Maskrosungen

Maskrosungen av Sandra Gustafsson är hennes egen historia om hennes uppväxt med en psykiskt sjuk mor, som knappt kan ta hand om sig själv. Alldeles för tidigt får Sandra ta hand om det mesta, hon lever i hunger och smuts.

Mamma frånsäger all hjälp, även ekonomisk. Pappan ställer  upp sporadisk, men sitter mest på krogen. Sandra lever med vuxna hon inte kan lita på och får aldrig bekräftelse eller ömhet. Ändå växer hon till en stark kvinna, utbildar sig, får barn, och får veta att maken har MS. För att orka, får hon sluta att träffa de som får henne att må dåligt. Hon skriver att man "inte ska låtsas som om det aldrig hänt, utan bara sluta använda det som utgångspunkt för allt negativt, tråkigt eller svårt som man möter under livets promenad. Jag vill inte ha min uppväxt som ett ok på mina axlar resten av livet. Jag vill gå vidare."