Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

19 augusti 2018

Pelikanen i Herat av Robert Påhlsson

Pelikanen i Herat av Robert Påhlsson, som idag är verksam som professor i juridik i Göteborg. Denna är hans tredje bok, en självbiografisk reseroman som ställer livets stora frågor. Robban har hoppat av gymnasiet, bara 17 år och tröttnat på vardagen i Göteborg och bestämt sig för att lämna Sverige med övertygelsen om att livet finns någon annanstans.

Tågluffa i Europa, inte så dyrt att komma ända till Indien med billigaste färdmedel. Trevlig och spännande reseberättelse, intressant att läsa om 1970-talets Indien, själv kom jag ingenstans för jag var alltid ett år för gammal för att få tågluffa med Interrail, kanske för rädd också. Försökte komma iväg för ett par år sedan med min filippinska kompis, men hennes japanska vän fick dödsfall i familjen, så våra planer blev inställda.

Livets stora frågor kan en hitta svar på i Indien, många svar för alla tycker olika, ens egen religion är alltid bäst. De hinduiska och muslimska har krigat och såret efter estniska rensningar har inte läkt.  Bildade indier och pakistanier talar perfekt engelska, det går att prata även om djupare frågor. På olika sätt märktes det att Indien varit en brittisk koloni under flera hundra år. Pakistan och Indien har ett komplext bakgrund, boken ger en del förklaringar till dagens situation. Påhlsson är mycket kunnig och har gott minne om händelserna under resan, som pelikanen i Herat.

"USA och Israel. Så illa sedda av många, särskilt i Europa, men för mig var de länder där människors vänlighet nådde ända in i mitt bröst. Hur skulle jag kunna tycka illa om den som behandlade mig väl? Och hur kunde det komma sig att människorna var varma på platser där politiken var så kall?" (sid 159)

Det finns vänner när Robban blir allvarligt sjuk, det juridiska krånglet lär han sig också fixa. Många vänliga hjälpsamma människor möter han. Minimal matkassa och billigaste ställen att bo på, men hur kommer man hem till Sverige nästan utan pengar? Det mesta verkar lösa sig. Och USA är ju drömmen att resa till; bensinstopp när det är fem mil till nästa tankställe och annat trassel orkar nog en ung man med. Hur långt måste man egentligen resa för att hinna ikapp sig själv? Fem år på resa, vem hade rört sig mest, Robban eller världen?  En perfekt bok för resa i läsfåtöljen.

"Ända sedan tiden i Indien hade jag varit en renlärig backpacker, en internationalist som inte skulle erkänna att jag föredrog något som hade med Sverige att göra. Inte ens för mig själv.
   Förändringen smög på så sakta att jag inget märke. Jag hade tagit emot sjukpenningen efter tyfusen i Bombay utan att ägna orsaken en tanke. tt ta en springnota från sjukhuset i Eilat hade inte bara varit nödvändigt utan naturligt. Sjukvård var till sin natur gratis.
   Men små erfarenheter hade kommit att peka i en viss riktning." (sid 178)
Flera smakbitar: HÄR.

21 kommentarer:

Mrs Calloway sa...

låter som en intressant bok. tack för snakebiten!

Robert W sa...

Intressant smakbit. Min smakbit kommer från en bok av en annan Robert.

Hanneles bokparadis sa...

Mrs Calloway, väldigt intressant läsning, om ställen en tänkt på men aldrig kommit dit.

Robert W, jag tyckte om boken - inte helt ovanligt namn ;)

Mösstanten sa...

Intressant smakbit som alltid. Jag var också hela tiden förgammal för interrail.

Hanneles bokparadis sa...

Mösstanten, kul att läsa denna bok istället för att resa själv.

Monika sa...

Jag tror mig minnas att jag skyllde på att jag var för gammal för Interrail, men sanningen var nog mer att jag egentligen inte ville :) Och så hade jag ingen att åka med heller :)

Hanneles bokparadis sa...

Monika, jag hade små funderingar... minns inte om jag skulle haft sällskap :)

Lottens Bokblogg sa...

Tack för smakbiten. Interrail numera är ju helt annorlunda och dyrare. Jag använde Interrail för att åka till Grekland (själv) men tågluffade aldrig på riktigt.

Villa Frejas bokblogg sa...

Låter verkligen som en spännande och intressant bok.

Hanneles bokparadis sa...

Lotten, jag åkte runt med tåg i Schweiz, men det var ju inte samma.

Freja, väldigt intressant läsning.

Ama de casa sa...

Jag ville tågluffa redan då jag var 13 år, men mamma sa nej... (Vad hade jag trott? ;-) ). Sen i slutet av 70-talet då jag var 18 tågluffade jag med min kusin - en helt fantastisk resa!
Anders och jag backpackade en del i Asien och Sydamerika, men nuförtiden åker vi mer bekvämt. Anders kom väl fram till att det var enklare att dra på EN resväska än att bära två ryggsäckar. Haha! :-D

Evelina Nilsson sa...

Säkert en intressant bok. Tack för smakebiten!

znogge sa...

Den låter intressant! Själv fick jag ett interrailkort i studentpresent av mina föräldrar. En upplevelse!

Åsa sa...

Tack för smakbiten! Ny bok för mig.

Bokdamen sa...

Låter intressant, tågluffat lite men inget riktigt ordentligt som många gjorde.

Hanneles bokparadis sa...

Ama, det låter härlig, lite avundsjuk :)

Boklysten, en lite annorlunda spännande bok.

Evelina, var så god!

Znogge, kul, jag var typ ett år för gammal för sånt.

Hanneles bokparadis sa...

Åsa, en ganska färsk bok.

Bokdamen, du har gjort mer än jag.

Paula sa...

Boken skulle kanske väcka nostalgi även i mig, fast jag drömde mer om att bli reseledare och komma utomlands den vägen. Tack för smakbit

Hanneles bokparadis sa...

Paula, inte fel att tjäna pengar när man reser, men jag tror det är tufft jobb med lite fritid.

Cinnamon sa...

Tack för smakbiten!

Hanneles bokparadis sa...

Cinnamon, hoppas den var till belåtenhet.