Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström skiljer sig stort från Märta Tikkanens
Århundradets kärlekssaga där det ändå finns kärlek, i Ebbas bok mest förakt och hat. Gillar inte skilsmässohistorier, men jag gillar Märta Tikkanen... Redan första sidorna ger mig obehag när Ebba skriver att ingen av parterna backar hos terapeuten. Livet, förhållanden handlar väl inte bara om att ha rätt - utan även lyssna på den andre, vara nyfiken... men den fasen kanske slutar vid förälskelsen? I alla fall hos dessa två.
Obehaglig läsning, skriven i blind vrede när man inte längre förmår att se och höra varandra... besluten är redan fattade, återvändo till varandra omöjlig. Ilskan och dessa "samtal" tar aldrig slut, föraktet växer. Båda blir äldre, hon ser inte blitt på hans kropps åldrande; han är oerotisk tölp. Båda slänger hån och fula benämningar på varandra, fast olika, smaksak hur man graderar. De ser tillbaka på sina liv och hon säger att hon plockade upp honom ur rännstenen och gav honom ett liv. Hon säger att han är egoistisk och ger aldrig någon uppskattning på hennes arbete. Han är elitgubbe med henne som feministisk gisslan. Han får inte uppskattning heller, hans livsval ifrågasätts.
Ebba Witt-Brattström skriver naket, låter både han och hon komma till tals. Ebba håller dock barnen utanför, vilket Märta Tikkanen inte gjorde. Ebba kräver att han ska gå ner på hennes nivå... varför inte tvärtom? Varför bara åt ena hållet? Han undrar när hon slutade att lyssna? Båda skyller varandra på att inte kunna lyssna. Måste någon förändra sig? Vem? Han är trött på att känna sig fel: "Men jag är inte som du. Jag är annorlunda."
Båda kan sin litteratur men det hjälper inte i deras argumentation, de har ingen förståelse för varandra, föraktet växer. Boken innehåller 6-sidig appendix över litterära verk som den uppmärksamme kan hitta mellan raderna; Sonja Åkessons "Vara Vit Mans slav” skymtar förbi. Simone de Beauvoir som skrivit om en kvinna som ger upp sin identitet för kärleken till en man - men hon levde och arbetade med samme man hela livet. Hur fixade de det?
Synd om en feminist inte kan leva i samklang med en man.
23 kommentarer:
Spännande läsning om än kanske något allvarsamt dyster...
Ha det gott!
Av Tikkanen har jag läst diktsamlingen, Anja kastad i havet.
Christina, lite dystert.... just det har jag inte läst av Tikkanen.
Har inte känt mig sugen på denna bok innan och ditt omdöme gör inte precis att jag vill kasta mig över den nu heller ...
Västmanländskan, jag var mest intresserad för jag tyckte om Märta Tikkanens starka Århundradets kärlekssaga, som ändå gav bättre eftersmak.
Låter inte så roligt. Jag vill att böcker iallafall ska sluta bra. Det här verkar vara elände hela vägen. / Britt
Jag står fast vid mitt beslut: avstår EWB:s bok. Intressant reflexion om den i dagens Expressen:
http://www.expressen.se/kronikorer/britta-svensson/som-feminist-har-hon-inget-att-lara-mig/
Britt, inte ens parterapi hjälper dessa två, svårt att lära sig lyssna på den andre.
Klimakteriehäxan, jag har inte sett någon litterär recension om boken ännu, mest personomdömen, tack för länken!
Speciella men läsvärda böcker!
Znogge, alltid lär man sig något!
Tack för dina tankar. Jag kommer absolut att läsa den här romanen.
Mrs. B, Ebba Wiitt-Brattström har gjort mycket bra och verkligen lyft kvinnolitteraturen.
Får se om jag läser Århundradets kärlekskrig, väldigt intressant att läsa din recension, däremot bara måste jag få läst Århundradets kärlekssaga!
båda är läsvärda på sitt sätt, fast annorlunda.
jag är inte klar med Ebba ännu, men jag kanske inte läser in fullt så mycket av personerna Ebba och Horace i det här förbittrade paret
Mrs Calloway, lite fiktion är det nog också - jag har inte nämnt mannen med namn.
Verkar inte vara nån uppbyggande läsning. Få se vad jag tycker när jag har läst den...
Anna, ska bli intressant att höra vad du tycker.
Låter intressant. Jag gillar att läs som relationer och ibland måste man ju ta en titt på de mer problematiska relationerna. Ska nog kolla upp dessa.
Miss Magic, jag gillar inte olyckliga slut...
Jag har full förståelse för att en feminist inte kan leva i samklang med en man, men den här boken avstår jag nog ändå!
Freja, men ett sånt liv verkar tråkigt...
En naken och sorglig bok.
Omppu, precis, naket och sorgligt.
Skicka en kommentar