Sommar på den lilla ön i havet av Jenny Colgan

många läser feelgood med "fel" förväntningar, Karin Boye förstod det viktiga:

Nog finns det mål och mening i vår färd - 

men det är vägen, som är mödan värd.

"Här fanns det så mycket tystnad, bortsett från den där förbannade kranen. Ett lätt vinddrag genom strandgräset. Inga bilar, inga grannar, ingen musik, inga människor. Det verkade helt tomt, som världens ände. Hon kände sig fullständigt ensam.
   Märkligt nog kändes det ungefär som det hade gjort första natten i London: då hon började ett nytt liv och allt kändes märkligt. Men då hade hon känt entusiasm, känt sig fylld av möjligheter och hopp och spänning." (sid 53)

Sommar på den lilla ön i havet av Jenny Colgan är inspirerad av hennes egen erfarenhet att flytta tillbaka hem. Colgan gillar skotska öar, utsatta för vind; Lewis, Harris, Bute, Orkney, Shetland, men bokens ö Mure är påhittad. En ö därifrån 26-årige Flora har flytt till London för att bli assistent åt advokater, sortera och arkivera papper. Plötsligt vill hennes chef att hon ska åka till Mure för att uträtta ett jobb åt en amerikansk miljardär. Hon får bo hemma med sina bröder. Hennes mor hade dött ett par år tidigare, varken Flora, hennes far eller bröderna hade kommit över det. Men moders närvaro känns starkt när hon hittar hennes kokbok, som hon genast börjar använda till brödernas stora glädje.

"Fintans ost, varma piroger och pajer glänsande av frukt. När Flora tittade på den kunde hon inte låta bli att känna sig otroligt stolt över vad de hade åstadkommit på några få korta veckor. Hon sköt genast bort den tanken. Men det här var någonting annat än bara flytta runt papper eller springa iväg för att hjälpa advokater eller arkivera eller sitta framför datorn." (sid 226)

Jenny Colgan har ett härligt sätt att berätta, det känns verkligen som om en är i Skottland; intressanta människor, mycket god skotsk mat, skotska seder och bruk, fester med kiltar och säckpipor, jag älskar sånt! ❤️