Bokklubben vid livets slut av Will Schwal berättar om samtalen mellan en son och hans mor som har långt framskriden cancer. Ändå ingen deppig bok utan en hyllning till livet. Och en bok om böcker. Will har alltid en trave böcker vid sängen. "En del av böckerna har varit ute och rest så mycket att de borde få egna bonuspoäng på flyget", skriver Will. Han och mamman Mary Anne läser inte bara "stor litteratur", utan de både slöläste, lusläste och impulsläste. "(Mamma var sparsam, som sagt: Om någon gav henne en bok så läste hon den.)" En mor med cancer i slutskedet kan verka deppigt, men det är det inte. Hon har en stor familj och vänkrets, som alla stöttar henne och följer med henne till behandlingar. Sonen Will startar en bokklubb mellan de två (i slutet av boken finns en 7-sidig lista över deras böcker och författare!). Det är en helt otrolig familj, deras meritlista är lång. Trots att alla är väldigt upptagna av livet, har de tid för varandra nu.
Mary Anne är en mycket berest kvinna, Kabul i Afghanistan är en av hennes favoritplatser och hon håller på att organisera ett bibliotek där, som blir färdigt efter hennes död. "Mary Anne såg det värsta och trodde på det bästa." Hon hade haft många tropiska sjukdomar efter resorna, när cancern upptäckts, blir det en överraskning. Mor och son talar om allt, även om döden. Will är stark ateist och Mary Anne får styrka av bönerna. Och när hedningen Will ber, blir bönerna extra starka. Mary Anne vet att Will skriver en bok om henne. Hennes hem var fullt av böcker, de var hennes följeslagare och lärare. Will undrar "Hur mycket trygghet kände man när man glodde på min livlösa läsplatta?"
10 kommentarer:
har just reserverat den på biblioteket
Mrs Calloway, du kommer att gilla den, en bok som man gärna vill äga...
Nu har jag också reserverat! Tack för din fina recension, Hannele!
Den här boken väntar i en bokhög nära mig. Ser fram emot att läsa den!
Den låter fin, jag tar upp den på läslistan.
Ingrid, en underbar bok!
Bokmoster, jag vill läsa om...
Ylva, en väldigt fin tänkvärd bok, som får en att må bra, trots det allvarliga ämnet.
Den ska jag genast in och reservera! Tack för tipset.
Znogge, en väldigt fin bok.
Jag gillade att den inte alls var sentimental.
Anna, precis, Mary Anne var en tuff dam, som tog livet som det var, både det onda och goda.
Skicka en kommentar