Ljus (1962) av Inger Christensen är en vacker ljus bok, båda inuti och utanpå. Sällan man läser en lyrikbok från pärm till pärm, vid varje läsning får orden ny innebörd.
Stranden om natten av Elena Ferrante är en annorlunda barnbok. Femåriga Mati glömmer sin docka på stranden, den elaka jättelånga strandvakten sjunger och krattar skräp, det blir
mörkt. Man tänker på Ferrantes väninnor, när Lila slänger Elenas docka i en mörk källare. Ingen bok för alltför känsliga barn, fina illustrationer.
Nu befinner vi oss i mörka januari, men ljuset är på väg. Ungefär en
halvtimmes mer dagsljus per vecka just nu runt Göteborg. Veckans ordpar
är inspirerat av detta ljus och mörker, vilket självklart kan tolkas både bildligt och bokstavligt, skriver
Enligt O.
7 kommentarer:
har en annan bok av Inger Christensen hemma nu
Mrs Calloway, jag har nog två böcker.
Älskar det jag läst av Christensen, men Ljus har jag inte läst ännu. Måste leta i hyllan, för jag tror att den finns där.
Jag har tyvärr inte läst något av Elena Ferrante. Att hon skrivit en barnbok var en nyhet för mig.
enligt O, visst är Christensen bra.
Robert W, nu börjar man översätta mer av Ferrante.
Christensen har jag bara läst på danska. Vackert det med.
Fröken Christina, en bra översättare är guld värd.
Skicka en kommentar