Katarina Leppänen och Mikaela Lundahl
Kanon ifrågasatt : kanoniseringsprocesser och makten över vetandet är intressant läsning som innehåller tio essäer skrivna av idéhistoriker och filosofihistoriker, flertalet verksamma vid Göteborgs universitet. Är kanon alls nödvändig eller gör den trots allt mer nytta än skada? Boken behandlar tänkare och traditioner som tidigare inte beretts plats i kanon, liksom för oss välkända tänkares väg in i kanon.Vilka texter har egentligen allmänintresse? Och hur bestäms det? Hur dessa frågor besvaras påverkar vad som inte betraktas som varande av allmänt intresse. I boken diskuteras teoretiska perspektiv företrädda av Gayatri Spivak och Allan och Harold Bloom, filosofihistoriska kanoniseringspraktiker kring Descartes, det mödosamma arbetet att skriva in kvinnliga tänkare i den filosofihistoriska kanon.
33. Läs en fackbok
6 kommentarer:
Intressant. Vem bestämmer och hur bestäms det vad som är viktigt att läsa? Fast listan vi fick över skönlitteratur som rekommenderades när jag gick på gymnasiet bestod mest av manliga författare är jag glad att jag läste allihop. Fast jag hade nog haft en annan syn på en del av berättelserna idag, inte att de var dåliga i sig, men sedda med en mer feministisk syn så blir ju berättelserna annorlunda.
Mösstanten, precis, gubbar "bestämt" länge att manliga författare mest läsvärda...
Visst är mycket manligt normgivande men när det gäller dagens författare kommer kvinnorna starkt. Det märks tydligt inom deckargenren.
Znogge, visst är det kul att kvinnor lyfts fram.
Inlägg om ämnet idagens SvD:https://www.svd.se/lat-2020-bli-aret-da-vi-inrattar-en-litteraturkanon
Klimakteriehäxan, tack!
Skicka en kommentar