Jag är anglofil och biblioman, har överdrivet intresse för att samla och äga böcker, läser, fotograferar, periodvis läsare; läser olika mycket olika böcker. Min barndomsdröm om ett eget bibliotek är uppfylld, är gift med en bokläsare som älskar Fantomen. Som mormor och farmor läser jag även barnböcker. Jag mår bra av att omges av böcker, att vara beroende av böcker måste vara det nyttigaste beroendet. Litteraturbanken. My own photos.
Leta i den här bloggen:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Väldigt fint att det finns en sådan bok. Jag håller helt med dig om vikten att tala om de döda och döden- även för barnen (på ett lämpligt sätt, så klart). Döden är en del av livet.
Ingrid, ja, vi kommer inte undan döden, tillhör ju livet. Många präster är duktiga på att hantera barn, och många begravningsentreprenörer förklarar fint för barnen, vad som händer.
Håller man barn utanför svåra saker gör man det bara ännu svårare. Något för oss vuxna att tänka på. Även barn drabbas av sorg och har så många tankar kring det...
Znogge, precis, förr i tiden skulle man tiga och glömma, det var inte alls bra.
Vad fint : ) Håller med dig och Znogge. Barn blir mer oroliga av att se vuxna behandla tunga ämnen, som tex döden, som något hemskt som man inte ska tala om. Det är då det blir skrämmande och mer svårhanterligt. Barn behöver få veta att vissa saker är naturliga även om de är sorgliga.
Vaikuttaa hyvältä.
Vaikuttaa hyvältä.
Anna Amnell, sopiva luettava lasten kanssa.
Skicka en kommentar