Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

Leta i den här bloggen:

23 oktober 2018

Varför jag inte längre pratar med vita om ras - England

"När jag var fyra år frågade jag min mamma när jag skulle bli vit, för alla goda människor på TV var vita och alla skurkar var bruna och svarta. Jag tyckte jag var en god människa, så jag trodde att jag skulle bli vit så småningom. Min mamma minns fortfarande hur lång i ansiktet jag blev när hon gav mig de dåliga nyheterna." (sid 75)

Varför jag inte längre pratar med vita om ras av Reni Eddo-Lodge är hennes debut, boken valdes till en av årets bästa i The Guardian och The Times. Eddo-Lodge kom i kontakt med de svartas situation vid universitetet och började sedan forska, något som inte finns så mycket skrivet om. Hon går igenom de färgades historia i England, som olik historien i USA. Kunskapen är dålig, orättvisorna stora. Slavhandeln avskaffades 1787, det bedrevs över 270 år. England hade flera slavhamnar, Liverpool störst. Även Bristol var en slavhamn, liksom Lancaster, Exeter, Plymoth, Briport, Chester, Poulton-le Fylde i Lancashire och London. Många fördes till Storbritanniens kolonier. En del britter ägde plantager som drevs nästan uteslutande med slavarbete. (sid 19)
De färgade deltog i världskrigen, men belönades dåligt, löften bröts. I hamnstaden Liverpool var det ont om arbete, de vita vägrade arbeta tillsammans med svarta. Massa oroligheter ökar och september 1919 skickas sexhundra svarta människor dit de kom ifrån. (sid 26)

I en rapport 1930 hävdar man att kvinnor som har relation med svarta män är: de svagsinta, de prostituerade, de unga och obetänksamma, samt de som ansåg sig tvungna att gifta sig på grund av oäkta barn. Minsta antydan till svart påbrå sågs som ett slags besudling. (sid 30)

Riktigt hårresande läsning om nutid; de senkomna lagarna som polisen inte följer, trakasserier av svarta. Augusti 1958 drog ett gäng "teddy boys" - unga, vita, manliga rock'nrollfans - ut på gatorna i Notting Hill i London med avsikt att attackera svarta människor. De svarta var tvungna att bo i de sämsta dyraste bostäderna i slumområden. "Inga svarta, inga hundar, inga irländare" var skyltat i fönstren på de bättre fastigheterna. (sid 32)

Den ålderdomliga lösdriverilagen är från 1824, men fortfarande 1972 kunde polisen stoppa och gripa svarta människor utan större anledning. Polisen grep fyra svarta ungdomar på tågstationen: "det var uppenbart att de hade avsikt att stjäla från passagerarna." De fyra unga männen hade inga stulna saker på sig, men de dömdes till två års fängelse. Familjer räknade med att polisen kunde ta sig in i deras hem när som helst.

"Jag visste från början att det är jobbigt att tala om ras, eftersom alltför många vita människor är arga och förnekar det. Och jag förstår att efter att vita människor har börjat fatta, blir det ännu jobbigare för dem att tänka på hur deras vithet i tysthet har hjälpt dem fram genom livet. Ett helt livs erfarenhet av empati med vita människors historier innebär att jag fattar. Men jag vill inte ha skuldkänslor. Inte heller vill jag se vita människor slösa bort dyrbar tid på översvällande ursäkter i stället för att göra något aktivt." (sid 170)
En viktig bok från Modernista.
benur har också läst: HÄR.

17 kommentarer:

Mrs. B sa...

Vilken bra summering och bra citat - blir mycket sugen på att läsa.

znogge sa...

Intressant och viktig läsning för den tiden ligger inte så långt tillbaka.

Hanneles bokparadis sa...

Mrs. B, en bra tankeväckande bok, det har inte skrivits så mycket om England.

Znogge, den tiden är nutid, andra former, vi blundar.

Ama de casa sa...

Slaveriet och rasismen i England vet jag inte mycket om, men i USA har jag varit på flera ställen där man får det skrivet i ansiktet hur hemskt det har varit - och fortfarande är.
Bland annat har vi besökt National Civil Rights Museum, på forna Lorraine Motel i Memphis. Det var där som Matin Luther King sköts ihjäl. Skrämmande att se om segregeringen och hur oerhört nära i tiden det ändå ligger. Plus att det som sagt fortfarande pågår om än inte "på papperet".

En annan sak som förvånade mig var när vi besökte George Washingtons hem i Maryland - han hade slavar! Det trodde jag inte.

Hanneles bokparadis sa...

Ama, visst blir man förvånad! Därför är denna bok viktig för väldigt lite är dokumenterat i England.

Stewe sa...


Intressant.
Det som annars är minst uppmärksammad är ju slaveriet i Mena-länderna, något som förekommer än idag, främst riktat mot subsahariska afrikaner fortfarande. Senast i Sudan. Dick Harrison skriver i sin bok om slaveri om de arabiska sjörövare som ägnade sig åt vit slavhandel genom kidnappning av européer och skandinaver. Inte minst de muslimska kalifaten som varit några av historiens mäktigastecimperium. Det är lite märkligt hur Nordamerika och Europa, som de facto avskaffade slaveriet, fortsätter uppmärksammas medan länder och regioner som aldrig gjort upp med sin historia eller ens tagit avstånd från övergreppen, däribland oerhört mäktiga nationer på världsarenan som Saudiarabien och Turkiet, inte krävs på samma ansvar. Det luktar unken eurocentrism och förmedlar en nedlåtande historierevisionism.

Hanneles bokparadis sa...

Stewe, precis, och slaveri har vi i Sverige än idag, med papperslösa som jobbar nästan gratis. Vi vet så lite och få kan eller vågar protestera.

Robert W sa...

Låter som en mycket intressant bok.

Hanneles bokparadis sa...

Robert W, en välskriven viktig och tankeväckande bok.

KajsaLisa sa...

Den där boken verkar spännande. Av en ren händelse 2016 när det var hundraårsjubileum av slaget vid Somme klev jag in i en intressant byggnad och hamnade mitt i ett föredrag om regementen från Indien under WW1, drog ungefär samma slutsatser.

Hanneles bokparadis sa...

KajsaLisa, en väldigt intressant läsvärd bok, så mycket vi inte vet.

Mösstanten sa...

Den boken verkar väldigt intressant. Borde jag nog läsa.

Hanneles bokparadis sa...

Mösstanten, en bra och viktig bok.

Rak i ryggen sa...

Ska läsa!

Hanneles bokparadis sa...

Hanna,riktigt bra tankeväckande och lärorik bok.

Unknown sa...

Tack för länken! och en mycket bra summering! :-)

Hanneles bokparadis sa...

Josephine, en viktig bok.