GÄSTABUD
Står några enstaka träd
kvar på kalhygget
"Mitt i natten orkar bryggan inte längre stå kvar
i orörlig ställning. Den smyger utåt
viken, tills tårna inte får fäste i dyn.
Sakta, men smäckert, vänder den sig på rygg,
en sköldpadda med giraffben.
Ligger kvar och låter månskenet kittla magen. En kvävd
rapning sätter vattenytan i gungning. Natten är
ännu djup. Stranden behöver inte sin brygga."
Fyrens ljus kränger
genom mörker, piskar
vågor till skum.
Håller ön flytande
och jorden roterande
ännu i kväll.
Tar hand om stunden
i din hand. Kärleken
kan vara ett gyroskop.
Tidigare utgivning av författaren:
Ansiktet mot muren (1978)
Milstolpar i gärdsgårdsserien (2016)
Väggfönster (2018)
Haiculdesac (2020).
Med samlingen Väggfönster avslutar Gunnar Högnäs Lilla barriärtrilogin, vars första delar Ansiktet mot muren och Milstolpar i gärdsgårdsserien utkom 1978 respektive 2016. Även nu artar det sig till en resa i tid och rum, språk och bild, landsort och storstad, krig och fred, kärlek och död. Rörande det bokstavligen geografiska framträder främst Sydösterbotten och Åbo med omnejd, med tillägg för vissa utflygningar och nerslag i andra oroshärdar. Som en recensent på Yles sidor konstaterade om den föregående diktsamlingen, Milstolpar i gärdsgårdsserien, bjuds det på blickar för det överraskande i vardagen, det absurda i språket och det som inte är helt rätt i tillvaron. Eller för att öppna Väggfönster: ”Träden har sina årsringar och jag har den här utskriften från min lögndetektor.”
8 kommentarer:
Tack för detta poesitips. Hade aldrig hört talas om Gunnar Höganäs förut.
Mösstanten, jag gillar det Högnäs skriver, denna är tredje bok av honom jag läser.
Jag tror inte jag behöver säga nåt om huruvida det här är nåt för mig eller inte ;-)
Ama, lite av träningssak lära sig uppskatta bra lyrik… som mycket annat
Minst sagt intressant tycker jag.
Znooge, väldigt varierande och intressant innehåll, något för alla smaker.
Gillar den poetiska bilden av bryggan som ligger och flyter på rygg. Får mig att känna mig fri :)
Hanna, visst är det fint 🙂
Skicka en kommentar