Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, är periodare, läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.

18 februari 2011

Inga hundöron

Jag är rädd om böcker, inga hundöron, skriver upp bra sidor med blyerts.”Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät” av Paulo Coelho, en berättelse i berättelsen, samma poetiska beskrivning om livet och kärleken som ofta i hans böcker. Man känner sej lugn och välmående, jag blev så fångad att jag drömde om boken, orden, tankar och händelser fastnade.

17 kommentarer:

mimmimarie sa...

Inga hundöron i mina böcker heller. Däremot om jag i faktaböckerna hittar sakfel, fel årtal eller så, då är jag framme med blyertspennan, bockar och skriver dit rätt data. Rena rama gamla lärarinnetakter, men jag kan inte låta bli.

♥ Hannele sa...

Mimmimarie, sidoanteckningar och annat skriver jag med blyerst i romanerna, i första sidan, kan vara kul om man läser om, eller letar efter något bra stycke.

Ingrid sa...

Jag använder blyertspennan, jag också- men hundöron... nej det gillar jag inte. Biblioteket delar ju ut massor med gratisbokmärken....

cathrin- sa...

Jag lånar alltid mina böcker på bibblan, men försöker vara jätterädd om dem (även om man kan hitta både det ena och det andra tyvärr i dem). Mer attraktivt att läsa en bok som ser snygg ut.

♥ Hannele på Hisingen sa...

Ingrid, visst är bokmärken bäst.

Cathrin, jag är även rädd om biblioteksböcker.

Vixxtoria sa...

Ingrid: Bokmärken trillar ur! Hundöron sitter kvar! :-)

♥ Hannele sa...

Vixxtoria, även i gamla böcker
och vid omläsning, synd.

Vixxtoria sa...

Hannele: Man viker ju upp öronen, så de är inte nedfällda nästa gång man läser boken. Om det sitter öron kvar så vet man att man inte läste ut den, fast man tror det ;-)

Fast jag gör ytterst sällan hundöron i äldre böcker. Också sällan i inbunda böcker. Papperskvaliteten är tjockare, så det blir svårare. Men moderna pocket - ojojoj!

Hannele sa...

Vixxtoria, jag köper mycket begagnat, även pocket, och är så glad att jag oftast slipper hundöron i dem :)

Boktokig sa...

Vad härligt att du hade en sådan läsupplevelser!!!

Jag gör inte heller hundöron!

♥ Hannele sa...

Boktokig, jag läser så försiktigt så,
en del böcker är skörda..

Boktokig sa...

Jag är också en försiktig läsare!

Vilken skulle du rekommendera att jag läser mer av Toni Morrison?

♥ Hannele på Hisingen sa...

jag har läst Jazz, Älskade och Sula av Toni Morrison på 1980-talet, kanske skulle jag läsa om för jag tyckte om henne.

Monika Häägg sa...

Nej, inga hundöron i mina böcker heller. Jag har alltid något litet bokmärke som påminnelse om vilken sida jag slutade läsa. Har inte läst något av Paulo Coelho. Det tror jag att jag skall göra!

Hannele sa...

Monika Häägg, alla gillar inte Paulo Coelho, men det gör jag..

Dotter sa...

Alltid hundöron!

♥ Hannele på Hisingen sa...

Kära dotter, du får inte låna mina böcker ;)