Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

20 augusti 2018

Sommar på den lilla ön i havet av Jenny Colgan

många läser feelgood med "fel" förväntningar, Karin Boye förstod det viktiga:
Nog finns det mål och mening i vår färd - 
men det är vägen, som är mödan värd.

"Här fanns det så mycket tystnad, bortsett från den där förbannade kranen. Ett lätt vinddrag genom strandgräset. Inga bilar, inga grannar, ingen musik, inga människor. Det verkade helt tomt, som världens ände. Hon kände sig fullständigt ensam.
   Märkligt nog kändes det ungefär som det hade gjort första natten i London: då hon började ett nytt liv och allt kändes märkligt. Men då hade hon känt entusiasm, känt sig fylld av möjligheter och hopp och spänning." (sid 53)
Sommar på den lilla ön i havet av Jenny Colgan är inspirerad av hennes egen erfarenhet att flytta tillbaka hem. Colgan gillar skotska öar, utsatta för vind; Lewis, Harris, Bute, Orkney, Shetland, men bokens ö Mure är påhittad. En ö därifrån 26-årige Flora har flytt till London för att bli assistent åt advokater, sortera och arkivera papper. Plötsligt vill hennes chef att hon ska åka till Mure för att uträtta ett jobb åt en amerikansk miljardär. Hon får bo hemma med sina bröder. Hennes mor hade dött ett par år tidigare, varken Flora, hennes far eller bröderna hade kommit över det. Men moders närvaro känns starkt när hon hittar hennes kokbok, som hon genast börjar använda till brödernas stora glädje.

"Fintans ost, varma piroger och pajer glänsande av frukt. När Flora tittade på den kunde hon inte låta bli att känna sig otroligt stolt över vad de hade åstadkommit på några få korta veckor. Hon sköt genast bort den tanken. Men det här var någonting annat än bara flytta runt papper eller springa iväg för att hjälpa advokater eller arkivera eller sitta framför datorn." (sid 226)

Jenny Colgan har ett härligt sätt att berätta, det känns verkligen som om en är i Skottland; intressanta människor, mycket god skotsk mat, skotska seder och bruk, fester med kiltar och säckpipor, jag älskar sånt! ❤️

11 kommentarer:

znogge sa...

Jag tyckte den var helt ok men inte mer än så. Lättsamt för stunden.

Mösstanten sa...

Undrar om jag ska läsa en feelgood nästa sommar. Har nog aldrig läst någon om inte Liane Moriartis Öppnas i händelse av min död räknas som en sådan? den slutar ju bra.

Hanneles bokparadis sa...

Znogge, jag mindes vår resa till Skottland ❤️

Mösstanten, något Nobelpris får en inte av böcker som slutar lyckligt.

Ama de casa sa...

Säckpipor... Nej usch och fy - gillar INTE säckpipor, och vi är typ förföljda av såna. Även i delar av norra Spanien har dom det som "nationalinstrument" och det låter för bedrövligt (för att uttrycka mig milt... ;-) ).

Hanneles bokparadis sa...

Ama, jag har alltid gillat säckpipor, mäktigt och vackert, sonen spelar säckpipa.

wiolettan sa...

Kiltar och säckpipor, det har sin tjusning.
Karin Boye en favorit.
Kram!

Hanneles bokparadis sa...

wiolettan, en kvinna som dog alldeles för tidigt.
Riktigt högtidligt och välkomnande blir det med säckpipa.

Villa Frejas bokblogg sa...

En härlig bok. Jag skulle så gärna vilja se Storbritannien och Irland. Enastående natur, vad det verkar.

Hanneles bokparadis sa...

Freja, och god mat och trevliga människor ❤️

Annette sa...

Jag har fortfarande inte läst någon av hennes böcker, men jag skall. Jag håller inte helt med Karin Boye, jag tycker att det ger det där extra när det finns en djupare mening i böckerna. Däremot gillar jag att läsa lättsamma saker också, eftersom man mår så bra av det för stunden.

Hanneles bokparadis sa...

Annette, jag tänker att Boye menar att vi ska njuta när vi gör något, huvudresultat kanske inte är allt.. jag njuter mycket av Colgans böcket, hennes beskrivningar, man är där - underordnat vem får vem i slutet :)