Orons bok av Fernando Pessoa

"Jag upplever ibland långa perioder av stagnation. Det är inte det att jag, i likhet med de flesta andra människor, kan låta gå flera dagar innan jag besvarar ett brådskande brev med ett vykort. Jag syftar inte heller på att jag i högre grad än andra uppskjuter på obestämd tid enkla saker som skulle vara till nytta för mig eller nyttiga saker som skulle vara välgörande. Min konflikt med mig själv är av subtilare slag: jag stagnerar i själva själen. Viljan, känslan och tanken kan plötsligt bara försvinna och vara borta flera dagar i sträck." (s 62)
"Lyckliga de som lider utan kluvenhet! Lyckliga de som störs men inte splittras av ångesten, de som tror även i sin otro och som kan sätta sig i solen utan betänkligheter." (s 163)

Orons bok av Fernando Pessoa (1888-1935) skrevs under några få dagar, texten räknas till en av 1900-talets viktigaste böcker. I Portugal finns utländska personer som bestämt sig för att lära sig portugisiska bara för att kunna läsa Orons bok. Pessoa var ganska ensam man som nu hyllas med en staty i Lissabon. Boken gavs ut efter hans död. Jag blir ödmjuk när jag läser hans tankar, som räcker längre än en fikarast - nästan fyrahundra sidor. Man öppnar boken och rycks med, in i en värld som är både nytt och bekant.

Siv Strömquist tecknar Fernando och läser Orons bok med Horace E: HÄR.

 I Norge åpnet en bokhandel som bare skulle selge akkurat denne boken: HÄR.

Flera smakbitar: HÄR.