2017): HÄR.          bernur har läst: HÄR.