Ärr av Auður Ava Ólafsdóttir

"Bredvid sängen står bokhylla som vittnar om min mors största intresse; krigshistoria, och då särskilt andra världskriget. Där står Napoleon Bonaparte och hunnernas kung Attila sida vid sida, där finns en bok om Koreakriget och en annan om Vietnamkriget, och där ser jag de två i brunt läder inbundna Verdenskrig 1 och Verdenskrig 2. 
   Besöket följer ett fastställt program som är hugget i sten och det första hon frågar är om jag har tvättat mig om händerna.
   - Har du tvättat händerna?
   - Ja, det har jag.
   - Det räcker inte med att skölja av dem, man måste hålla dem i trettio sekunder under den heta strålen." (sid 21)

Ärr (2017) av Audur Ava Ólafsdóttir (översättning Arvid Nordh) berättar om medelålders Jónas, frånskild, ensam. Han besöker sin gamla mor som pendlar mellan då- och nutid. Han har tappat lusten att leva. Han städar och rensar och hittar sina gamla dagböcker. Han packar ner dagböckerna och verktygslådan. För att hans enda dotter Gudrun inte ska behöva ta hand om hans döda kropp, reser han till ett land utan namn, och tar in på Hotel Silence. Ett märkligt öde land efter långt krig. Jónas tänker mycket på ärr i kroppen, egna och andras. Jag tyckte om boken, fick Nordiska rådets litteraturpris 2018.

  " - Vi var tvungna att vara säkra på att du inte var här i samma ärende som den andra gästen.
   "Den andra gästen" är förmodligen mannen bredvid mig.
   Efter ett krig är allt till salu, sa han.
   - Jag berättade för Maj att du bara hade köpt rakhyvlar. Och tagit en kulspetspenna. Och att du sedan hade återvänt tre gånger för att lämna en bok och låna en ny ur boklådan." (sid 133)

Flera smakbitar: HÄR.