"Men att resa tillbaka till Moskva var omöjligt nu. Tatiana Petrovna bestämde sig för att uppträda på militärsjukhus - det fanns flera i staden - och hon kände sig lugnare. Hon började rent av tycka om staden, särskilt när det blev vinter och den låg insvept i snö. Dagarna var milda, gråa." (sid 93)
Snö finns i samlingen Noveller av Konstantin Paustovskij (1892-1968); tio noveller om kärlek, andlighet, krig, natur, livet, åldrandet. Denna handlar om Tatiana Petrovna som har flyttat till den gamle Potapovs hus med sin dotter Varja. Tatiana är sångerska från Moskva och ovan vid livet på landet, men hon börjar trivas.
"Efter teet tog Tatiana Petrovna med sig Potavov till faderns grav bakom dungen. Den disiga månen stod redan högt upp på himlen. Den lyste på björkarna, kastade svaga skuggor på snön." (sid 100)
Tatiana läser ett brev från sonen och försöker återställa huset som det var. Den gamle dör men hans son Potapov fick kort permission från armén och vill hälsa på sin far. På stationen får han veta att fadern är död, ändå går han den långa vägen till sitt gamla hem.
6 kommentarer:
Aldrig hört talas om den författaren. Verkar vara en bekantskap man kan göra med behållning.
Mösstanten, trevligt att man har översatt Paustovskij.
Tack för tips!
Västmanländskan, jag är glad att jag hittade denna samling!
Vilka spännande noveller du hittar!
Helena, helt underbar bok!
Skicka en kommentar